Mangkunegara VI


KGPAA Mangkunegara VI ꦩꦁꦏꦸꦤꦒꦫ꧇꧖꧇
Kangjeng Gusti Pangeran Adipati Arya
COLLECTIE TROPENMUSEUM De vorst Mangkoe Negoro VI bestuurder van het gebied Mangkoe Negaram op vijfenveertigjarige leeftijd TMnr 10001300.jpg
Mangkunegara VI, ca. 1895
6:e Adipati Mangkunegaran
Regera 21 november 1896 - 11 januari 1916
Företrädare Mangkunegara V
Efterträdare Mangkunegara VII
Född

BRM Suyitno ( 1857-03-01 ) 1 mars 1857 Pura Mangkunegaran , Surakarta Sunanate , Central Java , Nederländska Ostindien
dog
25 juni 1928 (25-06-1928) (71 år) Surabaya , Östra Java , Nederländska Ostindien
Era datum
Wangsa Mangkunegoro Mataram
Postumt namn
(KGPAA) Sri Gusti Kanjeng Pangeran Adipati Aryo Mangkunegoro Ingkang Kaping Enem (VI)
Templets namn
Astana Oetara Surakarta Hadiningrat Jawa Tengah
Hus Puro Ageng Mangkunegoro Surakarta Hadiningrat
Far Mangkunegara IV
Mor Stråle. Dunuk
Religion Islam
Ockupation Adipati

Mangkunegara VI (1 mars 1857 – 1916) var prins av Mangkunegaran från 1896 till 1916.

Biografi

Tidigt liv

föddes i Mangkunegaran Palace och föddes som RM Suyitno. Han var den fjärde sonen till Mangkunegara IV och Raden Ayu Dunuk. Som vuxen tog han namnet KPA Dayaningrat. Den femte Mangkunegaras yngre bror. När Mangkunegara V dog efter att ha fallit från en häst togs hans tron ​​av hans bror.

Regera

Mangkunegara VI krönades den 21 november 1896. Han prioriterade ekonomisk utveckling. En krasch kom på grund av att sockerpriset sjönk på grund av framväxande konkurrens från Brasilien . Mangkunegara VI justerade och återbetalade mycket av den skuld som uppstått under hans föregångare. Mangkunegara VI antog ett antal kulturpolitik som tvingade män att klippa sitt långa hår och gjorde honnör onödig. Han tog också med sig bord och stolar till möten som tidigare hade genomförts sittande på golvet och lät folket anamma kristendomen . Han gjorde Mangkunegara-sultanatet till en oberoende makt parallell med Surakarta-sunanatet . Mangkunegara blev en ny konkurrent i kampen om den javanesiska kulturen i Kasunanan.

Ekonomi

Mangkunegara fokuserade på traditionella sektorer av landsbygdsekonomin, modernisering av kaffe, indigo, sockerrör och sockerproduktion i Praja.

Vid ett tillfälle, Nederlandsch-Indische Spoorweg Maatschappij , ett holländskt privat järnvägsföretag avstängdes för underlåtenhet att betala skatt.

Politik

Praja-politiken tillämpades för att låta monarkin agera både som härskare och köpman. Politiken antogs senare av Kasunanan Surakarta och Yogyakartasultanatet . Traditionella markinnehav störtades och överlämnades till plantager.

Legiun Mangkunegaran omorganiserades. Befälhavare Major Mangkunegaran fick rang av överste. Mangkunegara VI tog bort positionen som vice befälhavare av budgetskäl.

Regional säkerhet

Under hans regeringstid ökade banditer som verkade runt Mangkunegaran sina aktiviteter. Budgetbegränsningar hindrade kungen från att aktivt hantera dem. Prajapolisen ansvarade för säkerheten. Gängen plundrade och begick mord och våldtäkt.

Längs gränsen till Surakarta hade Mangkunegara VI konflikter med invånare i Surakarta.

Javas expansion började 1830 med spridningen av plantager. Gängen var besvikna på kungariket. Rånare syftar på de som med våld plundrat offer, medan gips avser rånare som var relativt inaktiva.

År 1872 registrerade regionen 24 händelser utförda av rövare och plåster. Den 15 november 1883 dödade rånarna en kvinna i byn Kretek Jacks, Sragen.

Abdikation

Mangkunegara VI hade två barn; KPA Suyono Handayaningrat och BRAy. Suwasti Hatmosurono. Mangkunegara VI ville göra sin son till kronprins, han lades in sitt veto av en grupp släktingar och den holländska kolonialregeringen . Mangkunegara VI abdikerade så småningom och bosatte sig i Surabaya .

Mangkunegara VI är den enda kungen av Mangkunegaran som avgick av egen fri vilja. I vittnesbörd sa Partini Mangkunegara VI att han den 11 januari 1916 tyst avgick och åkte med hela familjen till Surabaya.

I Surabaya var hans son och dotter KPA Suyono Handayaningrat och RMP Hatmosurono aktiva i Budi Utomos rörelse och grundade tillsammans med Dr. Sutomo det politiska partiet vid namn Parindra .

När Mangkunegara VI dog begravdes han i Astana Utoro Nayu Surakarta. Hans brorson RMA Suryasuparta regerade nästa som Mangkunegara VII . Mangkunegara VI valde Surabaya som en plats i gamla dagar för att förbereda sin son och dotter för att fortsätta begreppet stat som inte kan implementeras genom ett hertigdöme.

Arbetsprestation

Mangkunegara VI:s prestationer inkluderade:

  • Mangkunegara VI Praja reform som minskade skulden till Nederländerna. Ökad ekonomisk stabilitet som förbättrade levnadsstandarden.
  • Legion Mangkunegaran återuppbyggd styrka.
  • Pluralism som tillät släktingar som senare anammade kristendomen att blomstra under Mangkunegara VI.
  • Återinförde Java-hanteringsprinciper när han hanterade sin far och Praja-nedgången.
  • Genomförande av finansiella Mangkunegara Mangkunegaran-dynastin
  • Skapat konst med en marionett genom utan förvrängd berättelseinnehåll.
  • Motsatte sig gudstjänst vid helgedomen som blev mötesplatser för prostitution, som blomstrade på den tiden.

Arv Mangkunegara VI

Under hans regeringstid, ge reliken Mangkunegara VI som hittills ofta besökts av turisten är Sapta Tirta. Sumber vattenbad i detta bad pablengan har sju sorters naturresurser som var belägna mycket nära varandra, nämligen: Varmt vatten, Kallt vatten, Levande Vatten, Vatten Av, Sodavatten, vatten Bleng och vatten Mind your Mind.

Anteckningar

  • Gema Edisi Yubileum HIK Yogyakarta 60 år, juli 1987, från: Media Komunikasi Keluarga Ex-HIK Yogyakarta, 1987.
  • Damar Pustaka, sufism i javanesiskt andligt liv; Litterär studie baserad på Serat Wedhatama skriven av KGPAA Mangkunegara IV.
  • Haryanto, S., Pratiwimba adhiluhung; Sejarah och Perkembangan Wayang, Jakarta :Djambatan, 1988
  • Soetomo(Raden),Paul W.Van der Veur,Kenang-kenangan Dokter Soetomo,Jakarta:Sinar Harapan, 1984.
  • Samad, Bahrin, Suka duka pelajar Indonesia di Jepang sekitar Perang Pasifik, 1942–1945, Samling av konton för indonesiska alumner från japanska universitet, 1942–1945.
  • Ktut Sudiri Panyarikan, Dr. Saharjo, SH, Departemen Pendidikan och Kebudayaan, Directorat Sejarah och Nilai Tradisional, Proyek Inventarisasi och Dokumentasi Sejarah Nasional, 1983.
  • The Journal of Asian studies, volym 47, Association for Asian Studies, 1988.
  • Sutan takdir Alisyahbana, Achdiad Kartamiharja, Polemik kebudayaan: pergulatan pemikiran terbesar dalam sejarah kebangsaan, JAKARTA: PT Balai Pustaka, 2008.
  • Wasino, Kapitalisme bumi putra: perubahan masyarakat Mangkunegaran, Yogyakarta:LKIS, 2008.
  • Suara Merdeka, Semarang, 4 november 2009.
  • Pranoto, W. Suhartono, Bandit-Bandit Pedesaan di Jawa, studie historis 1850–1942, Yogyakarta: Graha Ilmu, 2010.
  • Suryo Danisworo, Hendri Tanjung, Membuat Tempat Kerja Feel at Home: 7 Prinsip Suryo Management, Jakarta: GRASINDO, 2004.
  • Denys Lombard, Nusa Jawa: Silang Budaya, Jakarta: Gramedia Pustaka Utama, 1996.
  • Penguasa Sebagai Pengusaha, TEMPO, 16 maj 1987.
  • Dwipayana, Ari, AAG., Bangsawan och Kuasa;Kembalinya Para Ningrat di Dua Kota, Yogyakarta: IRE PRESS, 2004.
  • Singgih, Pamoentjak, Roswitha, Partini: Tulisan Kehidupan Seorang Putri Mangkunegaran, berdasarkan cerita Partini, Jakarta: Djambatan, 1986.
  • Sumarni,Sri,Nanik,Mangkunagaran WirengDance 1757—1987:A Historical Study www.j-armonia.com
  • Arv från Java; http://heritageofjava.com
  • Suara Merdeka - Semarang: Rabu, 18 september 2002
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mangkunegara_VI&oldid=1142046885 "