Netnod
Netnod AB | |
 | |
| Bildning | 1996 |
|---|---|
| Typ | Aktiebolag helägt av ideell verksamhet |
| 556534-0014 | |
| Plats | |
| Tjänster | Rotnamnserver , Internetutbytespunkter |
vd |
Lars Michael Jogbäck |
Föräldraorganisation |
TU-stiftelsen ( Stiftelsen för Telematikens utveckling ) |
| Hemsida | |
Netnod AB (tidigare Netnod Internet Exchange i Sverige AB ) är ett privat aktiebolag med säte i Stockholm , Sverige , som driver internetväxlingspunkter och hanterar en av de tretton rotnamnservrarna för domännamnssystemet (DNS). Den distribuerar även den officiella svenska tiden genom Network Time Protocol (NTP). Det ägs till fullo av den ideella stiftelsen TU-stiftelsen / TU-stiftelsen ( Stiftelsen för Telematikens utveckling , eng The Foundation for the development of telematics ).
Historia
Föregångaren till TU-stiftelsen / Netnod var D-GIX, en internetväxlingspunkt som etablerades vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och drivs av KTHNOC. D-GIX hade varit en av de första IX:arna som etablerades i Europa, och ganska framgångsrik på det. År 1996 hade en rapport från en kommitté, Svenska : Internetutredningen ) listat infrastruktur som var avgörande för Internets drift i Sverige. Bland den kritiska infrastrukturen som listades var en robust och pålitlig Internetbörs. Ett antal faktorer fick såväl KTH som de svenska internetleverantörerna att dra slutsatsen att en separat juridisk person skulle vara ett bättre operativt format. Efter juridiska konsultationer, och med tanke på att den svenska regeringen verkade angelägen om att spela en roll i infrastrukturdriften, beslutade de svenska internetleverantörerna att grunda TU-stiftelsen. Startkapitalet kom från en statligt inrättad stiftelse, KK-stiftelsen, en av de största svenska forskningsstiftelserna. Tanken bakom ägarmodellen med stiftelsen var att den skulle garantera oberoende från operatörerna såväl som från staten. Kopplingen till den operativa gemenskapen kommer av att det svenska universitetsnätverket SUNET utser en av styrelseledamöterna och Svenska Nätbrukarföreningen (SNUS) en av Netnods styrelseledamöter. Dessa två direkt utsedda styrelseledamöter utser gemensamt den tredje styrelseledamoten.
TU-stiftelsen etablerade driftbolaget Netnod för att driva IX. I början hade Netnod ingen egen personal och all verksamhet lades ut på den svenska militären . År 2001 skapade Netnod ett helägt dotterbolag som heter Autonomica. Autonomica skulle driva verksamheten åt Netnod (som då som nu inte har någon egen personal) samt driva i.root-servers.net på uppdrag av NORDUnet och bedriva internetrelaterad forskning. I början fokuserade personalen främst på DNS och management och verksamheten fortsatte att läggas ut på militären. Men äntligen 2002 växte Autonomicas personal avsevärt och kontraktet med militären avslutades. Driften sköts idag helt av Netnods personal.
Internet utbytespunkter
Netnod IX har bland den högsta mängden trafik per peer i Europa och är fullt aktiverad för IPv6- trafik. Netnod driver sex Internet Exchange Points (IXP) i fem olika städer där Internetoperatörer kan ansluta och utbyta trafik – med andra ord peer med varandra. De finns i Stockholm , Göteborg , Luleå , Malmö , samt Köpenhamn i Danmark . Den distribuerar även den officiella svenska tiden genom de två tidsprotokollen Network Time Protocol (NTP) och Network Time Security (NTS, ungefär NTP med säkerhet).
Hos Netnod IXP tillhandahåller Netnod en mängd värdeskapande tjänster såsom RIPE Internet Routing Registry (IRR), Bredbandskollen (ett konsumentbredbandshastighetstest), slavtjänster för flera DNS-TLD, DNS-rotservern i.root-servrar .netto. Dessa tjänster tillhandahålls som en del av Netnods AS- nummer AS8674. Netnod hanterar även en mängd olika DNS-tjänster. Netnod tillhandahåller anycast- och unicast -slavtjänster till toppdomäner över hela världen genom sin DNSNODE-produkt. Vissa av tjänsterna ovan erbjöds tidigare genom Autonomica, ett helägt dotterbolag till Netnod; 2010 slogs emellertid Autonomica samman med Netnod.
Redan från början, som nämnts i Internetutredningens rapport, ansågs Netnods IX som kritisk nationell infrastruktur. Netnod kom därför 1997 överens med den svenska teletillsynsmyndigheten om att placera IX-utrustningen i statligt drivna säkra telebunkrar. Dessutom kom man överens om att verksamheten inte enbart ska vara beroende av Stockholm. Netnod etablerade därför IXes i Stockholm , Göteborg , Malmö och Sundsvall . Alla dessa platser låg i regeringsbunkrarna, till skillnad från samlokaliseringsanläggningar som i de flesta andra länder. Växlarna är oberoende och inte länkade, så operatörer som är anslutna i en stad kommer bara att se andra operatörer anslutna i samma stad. De flesta av de större svenska leverantörerna är dock anslutna till alla fyra städerna. Netnod driver sedan 2004 även en IX i Luleå .
Autonomica
Autonomica AB var ett helägt dotterbolag till Netnod som drev flera kritiska infrastrukturdelar på Internet. Autonomica är för närvarande (2022), i juridisk mening, ett varumärke för Netnod AB sedan sammanslagningen av de två tidigare separata organisationerna.
Autonomica grundades 1998 som ett dotterbolag till Netnod . Svenskt Operatörsforum hade diskuterat att utöka Netnods verksamhet till att omfatta gemensamma infrastrukturtjänster samt anställa personal. Det beslutades att Netnod skulle bilda en separat enhet för driften av Internet Exchange Point och att den också skulle chartras för forskning inom Internetteknologi med huvudfokus på DNS . Autonomica bildades med tre anställda, en ansvarig för samordningen av driften av IX:arna och två som flyttades från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm . Det kom också överens mellan det svenska universitetsnätverket SUNET , och Autonomica att Autonomica skulle ta över ansvaret för att driva [1] . Utöver det skulle Autonomica också driva .SE- slavservrarna på var och en av de fyra ursprungliga Netnod-börserna. Finansiellt överskott lämnades till stiftelsen för att användas som bidrag till "bra för Internet"-projekt.
Autonomica skulle ursprungligen fokusera på "forskning". Arbetet kom att fokusera på vad som bäst kan beskrivas som ingenjörsvetenskap och tillämpad forskning, som ofta är fallet med internetrelaterad teknik, som arbetet i IETF . Autonomicas personal har sedan starten varit mycket aktiva i IETF och bland annat varit medordförande för IETF DNSOP- arbetsgruppen, multi6-arbetsgruppen (nu stängd), shim6- arbetsgruppen och v6ops -arbetsgruppen. Autonomicas personal har också tjänstgjort i IAB . Arbetet som utförts av Autonomica har främst fokuserat på DNSSEC och Autonomicas personal har skrivit många Internetutkast och RFC:er om DNSSEC- frågor och deployerbarhet. Den senaste tiden har mycket arbete och presentationer gjorts på ämnet att distribuera IPv6 i produktionsmiljö. [ citat behövs ]
Autonomicas personal är också ofta involverad i att presentera och leda sessioner i operativa konferenser som RIPE , APRICOT / APNIC , SANOG, MENOG och NANOG . Autonomica har även hjälpt till att driva flera workshops och initiativ bland de svenska operatörerna.
Autonomica tillhandahåller flera gratistjänster för Internets bästa, såsom i.root-servers.net, en av de 13 rotservrarna och NTP- servrar kopplade till UTC . Autonomica finansierar också sin verksamhet genom att dela plattformen som används för Anycast av i.root-servers.net med flera toppdomäner som använder plattformen.
Teknologi
Den första D-GIX var en 10 Mbit/s switch. När D-GIX ersattes av Netnod bestod bytespunkten av två FDDI- växlar i Stockholm och en var även installerad i Göteborg . Runt 1998 fylldes FDDI-kretsarna och trafiken påverkades hårt av huvud-of-line blockering . Vid ett svenskt operatörsforums möte diskuterades alternativen. Alternativen var i princip två. Den nya Gigabit Ethernet- standarden och en standard utvecklad av Cisco som heter Spatial Reuse Protocol (SRP). Beslutet att gå med SRP baserades i grunden på att Gigabit Ethernet och SRP vid den tiden hade ungefär samma kostnad. SRP hade inte heller problemet med head-of-line blockering , och SRP hade en större MTU- storlek än vad Gigabit Ethernet hade vid den tiden. Så de svenska operatörerna beslutade att Netnod skulle implementera SRP. SRP-ringarna som installerades kördes med 2x622Mbit/s i varje stad.
Det dröjde inte snart förrän 2x622Mbit/s inte räckte till. Netnod föreslog sedan operatörerna att migrera till SRP 2x2,5Gbit/s, som också installerades. De större operatörerna flyttade alla till de nya SRP-ringarna, men de mindre operatörerna ville ha en billigare metod. År 2000 började Gigabit Ethernet bli massmarknad och priset hade sjunkit jämfört med SRP. Gigabit Ethernet hade då också implementerat jumboramar . Netnod sa att de var villiga att implementera Gigabit Ethernet, men ville att åtta operatörer skulle lova att registrera sig för att täcka kostnaderna. Under tiden gick några operatörer iväg och skapade en alternativ, Ethernet-baserad IX, SOL-IX. Netnod lyckades dock få sina åtta kunder ganska snabbt och byggde ut Gigabit Ethernet i alla städer. I 2 år var den gamla FDDI-växeln (som fortfarande var i drift) kopplad till Ethernet-switcharna, men i slutet av 2002 hade all SRP- och FDDI-utrustning migrerats bort från.
Idag består Netnod-plattformen av Gigabit Ethernet- switchar med ett chassi på varje plats.
Från och med 2012 erbjuder Netnod även fjärrpeering genom ett återförsäljarprogram, Netnod Reach.
Se även
- Boken, de byggde Internet i Sverige( Swedish : De byggde Internet i Sverige )
- De byggde internet i Sverige