Luigi Astolfi

Luigi Astolfi
Född 1790-talet
dog 1860-talet
Yrke(n) Dansare, koreograf, kompositör

Luigi Astolfi ( italienskt uttal: [luˈiːdʒi aˈstɔlfi] ; 1790-1860-talet) var en italiensk dansare, koreograf och kompositör.

Liv

Luigi Astolfi föddes i Lombardiet på 1790-talet.

1817 hade han sin första framgång som dansare framför Osvaldo e Olfrida av Giuseppe Sorrentino på Teatro San Benedetto i Venedig .

Under de följande åren började han också praktisera som koreograf, särskilt i Lissabon och, i mindre utsträckning, även i Porto , i Wien och i Ryssland, men med mindre framgång; föreställningar av Belisario och Gli esiliati in Siberia (1831) av Gaetano Donizetti och La muette de Portici av Daniel Auber (1838) mottogs varmt av kritiker och publik.

Senare komponerades han också den musik som han framförde som dansare; hans första framgång var Le sette reclute , som framfördes för första gången 1832 på Teatro alla Canobbiana i Milano. Återigen på Canobbiana 1837 framfördes I minatori di Salerno för första gången: detta var hans mest framförda balett, inte bara av Astolfi själv utan också av andra artister; detta var det enda verk av Astolfi som framfördes efter hans död.

Han var främsta dansare för både italienska och portugisiska dansare vid Royal Theatre of Saint John i Lissabon fram till säsongen 1839–40, vilket var ett fullständigt misslyckande för Astolfi. Han upplevde andra misslyckanden i Crema och Bergamo 1837 och på Teatro Carignano i Turin 1842.

1840 gifte han sig med dansaren och den ledande pantomimiska skådespelerskan Fanny Mazzarelli.

Han var kompositören och koreografen av La Encantadora de Madrid , framförd säsongen 1845–46 på Teatro Regio i Turin, med Fanny Cerrito och Arthur Saint-Léon i huvudrollerna .

1855 drog han sig tillbaka till privatlivet i Milano, där han dog på 1860-talet.

Källor

  • Fernanda Mariani Borroni (1962). "Astolfi, Luigi". Dizionario Biografico degli Italiani (på italienska). Volym 4. Istituto dell'Enciclopedia Italiana.