Pierre Desfontaines

Pierre Desfontaines

Abbé Pierre François Guyot -Desfontaines (1685 i Rouen – 16 december 1745 i Paris) var en fransk journalist , översättare och populärhistoriker .

Idag känd för sina gräl med Voltaire , kan Desfontaines betraktas som grundaren av den nya litteraturkritiken och journalistiken i Frankrike, i den mån han försökte grunda sin kritik på estetiska och etiska linjer, snarare än att bara sammanfatta, reproducera eller parafrasera.

Biografi

jesuiternas ordning efter att ha uppfostrats av dem, och undervisade i retorik i Bourges innan han ägnade sig uteslutande åt brev till 1715. 1724 blev han en bidragsgivare till Journal des scavans , i ett försök att införa en stilfullhet i sina vetenskapliga artiklar , undvika torrhet och pedanteri.

Han publicerade sedan, tillsammans med olika medarbetare som Élie Fréron, Granet, Abbé Destrées, periodiska kritiksamlingar: Le Nouvelliste du Parnasse [ The Short-Story Writer of Parnassus ] (1731–1734, 5 vols.), och Observations sur les écrits modernes [ Observations on modern writing ] (1735 on, 34 vols.). Dessa hastigt skrivna tidskrifter utmärkte sig genom livskraften i sin kritik och partiskhet.

Desfontaines attackerade särskilt de dramatiska verken av Voltaire, som tidigare hade hjälpt till att rensa abbéns namn när han, anklagad för sodomi , tillbringade tid i fängelse 1724, och hade också använt sitt inflytande för att hjälpa honom att återvända till Paris efter sin exil. Voltaire svarade med en lampong med titeln Le Préservatif, ou critique des Observations sur les écrits modernes (1738), som Desfontaines besvarade anonymt med en kort satirskrift med titeln La Voltairomanie (1738), som sammanställde alla skandalösa anekdoter som förtalade dess författare vid den tiden. Denna senast såg en förtalsaktion som Voltaire gav upp först efter att Desfontaines förkastade verket i Amsterdam Gazette av den 4 april 1739. Kriget fortsatte i flera år, så att idag är minnet av Desfontaines endast förevigat av Voltaires epigram , och de av Alexis Piron , en engångsallierad till Voltaire som lovade att ge abbén ett epigram varje morgon, och gjorde det i femtio dagar.

Arbetar

  • Apologie du caractère des Anglois et des François [ Ursäkt för engelsmännen och fransmännens karaktär ], 1725
  • Dictionnaire néologique à l'usage des beaux esprits du siècle [ Neologisk ordbok för användning av modern intelligens ], 1726
  • Lettres d'un rat calotin à Citron Barbet; Relation de ce qui s'est passé au sujet de l'illustre Mathanasius à l'Académie françoise, [ Brev från en kyrkogående råtta på Citron Barbet; Berättelse om vad som hände i ämnet för den berömda Mathanasius vid Académie françoise ] 1727
  • Översättning av Jonathan Swifts Gullivers resor , 1727
  • Entretiens sur les Voyages de Cyrus , [ Talks on the Voyages of Cyrus ] 1728
  • Nouvelle Histoire de France par demandes et par réponses [ Frankrikes nya historia genom frågor och svar ], 1730
  • Le Nouveau Gulliver , [ The New Gulliver ] 1730
  • Nouvelle Histoire de France , [ New History of France ] 1730
  • La Voltairomanie , 1738
  • Racine vengé, ou examen des remarques de l'abbé d'Olivet sur les œuvres de Racine, [ Racine hämnades, eller granskning av abbéen av Olivets anmärkningar om Racines verk ] 1739. "E-text" (på franska ).
  • Traduction en prose des poèmes de Virgile [Prosaöversättning av Vergilius dikter ], 1743
  • Lettre d'un comédien françois au sujet de l'Histoire du théâtre italien [Brev från en fransk skådespelare om den italienska teaterns historia]
  • Benoit Léger, «Voyages de Desfontaines dans la Romancie : le Nouveau Gulliver (1730)», Préfaces romanesques, Peeters, Leuven et Paris, samling «La République des Lettres», 23, sid. 219–231.
  • Benoit Léger « Le Médecin observateur : paratexte et traduction idéologique de L'État de la médecine de Francis Clifton par Desfontaines (1742) », Annie Cointre, La traduction de textes non romanesques au XVIIIe siècle, Université 2003, n° de 5, Université de 5 Metz, Centre d'études de la traduction sid. 215–231.
  • Benoit Léger, « Nouvelles aventures de Gulliver à Blefuscu : traductions, retraductions et rééditions des Voyages de Gulliver sous la monarchie de Juillet » (« Histoire de la traduction et traduction de l'histoire ») Meta, 49, 3, sid. 526–543.
  • Hugues Plaideux, «L'abbé Desfontaines: un adversaire de Voltaire à la cure de Torigni (1732–1734)», Revue de la Manche , fasc. 159, april 1998, sid. 31–37.
  •   Caterina Marrone, Le lingue utopiche , Nuovi Equilibri, Viterbo, 2004 [1995], sid. 338, ISBN 88-7226-815-X

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Pierre_Desfontaines&oldid=1131999627 "