Magnús Jónsson í Tjaldanesi
Magnús Jónsson í Tjaldanesi (1835-1922) var en av sin tids främsta isländska skriftlärda.
Liv
Magnús fick ingen formell utbildning och tillbringade större delen av sitt liv som bonde på gården Tjaldanes i Dalasýslu , som han är uppkallad efter.
Kopiering
Magnús är idag känd för sin utomordentliga produktion som skrivare, som kopierar isländska sagor . Han är ovanlig, om inte unik, för att bara kopiera verk i denna form (och inte till exempel poesi eller släktforskning). Från och med 2013 hade 43 bevarade manuskript av Magnús identifierats, omfattande 28 000 sidor, eller över 6 miljoner ord. Magnús verkar ha börjat kopiera i tonåren, men de daterbara manuskripten är från perioden 1874-1916 (även om nio är odaterade och verkar vara från före 1874). Sammanlagt innehåller dessa kopior av 171 olika sagor — majoriteten av vilka Magnús kopierade två till fyra gånger. Dessutom är åtminstone en del (kanske hälften) av Magnúss produktion nu förlorad.
Sagorna som Magnús kopierade sträcker sig över huvudgenrerna och inkluderar alla eller nästan alla fornaldarsögur och medeltida isländska riddarsagor , tillsammans med 28 post-medeltida fornaldarsögur och nästan 50 post-medeltida romanser; 13 översättningar av tyska kapitelböcker ; och 10 Íslendingasögur (med andra exemplar som man vet har gått förlorade). Ungefär hälften av Magnúss bevarade manuskript innehåller förord som anger vem han fick sina exemplar ifrån, med namn på cirka 100 individer. Även om Magnús ibland kopierade från tryckta upplagor, specificerade han när han gjorde så att han visste att texten hade cirkulerat i manuskriptform. Liksom andra skriftlärda i den isländska sagotaditionen, ändrade Magnús vana formuleringen av sagor som han kopierade, dock utan att ändra det väsentliga i handlingen; och ibland tycks han ha skrivit sagor efter minnet helt i sin egen formulering, och ibland med stora förändringar i handlingen, som i hans kopia av Nítíða saga i Reykjavík , Lbs 1510 4to.
Inflytande
Kanske är tolv sagor kända enbart från Magnúss kopiering. Magnús levererade texten till den tryckta upplagan av Skáld-Helga saga utgiven av Sigfús Eymundsson (1837–1911) 1897, och 1909 använde Islands Nationalbibliotek omkring hälften av sin inköpsbudget för året på en uppsättning i tjugo volymer av hans Fornmannasögur norrlanda (250 kr).
Under de senaste åren har Magnúss arbete väckt ett växande vetenskapligt intresse.