Nationaltidende
 Nationaltidende, 1944
| |
| Grundare | Jean Christian Ferslew |
|---|---|
| Utgivare | De Ferslewske Blade |
| Grundad | den 18 mars 1876 |
| Språk | danska |
| Upphört med publicering | 3 september 1961 |
| Huvudkontor | köpenhamn |
| OCLC -nummer | 751710886 |
Nationaltidende var en dansk dagstidning utgiven från 18 mars 1876 till 3 september 1961 av De Ferslewske Blade i Köpenhamn, Danmark.
Historik och profil
Nationaltidende bildades av Jean Christian Ferslew i mars 1876. Den startades som en kvällstidning för att komplettera Dags-Telegrafen , även utgiven av Ferslew, i september samma år som tidningen utkom två gånger dagligen (morgon och kväll) som en högkvalitativ tidning för borgerligheten och statsförvaltningen. Med sina många kosttillskott Nationaltidende Danmarks rikast presenterade dagstidning. Efter att ha brutit sig loss från Dags-Telegraphens ledning hade Jean Christian Ferslew, grundaren och ägaren, och Emil Bjerring, som var redaktör från 1876 till 1896, ett nära samarbete och gjorde betydande framsteg inom dansk journalistik. Stora bidragsgivare var Hermann Bang (samhälle), P. Hansen (litteratur), (R. Besthorn) utrikesnyheter och Frantz von Jessen (politik). Samtidigt som det var en avgjort högerorienterad, rojalistisk tidning, var den också en av de mest aktivt kritiska publikationerna under inflytande av Carl Carstensen som blev redaktör 1896. Under tidigt 1900-tal hade den en konservativ hållning som hade sitt huvudkontor i Köpenhamn.
Från omkring 1908 försökte Asger Carstensen utveckla tidningen som en röst för medelklasskonservatismen byggd på allmän rösträtt. Samtidigt som Nationaltidende behöll redaktionell spetskompetens möttes den alltmer av konkurrens från Dags-Telegrphen (senare Dagens Nyheder och Dagbladet ), som också drevs av Ferslew-gruppen. Från 1891 till 1920 blev den hemliga annonsavdelningen (Avertissementstidende) särskilt viktig för Köpenhamnssamfundet. Vid Ferslews död 1910 var tidningen behäftad med ledningsproblem. Samma år var dess upplaga 10 000 exemplar. Efter moderniseringen 1914 liknade morgonupplagan allt mer Dagens Nyheder även om förenings- och kulturspalterna i kvällsupplagan fortsatte i sin egen rätt. Under 1920-talet Berlingske Tidende attrahera en betydande del av huvudstadens hemligannonsering, vilket ledde till ekonomiska problem och förändringar i bemanningen på Nationaltidende .
Efter att Helweg-Larsen tog in ett nytt team 1926 förbättrades den redaktionella situationen men kunde inte upprätthållas inför den ökande konkurrensen från Berlingske' . 1931 Gyldendal upp Ferlew-intressena och slog samman dess tidningar som Dagens Nyheder , men utan större framgång. 1936 såldes tidningen vidare till två privata investerare.
Med morgon- och kvällsupplagor varje dag, tillsammans med omfattande bevakning av utländska nyheter och kultur, riktade den sig främst till borgarklassen och statsförvaltningen. Politiskt tog det en konservativ inriktning. Efter att ha hamnat i svårigheter på 1920-talet slogs tidningen samman med Dagens Nyheder den 14 juli 1931. På 1940-talet blomstrade den under den tyska ockupationen av Danmark, tack vare sitt återställda namn (med komponenten "nationell") . Efter kriget, i mötet med konkurrensen, särskilt från Berlingske Tidende , minskade dess popularitet gradvis tills den stängdes 1961.
Även om Nationaltidende knappast var konkurrenskraftig, höll den en hög rapporteringsnivå och lockade nya ambitiösa medarbetare. Dessutom blev det alltmer ett viktigt politiskt organ, särskilt under åren av tysk ockupation, delvis tack vare den "nationella" smaken av dess namn. Efter kriget sjönk dess popularitet långsamt, vilket ledde till en slutlig stängning 1961.
externa länkar
- Omfattande detaljer om Nationaltidende från De Danske Aviser (på danska).