RNA-extraktion

RNA-extraktion är rening av RNA från biologiska prover. Denna procedur kompliceras av den allestädes närvarande närvaron av ribonukleasenzymer i celler och vävnader, som snabbt kan bryta ner RNA. Flera metoder används inom molekylärbiologin för att isolera RNA från prover, den vanligaste av dessa är guanidiniumtiocyanat-fenol-kloroformextraktion . Den filterpappersbaserade lyserings- och elueringsmetoden har hög genomströmningskapacitet.

RNA-extraktion i flytande kväve, vanligen med användning av mortel och mortelstöt (eller specialiserade stålanordningar som kallas vävnadspulverisatorer) är också användbar för att förhindra ribonukleasaktivitet.

RNase-kontamination

Extraktionen av RNA i molekylärbiologiska experiment är mycket komplicerad av närvaron av allestädes närvarande och härdiga RNaser som bryter ned RNA-prover. Vissa RNaser kan vara extremt tåliga och att inaktivera dem är svårt jämfört med neutraliserande DNaser . Förutom de cellulära RNaser som frigörs finns det flera RNaser som finns i miljön. RNaser har utvecklats för att ha många extracellulära funktioner i olika organismer. utsöndras RNase 7, en medlem av RNase A -superfamiljen, av mänsklig hud och fungerar som ett potent antipatogent försvar. För dessa utsöndrade RNaser kanske enzymatisk aktivitet inte ens är nödvändig för RNasets expapterade funktion. Till exempel verkar immun-RNaser genom att destabilisera bakteriers cellmembran.

För att motverka detta rengörs vanligtvis utrustning som används för RNA-extraktion noggrant, hålls separat från vanlig labbutrustning och behandlas med olika starka kemikalier som förstör RNaser. Av samma anledning är försöksledare särskilt noga med att inte låta sin bara hud vidröra utrustningen.

Se även

externa länkar

Tvåfastvätt för att lösa det allestädes närvarande problemet med överföring av föroreningar i kommersiella nukleinsyraextraktionssatser ; av Erik Jue, Daan Witters & Rustem F. Ismagilov; Natur, vetenskapliga rapporter, 2020.