Mambila språk
| Mambila | |
|---|---|
| Område | Nigeria och Kamerun |
Modersmålstalare |
(130 000 citerade 1993) |
Niger–Kongo ?
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 |
Antingen: mzk – nigerianska Mambila mcu – Kamerunska Mambila |
| Glottolog |
nige1255 Nigeria kom1252 Kamerun |
Mambila är en dialektkedja som sträcker sig över Nigeria och Kamerun . Det är ett av mambiloidspråken , en gren av Benue–Kongo .
Noterbara dialekter är Barup, Bang, Dorofi, Gembu, Hainari, Kabri, Mayo Ndaga, Mbamnga, Tamien, Warwar (i Nigeria); Sunu Torbi (Torbi), Ju Naare (Gembu), och i Kamerun, Ju Ba och Langa. Mambila går under många namn, som förutom de dialektiska namnen inkluderar Bea, Ble, Juli, Lagubi, Nor, Nor Tagbo, Tongbo och stavningarna Mabila, Mambere, Mambilla.
Tep anses allmänt vara en dialekt av dem i Tep och av talare av andra varianter av Mambila, men även om Tep-högtalare är etniskt Mambila, är deras tal inte begripligt för andra varianter. När det gäller språklig klassificering kan det vara mer korrekt att kalla det ett annat mambiloidspråk . Se referenser till Connell nedan.
Smeder bland Mambila talade en gång Somyev , ett besläktat Mambiloid-språk, även om detta nästan är utrotat.
Fonologi
Vokaler
| Främre | Central | Tillbaka | ||
|---|---|---|---|---|
| Stänga | i | ɨ | ɯ | u |
| Nära-mitt | e | o | ||
| Öppen-mitt | ɛ | ɔ | ||
| Öppen | a | |||
- /i/ kan också höras som [ɪ] i olika positioner.
Det förekommer en förekomst av frikativiserade nära vokalkombinationer när de föregås av ett antal konsonanter. En alveolo-palatal frikativ med vokaler /i, ɨ/ som [ʑ͜i, ʑ͜ɨ], och ett labiodentalt ljud med /ɯ/ som [v͜ɯ]. De enda konsonanterna /b, f, t, d, n, l, ʃ, k/ hörs med de frikativiserade vokalerna [bʑ, ʃʑ, fv, tv, dv, nv, lv, kv].
Konsonanter
| Labial | Alveolär |
Postalv. / Palatal |
Velar | Glottal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| enkel | labb. | ||||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ŋʷ | ||
| Sluta | tonlös | sid | t | k | kʷ | ||
| tonande | b | d | g | ɡʷ | |||
| prenasal vl. | ᵐp | t | ᵑk | ᵑkʷ | |||
| prenasal vd. | ᵐb | ⁿd | ᵑɡ | ᵑɡʷ | |||
| Affricate | tonlös | t͡s | t͡ʃ | ||||
| tonande | d͡z | d͡ʒ | |||||
| prenasal vl. | ⁿt͡s | ||||||
| prenasal vd. | ⁿd͡z | ⁿd͡ʒ | |||||
| Frikativa | tonlös | f | s | ʃ | (x) | h | |
| tonande | v | ||||||
| prenasal vl. | ᶬf | s | |||||
| prenasal vd. | ᶬv | ⁿz | |||||
| Drill | (r) | ||||||
| Knacka | ɺ | ||||||
| Ungefär | lateral | l | |||||
| enkel | j | w | |||||
- /d/ kan ha allofoner av [ɾ, r, ɺ], bland olika högtalare. /k/ kan ha en allofon på [x] när den förekommer i intervokaliska eller postvokaliska positioner.
- Connell, Bruce. 1998. Döende språk i gränslandet Nigeria-Kamerun. In Endangered Languages in Africa, redigerad av M. Brenzinger. Köln: Rüdiger Köppe.
- Connell, Bruce. 2000. The Integrity of Mambiloid. I Proceedings of WOCAL97 (Second World Congress of African Linguistics), redigerad av E. Wolff. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
- Connell, Bruce. 2010. Språkekologi och språkfara: en instans från Nigeria-Kameruns gränsland. Tidskrift för västafrikanska språk XXXVII (1):1—11.
- Connell, Bruce, Zeitlyn, David, Griffiths, Sascha, Hayward, Laura och Marieke Martin. 2021. "Språkekologi, språklig fara och reliktspråk: Fallstudier från Adamawa (Kamerun-Nigeria)" Open Linguistics 7(1): 244-300. https://doi.org/10.1515/opli-2021-0011 https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/opli-2021-0011/html