Matthew Tate
Matthew Tate (född 1837) var en Newcastle- född poet och låtskrivare, som tillbringade mycket av sitt vuxna liv i Blyth .
Tidigt liv
Matthew Tate föddes den 5 september 1837 på Benton Square, Benton , Newcastle . Hans familj var gruvarbetare, liksom många av deras föregångare.
Han började skriva på allvar 1854 när han bara var 17 år gammal och publicerade 1874 sin första poesibok, följt senare av "Poems, Songs and Ballads by Matthew Tate". Han var också en bidragsgivare till konstavdelningarna i lokala tidningar och tidskrifter. [ citat behövs ] Han bodde hela sitt liv i Northumberland . Han bodde i Waterloo, Blyth i många år. [ citat behövs ]
Arbetar
Dessa inkluderar :-
Samlingar
- En bok med titeln "StraY Blossom" publicerad CA1874
En bok på 184 sidor med titeln "Poems, songs and ballads by Matthew Tate" publicerad 1898 och tryckt av Alder & Co., Ridley Street, Blyth. Den här boken börjar med en berättelse om förhållandena i gruvorna och innehöll också "The Hartley Pit Disaster".
Sånger och dikter
- The Fore Shift, dyker upp i Allans Illustrated Edition av Tyneside Songs på sidan 566 som tidigare tryckts i The Neweastle Weekly Chronicle 1886.
- Thi bussen ov thi tyup (se not 1) - kopian är ett klipp från en oidentifierad publikation daterad 7 oktober 1893
- Hartley Pit Disaster – en dikt om de tragiska händelserna 1862 då över 200 gruvarbetare dödades
Anteckningar
En gammal gruvtradition var att hornet på en tup (ett får av hankön, en bagge) skulle skickas till ytan med var tjugonde kolvagn, som ett sätt att räkna lasterna. En ytterligare tradition var att den sista korven eller korven (som är en korg, balja, vagn eller annan behållare full) som skulle tas upp till ytan den sista dagen på året, även kallad "tupen", innebar en stor ceremoni. De unga pojkarna som arbetade under jorden tände ljus och efter att tuppens horn hade satts på toppen av kolen, var lasten "buss'd" eller "klädd" när pojkarna placerade sina ljus i kolen. Hela den upplysta tuppen skulle sedan, på instruktion från början av "skicka iväg" höjas till ytan. Ordet "tyup" i låten syftar på den här sista korven. Långt innan den här sången skrevs hade denna tradition nästan dött ut runt mitten av 1800-talet och skulle ha hört till det förflutna långt innan den här sången skrevs
Se även
Geordie-dialektord Allans illustrerade upplaga av Tyneside Songs and Readings