Pawan Karan
Pawan Karan | |
|---|---|
 | |
| Född |
18 juni 1964 |
| Nationalitet | indiska |
| Utbildning | PhD (indisk litteratur) |
| Alma mater | Jiwaji University |
| Yrke(n) | Poet, redaktör, social & politisk analytiker |
| Epok | Tidiga 2000-talet |
| Utmärkelser | Ram Vilas Sharma Samman, Raza Samman, Vaagishwari Samman, Pushskin Samman, Sheela Siddhantkar Samman, Rituraj Samman, Kedar Samman, Spandan Samman |
Pawan Karan (18 juni 1964) är en indisk poet, krönikör, redaktör, social och politisk analytiker och " en av de största poeterna under det tidiga 2000-talet". Han är högt ansedd för sin realistiska skildring av kvinnors liv i det indiska samhället. Förutom att hans dikter skrivna mot ämnen som imperialism, kapitalism, religionsfanatiker, sociala övertygelser i det kastbaserade samhället och ortodoxa seder också är mycket uppskattade, på grund av dem blir han ständigt ett mål för religiösa fanatiker, ortodox samhällssyn och politik och lång- etablerade normer för det indiska samhället.
Större verk
Pawan Karans författarkarriär började omkring 1980, då hans dikt publiceras i en lokaltidning. Detta startade en eld i honom om poesi, efter det började han skriva poesi, tänka på poesi och så småningom levde i poesi, men hans dikter tog 10 långa år att godkännas av det indiska poetsamhället. Hans dikter började publiceras i de ledande tidningarna och tidskrifterna runt 1992. Kritiker och läsare började läsa hans dikter på allvar. Karan hade ingen politisk förståelse vid den tiden, så 1992 introducerade han honom för framväxande skrivande och progressiv rörelse. Efter det publicerade de stora publikationerna i Indien, dvs. 'Raj Kamal Prakashan' och 'Vani Prakashan' sina böcker och Karan är i deras författarprofiler som en visionär poet.
Karan föddes i hjärtat av Indien och arbetade som statsanställd, redaktör (litteratur) i de ledande indiska tidningarna 'Nav bharat' och 'Nai Duniya' och skrev en kolumn "Shabd Prasang" i 'Nai Duniya' och en vanlig kolumnist i " Khabar HarPal" . Många av hans dikter har översatts till olika språk som engelska, ryska, nepali, tamil, telugu, kannada, oriya, gujarati, assamiska, bengali och urdu.
Karan flyttade gradvis bort från sin samtidas religiösa och sociala övertygelse, och formulerade och uttryckte feminismens filosofi i sitt banbrytande verk " Stree Mere Bheetar" 2004. Det finns väldigt få författare i Indien som skrev om kvinnors situation i Indiska samhället. Hur indiska kvinnor lider i samhället, av män. Kvinnors tillstånd är ödsligt och upprört, bara lever i skuggan av mannen. Karans poesi visar inte bara den svåra situationen för indiska kvinnor utan även för kvinnorna i Asien och Afrika (tredje världen). Hans poesi berättar framgångsrikt om halva världen (aka andra könet) inte är oberoende någonstans. De är bundna av lag inte av regeringen utan av människor. Dikter skrivna om kvinnor av Karan kan obestridligen bli en del av världens kvinnolyrik. Karan är mycket respekterad bland de intellektuella, och hans arbete har i hög grad påverkat tänkarna, författare och poeter i hans generation.
Iss Tarah Main
Pawan Karans första diktvolym gavs ut år 2000, vilket också uppskattades av läsare och kritiker. Ledande dikter i denna volym huvudsakligen baserade på familj, kärlek, natur och föremål, incidenter, episoder och bilder. Många dikter i den här volymen fick läsarnas permanenta närhet som Bharosa (Trust), Pita ka Makan (Faderns hus), Tapedik ( Tuberkulos ), Dollor , Gullak (Kassalåda), Budhi Beriya (Gamla bär), Dehari (Tröskel), Aamrud (Guava), Shangrahalay ( Museum ), Louis Braille . Från dessa Bharosa (Trust) publicerats i bröllopskort och affischer regelbundet. Denna volym belönades med " Raza Samman" från "Madhya Pradesh Art Association" som ges till minne av den världsberömda målaren " SH Raza " och " Ram Vilas Sharma Samman" från "Madhya Pradesh Sahitya Academy".
Stree Mere Bheetar
Pawan Karans andra diktvolym " Stree Mere Bheetar " (alias Woman inside Me), publicerad 2004. Denna volym häpnade kritiker och läsare istället för dikter i denna volym baserade på kvinnors ämne som redan publicerats i olika tidningar och tidskrifter innan den kom ut som en hela, och läsarna var ganska förvånade över dikterna och förvånade över volymen. Hans poesi blir ett ämne för debatt mellan läsare och recensenter. Några anmärkningsvärda kritiker sades redan i sina tal och skrev om dikterna innan denna volym ens publicerades. När alla dikter kommer som en bok inför läsarna, accepterade de alla det framträdande.
Efter att denna volym publicerats sa en av de främsta kritikerna i Indien, "Dikter i den här volymen kommer att förändra indisk poesi". Alla dikter i denna volym handlar om kvinnors, så denna volym har äran att bli den första helt kvinnoorienterade volymen. Dikterna i denna volym gjorde en enorm inverkan på kritiker och läsare på grund av deras nya sätt som i stil, tanke, framför allt känslor. Dikter som Pyar Main Dubi Hui Maa (A Mother Submerged in Love), Ek Khubsurat Beti Ka Pitah (Father of a Beautiful Daughter), Tum Jaisi Chahte Ho Waisi Nhi Hu Main (Jag är inte som du vill att jag ska vara), Hume Ek Aisi Bahu Chahye (Vi vill ha en sådan passande brud), Behan ka Premee (Systers älskare), Stree Subhodhini (Kvinnor för äktenskap), Purash (Man), Stan (bröst) gjorde ett permanent utrymme i läsarnas hjärta.
Denna volym har översatts och publicerats på olika språk som - malayalam, marathi, oriya, urdu, punjabi och bengali. Denna volym har tolkats till en pjäs och denna pjäs har satts upp av Trikarshi-gruppen och är planerad att spelas på olika centra då och då. Hundra dikter från denna volym med andra dikter fokuserar på kvinnor blir en affischskildring i en utställning av delstatsregeringen. Denna volym är inte bara en bästsäljare i indisk (Hindi) litteratur utan också accepterad som en volym som alltid förblir populär bland läsarna på grund av dess adekvata dikter.
Stree Mere Bheetar har mottagit ett flertal utmärkelser som – Vaagishwari Samman (2004), Pushskin Samman, Moskva (2006), Sheela Siddhantkar Samman (2007), Parampara Rituraj Samman (2009). Den marathiska översättningen av denna samling, "Stree Majhya Aat" har inkluderats i kursplanen för Mahatma Gandhi University, Kottayam och 'Nanded University, Maharastra' och fick ett tolkpris ' Anuvaad Puruskar' av Gandhi Smarak Nidhi, Nagpur.
Aspatal Ke Bahar telefon
Pawan Karans tredje diktvolym "Aspatal ke bahar Telephone" (aka A Telephone outside Hospital) publicerades år 2009. Denna volym har uppmärksammats mycket annorlunda än Karans tidigare publicerade volymer ' Iss Tarah Main' och 'Stree Mere Bheetar' . I denna volym kommer Karans djupa kunskap om familj och samhälle fram även om några av dikterna i denna volym var kvinnoorienterade, men denna volym har presenterat samhället så lätt att den fyller läsarna med föreställningar och uppfattningar. Unik stil av dikter gjorde en speciell plats mellan läsarna. Vissa dikter fick plats i läsar- och kritikertal. Läsare fick läsa dikter som Udhari Lal, Alabama , Ristedar (Släktingar), Mantri (Mister), Pahalwan (Brottare), General Dyer eller Main (Me and Gen. Dyer), Y e Rasta Jaha Pahucahta Hai (Wherever this way Leads) , Hindu (indisk), Trianga (indisk "Tricolor"-flagga), Dulhe Ke Dost (Brudgummens vänner) som var emot kommunalism. Denna volym har belönats med det framstående indiska poesipriset " Kedar Samman" , 2012.
Kehna Nahi Aata
Pawan Karans fjärde volym " Kehna Nahi Aata " (aka How to Say!) publicerades 2012. Denna volym innehåller dikter mot olika ämnen, t.ex. imperialism, kapitalism, traditionella, ortodoxa och religiösa fanatiker. Karans motstånd har visats i hans tre senaste volymer men inte på den här nivån, i denna volym förstärktes det. I denna volym ser vi dikter som stöder samhällets lägsta och utblottade. Den här volymen visar oss att det indiska samhället är fullt av religiösa fanatiker, kastare och människor som utövar oberörbarhet, även den exploatering som görs till underklassen av samhällets överklass.
Kehna Nhi Aata , titeldikt till denna volym har inkluderats i läroplanen för högre gymnasieutbildning för studenter att läsa som en huvuddikt i hindikursplanen i Kerala State, Indien. Många dikter i denna volym kommer upprepade gånger i konversation som Aarakshan Gali Aati Sakri Hai (Reservationsbanan är smal), Jhooth (Lie/Fib), Nabbe Lakh (Nio Million Times), Garib Desh (Ett fattigt land), Expression, Uss Photographer Ka Naam Pata Kro (Förhandla namnet på den fotografen), Pithe ( Backs), Walking the Plank och Turkana Boy . Några kvinnliga fokusdikter avslutade också denna volym som Vishpala , Surya Savitri , Bhai (bror), Swara, Main Stree Hona Chahta Hu (Jag vill bli kvinna).
Koat Ke Baju Par Batan
Pawan Karans femte publicerade volym var " Koat Ke Baju Par Batan " (aka Button on Coat's Sleeve) 2013. Dikterna i denna volym representerar Karans intellektuella tillväxt, starka åsikter. I denna volym beskrev Karan vackert sin tanke i korta dikter istället för detaljerade. Efter att ha läst dessa dikter upptäcker läsarna att Karan försöker ge en ny stil till sin poesi, dikter som Swapan (Dröm), Bhulna (Glömt), Koat Ke Baju Par Batan (Knapp på rockärmen), Runggye Adak , Narisa Chakrabongse , Qu Yuan , Sonagachi , Baat (Converse), Aastha (Devotion), Bazar (Market) och Sewer Line .
Läsarna njöt av mångsidigheten i dikterna i denna volym, t.ex. Gay Humari Mata Hai (ko, vår mor), America Ka Rashtrapati Hone Ke Maje (nöjet att vara en amerikansk president), Pradhan-mantri Ke Commando (premiärministerns kommando) och Naach ( Dansa). Vissa dikter i denna volym fyller läsarna från känslan av känt okänt, t.ex. Photo Session, Wah Ab Mujhese Bhi Darne Lagi Hai (Hon började frukta mig också), Apne Vivah Ki Tayari Karti Premika (älskare började förbereda sitt bröllop), Uss Bhale Aadmi Ke Pass Main ApnaSamay Chhod Aayi Hu (jag har lämnat min tid till en gentleman).
Heder och utmärkelser
- Ram Vilas Sharma Samman (2000) ges av Madhya Pradesh Sathiya Parishad.
- Raza Samman (2002) ges av Madhya Pradesh Kala Parishad.
- Vaagishwari Samman (2004) ges av Madhya Pradesh Hindi Sathiya Sammelan.
- Pushskin Samman, Moscow (2006), given till minne av Alexander Pushkin av Bharat Mitra Samaj, Moskva.
- Sheila Siddhantkar Samman (2007), given till minne av Sheila Siddhantkar (poet).
- Rituraj Samman (2009), givet av litteratursällskapet New Delhi
- Kedar Samman (2012), ges till minne av Kedarnath Agarwal
- Spandan Samman (2017), given av Spandan Sanstha, Bhopal.
Utvalda verk
Diktsamling
Iss Tarah Main (2000)
- Isse Pehle Ki Wo
- Aamrudh (Guava)
- Neem (lila)
- Bharosa (försäkran)
- Sandesh (brev)
- Bail-gadi (tjurvagn)
- Boodhi Bariyaan (gamla bär)
- Ek Chitthi Likhni Hai Mujhe
- Chatton Se
- Nazarbattu
- Do Din (två dagar)
- Pita Ka Makan (Faderns hus)
- Kainchi (sax)
- Tala (hänglås)
- Unneis sau Choshat (1964)
- Chulaha (spis)
- Unn Din (These Days)
- Bijli Ke Khambe (elstolpar)
- Kis Tarah Milu Tumhe
- Dehari (Tröskel)
- Tapedik ( Tuberkulos )
- Shranghalay (museet).
- Anghutha (tumme)
- Parde (gardiner)
- Dollar
- Louis Brail
- Banduke (vapen)
Stree Mere Bheetar (2004)
- Ek Khoobsurat Beti Ka Pitah (Fader till en vacker dotter)
- Mauseri Behne
- Sanjhi
- Behan Ka Premee (Systers älskare)
- Main Usse Ab Bhi Prem Nhi Karta
- Hum Pati Anakarshak Patniyo Ke
- Maskinskriverska
- Gullak (Kassalåda)
- Kis Tarah Milu Tumhe
- Aptiyio Ke Beech Premee
- Tum Jaisi Chahte Ho Waisi Nhi Hu Main (jag är inte som du vill att jag ska vara)
- Yah Aawaz Mujhe Sachi Nhi Lagti
- Burka (Burkha)
- Använd Kehna Hej PadeTho
- Stan (bröst)
- Sankhya (nummer)
- Sparsh Jo Kisi Aur Ko Saupna Chahthi Thi Wah
- Ek Stree Mere Bheeter
- Uski Zidd
- Darasal Usse Samjhana Khud Ko Samjhana Hai
- Pyar Main Doobi Hui Maa (En mor förälskad)
- Iss Zabran Likh Diye Gay Ko Hej
- Stree Subhodhni (Kvinnor för äktenskap)
- Tum Jise Prem Kar Rhi Ho Inn Dino
Aspatal ke Bahar Telefon (2009)
- Chand Ke Bare Main
- Bazar (marknad)
- Pita Ki Aankh Main Pyari Aurat
- Shreemant
- Udhari Lal
- Skoter
- Alabama
- Ristedar (släktingar)
- Chotha Khamba
- Dehati Dewaan
- Ye Rasta Jaha Pahucahta Hai (vart än den här vägen leder)
- Dulhe Ke Dost (brudgummens vänner)
- General Dyer eller Main (Me and General Dyer)
- hinduisk (indisk)
- Pita Ki Aankhe
- Sarkari Pakhana-Ghar
- Mantri (Mister)
- Tiranga (indisk "Tricolor" flagga)
- Batwara
- Aspatal ke Bahar telefon
- Musalman Ladke
Kehna Nahi Aata (2012)
- Inhe Chao Se Padhe
- Chalies Hazarwa Kilometer (40:e tusen kilometer)
- Mobil
- Aarakshan Gali Aati Sakri Hai (Reservationsfilen är smal)
- Jhooth (Lögn)
- Surya Savitri
- Chakbara
- Nabbe Lakh (nio miljoner gånger)
- Sawra
- Kehna
- Gareeb Desh (Ett fattigt land)
- Walking The Plank
- Machis (tändstickslåda)
- Bhai (bror)
- Hatheliyo Ka Sujhav
- Jai Shree-Ram
- Turkana pojke
- Glödlampa
- Pithe (ryggar)
- Vishapala
Koat ke Baju Par Batan (2013)
- Naach (dans)
- Gay Humari Mata Hai (ko, vår mor)
- Wah Ab Mujhese Bhi Darne Lagi Hai (Hon började frukta mig också)
- Swapan (Dröm)
- Bhulana (glömde)
- Chota Bhai
- Purana Makan
- Fotosession
- America Ka Rashtrapati Hone Ke Maje (nöjet att vara en amerikansk president)
- Badi Bua
- Koat Ke Baju Par Batan (Knapp på rockärmen)
- Agli Sadi Main
- Peshi Se Wapas Laut-te Hue Quedi
- Jisse Wah Apne Bister Ki Tarah Aai Dekhte
- Chand Tumse Haod Hai Meri
- Ladai
- Apne Vivah Ki Tayari Karti Premika (älskare började förbereda sitt bröllop)
- Runggye Adak
- Narisa Chakrabongse
- Uss Bhale Aadmi Ke Pass Main Apna Samay Chhod Aayi Hu (jag har lämnat min tid till en gentleman).
- Sonagachi
- Qu Yuan
- Main Jananti Hu Wah Muhse Kya Janana Chahta Hai
- Baat (Converse)
- Aastha (hängivenhet)
- Avloppsledning
- Pradhan-mantri Ke Commando (premiärministerns kommando)
Se även
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
| Övrig | |
