Michael Tositsas

Träblock av Michael Tositsas, 1865

Michael Tositsas ( grekiska : Μιχαήλ Τόσιτσας ) var en nationell välgörare från dagens Grekland . Han var en aroman . Han föddes i Metsovo 1787 och 1806 tog han över sin fars pälsbutik i Thessaloniki tillsammans med sina bröder. Efter att ha utvecklat sin verksamhet avsevärt skickade han sina bröder till Egypten för att öppna en filial där medan han öppnade filialer i Livorno och Malta . Han gifte sig med Eleni Tositsa 1818.

1820 flyttade han själv till Malta. Hans bekantskap med Egyptens prins regent Mohammed Ali resulterade i att prinsen fick hög aktning för honom och utsåg honom till sin personliga rådgivare samt till rodret för den första statliga banken, chefen för Nile Riverboat-företaget och förvaltare av hans land.

Tositsas, som blev en av Egyptens mäktigaste markägare, tjänstgjorde också som Greklands första generalkonsul i Alexandria och anses allmänt vara fadern till Egyptens hellenism . Han bidrog till upprättandet av den grekiska gemenskapen och tillsammans med sina bröder hjälpte han samhället att utveckla betydande utbildnings- och religiös infrastruktur. 1854 flyttade han till Aten där han dog 1856. Hans välgörenhetsarbete var inte begränsat till Alexandria utan var lika viktigt i Aten, Thessaloniki och hans födelseort Metsovo. I sitt testamente lämnade han enorma belopp till hjälp till de fattiga och stöd till sjukhus, kyrkor och skolor. Bland dem de mest anmärkningsvärda är hans bidrag till Atens universitet , Arsakioskolan och Atens nationella tekniska universitet . Efter hans död fortsatte hans fru Eleni sitt välgörenhetsarbete genom att donera stora belopp till utbildnings- och välgörenhetsorganisationer samt för uppbyggnaden och färdigställandet av Atens nationella tekniska universitet. Hans yngre bror, Theodore, som också blev mycket rik i Egypten, återvände till Grekland efter befrielsen från ottomanerna och donerade den största delen av hans rikedom till stiftelser.

Källor

G. Plataris, ”Oi Tositsides sto Livorno” [Familjen Tositsa i Livorno], Epirotiko Imerologio 1984, s. 199–206.
A. Politou, O Ellinismos kai I Neotera Aigyptos, Vol. A', I istoria tou aigyptiotou ellinismou 1798-1927 [Grekerna och det moderna Egypten, vol A, Egyptens grekiska historia, 1798-1927], publ. Grammata, Aleksandreia-Aten 1928-1930, 165-167, 172,175-176, 191-222, 237-240, 243,-247.
V. Skafidas, "Istoria tou Metsovou" [History of Metsovo], Epirotiki Estia 12/131, 132 (1963), s. 194–200, 293-294
A. Goudas, Vioi Paralliloi ton epi tis anagenniseos tis Ellados diaprepsanton andron [Parallella liv för männen som utmärkte sig under renässansen, Wealth and Commerce], Vol. D', ek tou typografeiou Ch. N. Philadelpheos, Aten 1871, 447-486.
I. Chatzifotis, "Oi Metsovites stin Aleksandreia" [Metsoviterna i Alexandria], protokoll från den första konferensen för Metsovite Studies, Aten 1993, s. 87–96
G. Plataris-Tzimas, Kodikas Diathikon, Meizones kai elassones euergetes tou Metsovou [Logg of Wills, Major and Mindre Benefactors of Metsovo], publ. av prefekturen Ioannina och staden Metsovo, Metsovo/Aten 2004, Vol. A', sid. 179-207, vol. B' sid. 203–217, vol. C' s. 69–71.