Max Weinreich

Max Weinreich
Född	22 april 1894 Goldingen , Courland Governorate , Ryska imperiet (moderna Kuldīga , Lettland )
dog	29 januari 1969 (1969-01-29) (74 år) New York City , New York , USA
Ockupation	lingvist, sociolingvist
Språk	jiddisch
Alma mater	Universitetet i Marburg (1923)
Anmärkningsvärda verk	Jiddischspråkets historia, Hitlers professorer
Anmärkningsvärda utmärkelser	Guggenheim Fellowship
Make	Regina Shabad
Barn	2 ( Uriel och Gabriel)
Släktingar	Zemach Shabad

Max Weinreich ( jiddisch : מאַקס ווײַנרײַך Maks Vaynraych ; ryska : Мейер Лазаревич Вайнрайх , Meyer Lazarevich Vaynraykh ; 22 april 1894 – 29 januari 1969 ) var en rysk - amerikansk - judisk fader som specialiserade sig på den rysk - amerikansk - judiske sociologen och den iddiska inguismens fader i den rysk - amerikansk - judiske societeten lingvist Uriel Weinreich , som redigerade Modern Jiddish-English English-Jiddish Dictionary .

Han är känd för att popularisera frasen " Ett språk är en dialekt med en armé och flotta " .

Biografi

Weinreich började sina studier i en tysk skola i Goldingen (modern Kuldīga), och gick över till gymnastiksalen i Libau (modern Liepāja ) efter fyra år. Han bodde sedan i Daugavpils och Łódź . Mellan 1909 och 1912 bodde han i Sankt Petersburg , där han gick på IG Eizenbets privata judiska gymnasium för pojkar. Han växte upp i en tysktalande familj men blev fascinerad av jiddisch.

I början av 1920-talet bodde Weinreich i Tyskland och studerade lingvistik vid universiteten i Berlin och Marburg. 1923, under ledning av den tyske lingvisten Ferdinand Wrede i Marburg, avslutade han sin avhandling, med titeln "Studien zur Geschichte und dialektischen Gliederung der jiddischen Sprache" (Studier i jiddischens historia och dialektfördelning). Avhandlingen publicerades 1993 under titeln Geschichte der jiddischen Sprachforschung ("History of Yiddish Linguistics").

1925 var Weinreich medgrundare, tillsammans med Nochum Shtif , Elias Tcherikower och Zalman Reisen , av YIVO (ursprungligen kallat Yidisher Visnshaftlekher Institut – Yiddish Scientific Institute). Även om institutet officiellt grundades under en konferens i Berlin i augusti 1925, var centrum för dess verksamhet i Wilno (nu Vilnius , Litauen), som så småningom även blev dess officiella högkvarter. YIVO:s första kontor i Wilno låg i ett rum i Weinreichs lägenhet. Weinreich, ihågkommen som institutets vägledande kraft, ledde dess språkliga eller filologiska avdelning under tiden före andra världskriget.

Weinreich var i Danmark med sin fru, Regina Shabad Weinreich, dotter till en framstående läkare och judisk ledare för Wilno Zemach Shabad , och hans äldre son, Uriel, när andra världskriget bröt ut 1939 . Regina återvände till Vilnius, men Max och Uriel stannade utomlands och flyttade till New York City i mars 1940. Hans fru och yngre son, Gabriel, gick med dem där under den korta period då Vilnius var i det självständiga Litauen . Weinreich blev professor i jiddisch vid City College i New York och återupprättade YIVO i New York.

Publikationer

Weinreich översatte Sigmund Freud och Ernst Toller till jiddisch.

Weinreich citeras ofta som författare till en facettslipad quiz som skiljer mellan språk och dialekter : " Ett språk är en dialekt med en army och flotta " ("אַ språk איז אַ דיאַלעקט מיט אַן אַרמיי און פֿלאָט", "a shprakh iz a dialekt mit an armey un flot"), men han citerade då uttryckligen en revisor vid en av sina föreläsningar.

Publikationer på engelska:

• Historien om det jiddiska språket (volym 1 och 2) utg. Paul (Hershl) Glasser. New Haven: Yale University Press, 2008.
• Hitlers professorer: delen av stipendiet i Tysklands brott mot det judiska folket . New Haven: Yale University Press, 1999.
• Jiddischspråkets historia . trans. Shlomo Noble, med hjälp av Joshua A. Fishman . Chicago: University of Chicago Press, 1980. [Fotnoter utelämnade.]

På jiddisch och tyska:

• Bilder fun der yidisher literaturgeshikhte fun di onheybn biz Mendele Moykher-Sforim, 1928.
• Das Jiddische Wissenschaftliche Institut ("Jiwo") die wissenschaftliche Zentralstelle des Ostjudentums , 1931.
• Fun beyde zaytn ployt: dos shturemdike lebn fun Uri Kovnern, dem nihilist , 1955
• Geschichte der jiddischen Sprachforschung . herausgegeben von Jerold C. Frakes, 1993
• Di geshikhte fun beyzn beyz , 1937.
• Geshikhte fun der yidisher shprakh: bagrifn, faktn, metodn , 1973.
• Hitlers profesorn: heylek fun der daytsher visnshaft in daytshland farbrekhns kegn yidishn folk. Nyu-York: Yidisher visnshaftlekher institut, Historishe sektsye, 1947.
• Mekhires-Yosef: ... aroysgenumen fun seyfer "Tam ve-yashar" un fun andere sforim ... , 1923.
• Der Onheyb: zamlbukh far literatur un visnshaft , redaktirt fun D. Aynhorn, Sh. Gorelik, M. Vaynraykh, 1922.
• Oysgeklibene shriftn , unter der redaktsye fun Shmuel Rozhanski, 1974.
• Der oytser fun der yidisher shprakh fun Nokhem Stutshkov; unter der redaktsye fun Maks Vaynraykh, c. 1950
• Praktishe gramatik fun der yidisher shprakh F. Haylperin un M. Vaynraykh, 1929.
• Shtaplen fir etyudn tsu der yidisher shprakhvisnshaft un literaturgeshikhte, 1923.
• Shturemvint bilder fun der yidisher geshikhte in zibtsntn yorhundert
• Di shvartse pintelekh . Vilne: Yidisher visnshaftlekher institut, 1939.
• Di Yidishe visnshaft in der hayntiker tsayt . Nyu-York: 1941.

Källor

•   David E. Fishman, The Rise of Modern Yiddish Culture , University of Pittsburgh Press (2005), ISBN 0-8229-4272-0 .
•   Gershon David Hundert, YIVO Encyclopedia of Jews in Eastern Europe , Yale University Press (2008), ISBN 0-300-11903-8 .