APNIK
Grundad | 15 januari 1993 |
---|---|
Fokus | Tilldelning och registrering av IP- adressutrymme |
Plats |
|
Medlemmar |
7,828 |
Anställda |
88 |
Hemsida |
APNIC (the Asia Pacific Network Information Center ) är det regionala internetadressregistret ( RIR ) för Asien-Stillahavsområdet . Det är en av världens fem RIR och är en del av Number Resource Organization ( NRO ).
APNIC tillhandahåller nummerresursallokering och registreringstjänster som stödjer den globala driften av internet. Det är en ideell , medlemskapsbaserad organisation vars medlemmar inkluderar internetleverantörer , telekommunikationsleverantörer, datacenter, universitet, banker, nationella internetregister och liknande organisationer som har sina egna nätverk.
Funktioner
APNIC:s huvudfunktioner är:
- Tilldelning av IPv4- och IPv6 -adressutrymme och autonoma systemnummer
- Underhålla den offentliga APNIC Whois-databasen för Asien och Stillahavsområdet,
- Omvänd DNS- delegering
- Utbildning i tekniska färdigheter
- Företräder intressena för Internetgemenskapen i Asien och Stillahavsområdet på den globala scenen
APNIC hanterar Internetnummerresurser enligt policyer som utvecklats genom en öppen process av samråd och konsensus som kallas Policy Development Process (PDP).
APNIC PDP
APNIC:s policyer utvecklas av medlemskapet och det bredare internetsamhället. Forumen för policyutveckling är de öppna policymötena ansikte mot ansikte, som hålls två gånger varje år, och de offentliga sändlistdiskussionerna för de särskilda internetgrupperna.
APNIC:s öppna PDP inbjuder också intressenter som är intresserade av Internetnummerresurser från hela världen (men främst Asien och Stillahavsområdet) att delta. Dessa inkluderar representanter från regeringar, tillsynsmyndigheter, utbildare, media, det tekniska samhället, civilsamhället och andra ideella organisationer.
APNIC:s PDP är:
-
Öppen
- Vem som helst kan föreslå policyer.
- Alla kan diskutera policyförslag.
-
Transparent
- APNIC dokumenterar offentligt alla policydiskussioner och beslut.
-
Bottom-up
- Samhället driver policyutveckling.
Strukturera
Val hålls vid varje APNIC årsmöte (AGM), som genomförs under APNICs medlemsmöte (AMM) i februari. Röstning sker både på plats vid dessa möten och inför mötet via onlineröstning.
APNIC:s verkställande råd
Varje medlem i APNIC Executive Council (EC) fungerar som en individ, inte som en representant för något annat parti eller medlem. Därför måste de alltid agera för APNIC:s bästa. APNIC EC träffas ansikte mot ansikte vid fyra regelbundna möten per år.
APNIC-sekretariatet
APNIC-sekretariatet verkar för att betjäna sina medlemmar och intressenter i Asien och Stillahavsområdet.
Dess aktiviteter är utformade för att hjälpa APNIC-gemenskapen att uppnå APNIC:s mål. Sekretariatet (APNIC:s personal) sköter det dagliga arbetet. Sekretariatet är uppbyggt i fem divisioner: Tjänster, Teknik, Affärsverksamhet, Kommunikation och Lärande och utveckling. Dessa divisioner omfattar alla APNIC-aktiviteter, inklusive den att fungera som en central informationskälla för medlemmarna.
Kärn tjänster
Internetnummerresursdelegering
APNIC delegerar IP-adresser (IPv4 och IPv6) och (ASN) enligt policyer som utvecklats av APNIC-gemenskapen. All delegering av IP- och AS-nummer är föremål för vissa kriterier, baserat på visat behov.
APNIC Whois Databas
APNIC Whois Database detaljer om IP-adresser och AS-nummer som ursprungligen tilldelats av APNIC. Den visar de organisationer som har resurserna, var tilldelningarna gjordes och kontaktuppgifter till nätverken. Användare kan söka på whois för information om dessa resurser, för nätverksfelsökning eller hjälpa till att spåra nätverksmissbruk. Organisationerna som innehar dessa resurser ansvarar för att uppdatera sin information i databasen. Internetnummerresurser måste vara korrekt och korrekt registrerade för att uppfylla målen för att adressera policyn som beskrivs av Public Technical Identifiers (PTI), som är ansvariga för driften av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) funktioner.
Denna korrekta registrering av resursanvändning är en avgörande roll som APNIC spelar i driften av Internet.
Databasen kan sökas genom att använda webbgränssnittet på APNIC-webbplatsen eller genom att dirigera din whois-klient till whois.apnic.net (till exempel whois -h whois.apnic.net 203.37.255.97).
RDAP
APNIC tillhandahåller ett alternativ till whois som kallas Registration Data Access protocol (RDAP), som utformades för att lösa problem i whois-tjänsten, av vilka de viktigaste är: standardisering av frågor och svar; internaliseringsöverväganden för att tillgodose andra språk än engelska i dataobjekt; och omdirigeringsfunktioner för att tillåta sömlösa hänvisningar till andra registreringar.
Nätverksmissbruk
För nätverksmissbruk som spam eller ( hacking ), tolkar folk felaktigt referenser till apnic.net när de gör en whois-sökning för att indikera att APNIC är källan till missbruket. Istället betyder dessa hänvisningar till APNIC helt enkelt att adressutrymmet i fråga delegerades av APNIC till en organisation i Asien och Stillahavsområdet. APNIC har ingen behörighet att förhindra denna typ av nätverksmissbruk.
APNIC har inte heller någon teknisk förmåga att "stoppa" en internettjänst, inget mandat att återkalla adressregistreringar, inga utredningsbefogenheter eller någon befogenhet att vidta åtgärder som en tillsynsmyndighet. APNIC är i samma position som alla andra IP-adresser eller DNS-register över hela världen.
Omvänd DNS-delegering
APNIC hanterar omvänd DNS-delegering för både IPv4 och IPv6. APNIC delegerar endast behörigheten för omvända zoner till DNS-namnservrarna som tillhandahålls via domänobjekt.
Resurscertifiering
APNIC tillhandahåller en resurscertifieringstjänst, som är en robust säkerhetsram som används för att verifiera kopplingen mellan specifika IP-adressblock för ASN:er och innehavarna av dessa Internetnummerresurser. APNIC introducerade resurscertifiering för att förbättra säkerheten mellan domäner i regionen och öka värdet av data i APNIC Whois Database med verifiering av resursinnehavarens nyttjanderätt.
Resource Public Key Infrastructure (RPKI) är valideringsstrukturen för resurscertifiering som gör det möjligt för användare av offentliga nätverk att verifiera äktheten av data som har signerats digitalt av dataupphovsmannen.
Andra tjänster
APNIC utbildning
APNIC genomför ett antal utbildningar på en mängd olika platser runt om i regionen. Dessa kurser är utformade för att utbilda deltagarna att skickligt konfigurera, hantera och administrera sina Internettjänster och infrastruktur och att ta till sig nuvarande bästa praxis.
Tekniska konferenser
APNIC håller två konferenser om året på olika platser runt om i Asien och Stillahavsområdet. Den första hålls med Asia Pacific Regional Internet Conference on Operational Technologies (APRICOT) och den andra är en fristående konferens. Båda evenemangen har en serie workshopsessioner om ämnen som routing, IPv6 och nätverkssäkerhet, och plenar- och konferensspår om operativa ämnen av aktuellt intresse.
Konferensschema
APNIC 29 | Kuala Lumpur, Malaysia | 24 februari – 5 mars 2010 | Hålls i samband med APRICOT 2010 |
APNIC 30 | Gold Coast, Australien | 24–27 augusti 2010 | Fristående möte |
APNIC 31 | Hong Kong SAR, Kina | 21–25 februari 2011 | Hålls i samband med APRICOT och APAN 2011 |
APNIC 32 | Busan, Sydkorea | 28 augusti – 1 september 2011 | Fristående möte |
APNIC 33 | New Delhi, Indien | 27 februari – 2 mars 2012 | Hålls i samband med APRICOT 2012 |
APNIC 34 | NagaWorld, Phnom Penh, Kambodja | 21–31 augusti 2012 | Fristående möte |
APNIC 35 | Singapore | 25 februari – 1 mars 2013 | Hålls i samband med APRICOT 2013 |
APNIC 36 | Xi'an City, Shaanxi-provinsen, Kina | 20–30 augusti 2013 | Fristående möte |
APNIC 37 | Petaling Jaya, Malaysia | 18–28 februari 2014 | Hålls i samband med APRICOT 2014 |
APNIC 38 | Brisbane, Australien | 9–19 september 2014 | Fristående möte |
APNIC 39 | Fukuoka, Japan | 24 februari – 6 mars 2015 | Hålls i samband med APRICOT 2015 |
APNIC 40 | Jakarta, Indonesien | 3–10 september 2015 | Fristående möte |
APNIC 41 | Auckland, Nya Zeeland | 15–26 februari 2016 | Hålls i samband med APRICOT 2016 |
APNIC 42 | Colombo, Sri Lanka | 28 september – 5 oktober 2016 | Fristående möte |
APNIC 43 | Ho Chi Minh City, Vietnam | 20 februari – 2 mars 2017 | Hålls i samband med APRICOT 2017 |
APNIC 44 | Taichung, Taiwan | 7–14 september 2017 | Fristående möte |
APNIC 45 | Katmandu, Nepal | 19–28 februari 2018 | Hålls i samband med APRICOT 2018 |
APNIC 46 | Nouméa, Nya Kaledonien | 6–13 september 2018 | Fristående möte |
APNIC 47 | Daejeon, Sydkorea | 18–28 februari 2019 | Hålls i samband med APRICOT 2019 |
APNIC 48 | Chiang Mai, Thailand | 5–12 september 2019 | Fristående möte |
APNIC 49 | Melbourne, Australien | 12–21 februari 2020 | Hålls i samband med APRICOT 2020 |
APNIC 50 | Uppkopplad | 8–10 september 2020 | Fristående möte |
APNIC 51 | Uppkopplad | 22 februari – 4 mars 2021 | Hålls i samband med APRICOT 2021 |
APNIC 52 | Uppkopplad | 13–16 september 2021 | Fristående möte |
Forskning
APNIC Labs tillhandahåller forskning, mätning och tekniska rapporter om användningen av Internetnummerresurser inom Internet, till exempel IPv6-distribution.
APNIC Foundation
APNIC Foundation är en välgörenhetsorganisation som grundats för att samla in pengar oberoende av APNIC-medlemsbidrag för att stödja och utöka Internetutvecklingsinsatser i Asien och Stillahavsområdet.
Partners
APNIC har ett nära samarbete med många andra internetorganisationer, inklusive:
APNIC-medlemskapet
Stora internetleverantörer (ISP), nationella internetregister (NIR) och nätverksinformationscenter (NIC).
Andra regionala internetregister (RIR)
ARIN (Nordamerika), LACNIC (Latinamerika och Karibien), RIPE NCC (Europa) och AFRINIC (Afrika).
Nummerresursorganisationen
Tillsammans med de andra RIR:erna är APNIC medlem av Number Resource Organization (NRO), som finns för att skydda den icke-allokerade nummerresurspoolen, för att främja och skydda policyutvecklingsprocessen nedifrån och upp och för att vara kontaktpunkten för input till RIR-system.
Andra ledande internetorganisationer
Dessa inkluderar Internet Assigned Numbers Authority (IANA), Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) , Internet Engineering Task Force (IETF) , Internet Engineering and Planning Group (IEPG), Internet Society (ISOC) och andra.
Det tidigare registret för Australien , känt som AUNIC , är nu upplöst, och dess ansvarsområden åtas av APNIC.
Historia
APNIC grundades 1992 av Asia Pacific Coordinating Committee for Intercontinental Research Networks (APCCIRN) och Asia Pacific Engineering and Planning Group (APEPG). Dessa två grupper slogs senare samman och döptes om till Asia Pacific Networking Group (APNG). Det etablerades som ett pilotprojekt för att administrera adressutrymme enligt definitionen av RFC-1366, samt omfatta en bredare uppgift: "Att underlätta kommunikation, affärer och kultur med hjälp av internetteknik".
1993 upptäckte APNG att de inte kunde tillhandahålla ett formellt paraply eller juridisk struktur för APNIC, och därför avslutades pilotprojektet, men APNIC fortsatte att existera oberoende under IANA:s ledning som ett " interimsprojekt ". I detta skede saknade APNIC fortfarande juridiska rättigheter, ett medlemskap och en avgiftsstruktur.
1995 hölls det inledande APNIC-mötet i Bangkok . Detta var ett tvådagarsmöte, som drevs av volontärer och var gratis att delta. Frivilliga donationer söktes beroende på organisationens storlek, från 1 500 USD för "liten" till 10 000 USD för "stor". Tre medlemstyper definierades av APNIC-001: ISP (lokal IR), Enterprise och National.
1996 infördes en ordentlig avgiftsstruktur, upprättandet av ett medlemskap och höll det första APRICOS- mötet.
När 1997 rullade på blev det allt tydligare att APNIC:s lokala miljö i Japan begränsade dess tillväxt – till exempel var personalen begränsad till 4–5 medlemmar. Därför kontrakterades konsultföretaget KPMG för att hitta en idealisk plats i Asien och Stillahavsområdet för APNIC:s nya huvudkontor.
Av skäl som den stabila infrastrukturen, de låga levnads- och driftkostnaderna samt skatteförmåner för medlemsorganisationer valdes Brisbane, Australien som den nya platsen, och omlokaliseringen slutfördes mellan april och augusti 1998, samtidigt som kontinuerlig drift bibehölls hela tiden.
1999 var omlokaliseringen klar, den ekonomiska krisen i Asien upphörde, och så började en konsolideringsperiod för APNIC – en period av ihållande tillväxt, policyutveckling och skapandet av dokumentation och interna system.
Sedan dess har APNIC fortsatt att växa från sin ödmjuka början till ett medlemsantal på mer än 7 700 i 56 ekonomier i hela regionen och ett sekretariat med cirka 88 anställda på huvudkontoret i Brisbane, Australien.
Ekonomier
APNIC representerar Asien och Stillahavsområdet, som omfattar 56 ekonomier:
- Afghanistan
- Amerikanska Samoa (USA)
- Australien
- Bangladesh
- Bhutan
- Brittiska territoriet i Indiska oceanen (Storbritannien)
- Brunei
- Kambodja
- Folkrepubliken Kina
- Christmas Island (AU)
- Cocos (Keeling) Islands (AU)
- Cooköarna (NZ)
- Östtimor
- Fiji
- Franska Polynesien (Frankrike)
- Franska södra territorierna (Frankrike)
- Guam (USA)
- Hongkong (PRC)
- Indien
- Indonesien
- Japan
- Kiribati
- Korea, norr
- Sydkorea
- Laos
- Macau (PRC)
- Malaysia
- Maldiverna
- Marshallöarna
- Mikronesien
- mongoliet
- Myanmar (Burma)
- Nauru
- Nepal
- Nya Kaledonien (Frankrike)
- Nya Zeeland
- Niue (NZ)
- Norfolk Island (AU)
- Nordmarianerna (USA)
- Pakistan
- Palau
- Papua Nya Guinea
- Filippinerna
- Pitcairn (Storbritannien)
- Samoa
- Singapore
- Salomonöarna
- Sri Lanka
- Taiwan (ROC)
- Thailand
- Tokelau (NZ)
- Tonga
- Tuvalu
- Vanuatu
- Vietnam
- Wallis och Futunaöarna (Frankrike)
APNIC täckte Madagaskar , Mauritius och Seychellerna tills AFRINIC bildades.