Ninay
 Bokomslag/titelsida för den spanska originalversionen av Ninay av Pedro A. Paterno.
| |
| Författare | Pedro Alejandro Paterno |
|---|---|
| Originaltitel | Nínay (costumbres filipinas) |
| Land | Spanien och Filippinerna |
| Språk | spanska, engelska och tagalog |
| Genre | Kulturroman |
| Utgivare | Imprenta de Fortanet (Madrid) och Limbagan Nang La Republika Kiotan Bilang 30 |
Publiceringsdatum |
1885, 1907 och 1908 |
| Mediatyp | Tryck ( inbunden ) |
| Sidor | 262 |
Nínay är en roman på spanska skriven av Pedro Alejandro Paterno , och är den första romanen författad av en infödd filippiner . Paterno skrev denna roman när han var tjugotre år gammal och medan han bodde i Spanien 1885, översattes romanen senare till engelska 1907 och till tagalog 1908. Enligt Dominador D. Buhain i sin bok A History of Publishing in the Filippinerna , som var den första filippinska romanen, markerade Ninay början på uppvaknandet av nationellt medvetande bland den filippinska intelligentian . Eftersom det är en "till stor del kulturell" roman, ger berättelsen en "folkloristisk rundtur" i Filippinernas särpräglade kultur . Består av 262 sidor, 1908 års tagalogversion av romanen publicerades av Limbagan Nang La Republika Kiotan Bilang 30 under den amerikanska perioden i filippinsk historia .
Komplott
Romanen utforskar livet och kärlekshistorien om den kvinnliga huvudpersonen som heter Ninay, en hjärtkrossad ung kvinna som dog i kolera . Hennes hjärtesorg berodde på hennes separation från sin älskare Carlos Mabagsic. Ninays olycka blev svårare att bära på grund av förlusten av hennes föräldrar. En pasiam , novenan för de döda , sades och erbjöds för den livlösa Ninay. Inramad med denna melankoliska atmosfär av nio dagars bön för de avlidna, öppnar romanen upp en rad berättelser som presenterar "variationer av obesvarad kärlek". Det första dömda förhållandet var mellan Ninay och hennes älskare Carlos Mabagsic. När Ninay fortfarande levde anklagades Mabagsic falskt för att vara ledare för ett uppror. Mabagsics anklagare var Federico Silveyro, en entreprenör från Portugal. Mabagsic åkte utomlands. När han kom tillbaka fick Mabagsic reda på att Ninay spärrade in sig i ett kloster. Mabagsic blev ett offer för kolera och dog. Ninay dog också i kolera. De andra offren för portugisen Federico Silveyros ondska var paret som hette Loleng och Berto. Silveyro var orsaken till Lolengs död. Berto hämnades Lolengs död genom att döda Silveyro.
Beskrivning
Recensioner
Ninay har recenserats av litteraturkritiker som Claude Schumacher, Bienvenido Lumbera, Cynthia Nograles Lumbera och Resil Mojares. Enligt Schumacher (1997) är Paternos Ninay en roman som är "mediokert värd" på grund av att den är "lite mer än en ram" eller en kontur sammanflätad med "scener och seder" i Filippinernas liv. Tvärtom, Lumbera och Lumbera beskrev Ninay som en roman med filippinska platsnamn och filippinska karaktärer men "främmande", i den meningen att "lokalerna och […] karaktärerna" var "alltför romantiserade". Mojares, å andra sidan, upprepade att romanen är "särskilt filippinsk" och att det är ett verk som Paterno skapade som en form av svar på den filippinske nationalhjälten Jose Rizals rekommendation att hans " utlandsmedlemmar arbetar tillsammans för att producera" en sammanställning som skulle representera Filippinerna för en större publik utanför landet. Bortsett från Mojares beskrivning av Ninay som ett verktyg för att presentera filippinskt samhälle och kultur för icke-filippinska läsare, förklarade Eugenio Matibag i sin The Spirit of Ninay att Ninay är en politiskt färgad litteratur eftersom den informerar allmänheten om att Spanien gjorde Filippinerna till Filippinerna " framsidan av vad den europeiska civilisationen stod för", vilket betyder att Europas civilisation, särskilt Spanien, antas ha varit främjaren och genomföraren av alla folks jämlikhet.
Analys
Enligt Adam Lifshey, en biträdande professor vid avdelningen för spanska och portugisiska vid Georgetown University i Washington, DC i USA, är Ninay den första eller första asiatiska romanen skriven på spanska . Som sådan beskrev Lifshey vidare Ninay som en landmärketext , en artefakt som deterritorialiserades och är i grunden transnationell eftersom romanen är både asiatisk och europeisk . Förutom att vara ett fönster till Filippinernas nationella seder, är Ninay en historia crítica eller "kritisk historia", ett sätt att skriva på historisk dokumentation eller historieskrivning där Paterno försökte bekräfta filippinernas påstående och påstående om att ha en civiliserad status och civilisation som existerade innan de spanska upptäcktsresandena kom till den filippinska skärgården, och för att försvara filippinernas grundläggande likhet med andra folk och universaliteten i den filippinska kulturen och sederna.
Även om Ninay publicerades i Madrid Spanien medan Filippinerna fortfarande var en spansk koloni, var Ninay tänkt och skriven av en författare som ansåg sig vara en sann filippinare. Ninay , boken, hade stämplats som den första filippinska romanen eftersom den föll under den litterära klassificeringen av romanen, vilket betyder att Ninay skildrade människors samtida liv, i det här fallet filippinerna och deras seder under 1880-talet. Men även om Ninay var en realistisk och "fullt utvecklad roman" har den sina brister. Dessa brister inkluderar att ha en artificiell formell struktur, att ha en otillräcklig melodramatisk handlingsstruktur, en berättelse som saknar litterära meriter, att den är en oskiljaktig och löst utformad berättelse och att den skapades för att underhålla läsarna. Dessutom var det en roman som avvek från Filippinernas inhemska berättartradition. Trots den negativa litterära kritiken är Ninay fortfarande en viktig roman eftersom den var både en insats och en lucka i Filippinernas litteraturhistoria. Romanen koncentrerade sig på den kulturella aspekten och egenskaperna hos det filippinska folket. Även om den beskrevs som en roman utan värdefulla litterära kvaliteter, Ninay en "upphöjelse av de förspansktalande spåren av civilisationen i Filippinerna" och ett verk som föranledde produktionen av andra romaner som lyfte fram egenskaperna hos filippinsk identitet.
Tecken
Karaktärerna i Ninay är en blandning av infödda filippinare (kända då som indios ) och peninsulares (spanjorer födda i Spanien), alltså - på sätt och vis - en gemenskap av mestiser (halvblod) med en hybridkultur. Detta är la filipinidad eller "filippinskan" som Paterno visade i romanen.
Ninay, karaktären, dök upp som ett spöke i den senare delen av romanen. Uppenbarelsen av Ninay representerade den "spöklika bilden" eller andan i den till synes frånvarande ännu närvarande filippinska bilden eller nationella identiteten. Filippinernas nationella identitet är, enligt Matibag, personifierad i spåren av Ninays närvaro men "kontextualiserad" av minnet av Ninay.
Tillägnande
Den ursprungliga spanska versionen av romanen tillägnades av Paterno till sin far, en dedikation som skrevs med de förmagellaniska skrifterna från baybayin , en språklig tolkning som åtföljdes av den spanska översättningen som säger A mi querido padre , som betyder "Till min älskade far" på engelska. Vid ankomsten av amerikanerna som ersättande kolonialhärskare i Filippinerna tillägnade Paterno den engelska versionen av Ninay till Helen "Nellie" Taft, hustru till dåvarande USA:s president William Howard Taft . Den faktiska frasen som användes för att tillägna romanen till Helen Taft var Till Mrs. William H. Taft, och den placerades på sidan som var vänd mot en annan sida som innehöll fotografiet av den amerikanska första damen .
Ninay i docktillverkning
Ninay, karaktären, anpassades och förvandlades till en docka med samma namn av Patis Tesoro, en välkänd filippinsk modedesigner som använder inhemska material som tyger gjorda av ananas och abacafibrer . Tillsammans med Guia Gomez skapade Tesoro "Ninay, The First Filipino Doll". Tesoro och Guia producerade inte bara en representativ docka av karaktären Ninay. Deras så kallade Ninay docksamling porträtterade Ninay som bebis, som vuxen och som mormor. Genom dockan Ninay skildrade Tesoro och Guia filippinernas kulturella och sociala liv under 1800-talet – den spanska eran – i den filippinska historien, som skildras i romanen Ninay . Den "första upplagan" av Ninay dockkollektion bestod av 160 individuella dockor som var 20 till 22 tum höga för Ninay som vuxen och 8 till 12 tum höga för Ninay som barn.