Livregementets dragoner
| Livregementets dragoner | |
|---|---|
| Livregementets dragoner | |
 | |
| Aktiva | 1791–1927 |
| Land |
 Sverige
|
| Trohet | svenska försvarsmakten |
| Gren | svenska armén |
| Typ | Kavalleri |
| Storlek | Regemente |
| Del av |
|
| Garnison/HQ | Stockholm |
| Färger | Vitt och guld |
| Mars | "Dragonerna komma" (Ericson) |
| Årsdagar | 4 december ( slaget vid Lund 1676) |
| Kampens utmärkelser | Lützen (1632), Lund (1676), Kliszów (1702), Holowczyn (1708) |
Livregementets dragoner ( svenska : Livregementets dragoner ), betecknad K 2 , var ett kavalleriregemente från svenska armén som var verksamt i olika former 1791–1927 . Förbandet var baserat i Stockholms garnison i Stockholm och tillhörde fram till 1974 Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper under Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.
Historia
Regementet har sitt ursprung i ryttarfanor ("ryttare; kavalleriförband") som växte upp i Uppland , Södermanland , Västmanland , Närke och Värmland . Dessa slogs samman till två regementen, som enligt regeringsinstrumentet från 1634 slogs samman till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis som Upplands ryttare . Dess förste befälhavare var Isak Axelsson Silversparre. Den 26 november 1667 uppgraderades regementet till kungligt livslag som tack för deras insatser under Karl X Gustavs fälttåg och fick namnet Livregementet till häst . Samtidigt utnämndes greve Otto Wilhelm Königsmarck till regementschef. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke . Karl XI ska efter segern ha sagt: "Nästa Gud fick jag tacka den tappre Nils Bielke och hans Livregemente". 1680 tilldelades regementet inom östra Svealand . Livregementet till häst var det enda regementet i Stockholms garnison som inte rekryterades. År 1785 höjdes en speciell trupp av lätta dragoner i regementet. Det bildades genom att lägga till 18 man från varje kompani till drakarna som bildade 4 kompanier med 36 man i varje. Denna styrka utökades senare och 1789 verkade de under rysk-svenska kriget som en självständig enhet på 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätt dragonkår av Kungliga Majestätets livregemente ( Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente ). Den 23 februari 1791 ombildades regementet till en brigad bestående av Livregementetsbrigadens kyriassiärkår , som bestod av de kompanier närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, Livregementets brigads lätta dragonkår, som bestod av Örebro , Fellingsbro , Östra Närke och Vadsbo kompanier samt Livregementets brigads lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. 1815 upplöstes brigaden och de tre ingående förbanden blev självständiga den 16 december 1815. I och med den förändringen tog Livregementets brigad Cuirassier Corps namnet Livregementets dragoner ("Liferegementets dragoner"). Den 31 december 1892 antogs namnet Livregementets dragoner ("Livregementets dragoner", K 2).
1816 fick alla svenska regementen ett ordernummer, där Livregementets dragoner tilldelades nummer 2. 1914 justerades alla ordernummer inom svenska armén. Livregementets dragoner tilldelades beteckningen K 2. Justeringen av beteckningen gjorde det möjligt att särskilja regementena mellan armégrenarna, men även från deras eventuella reserv- och dupliceringsregementen. Till följd av 1925 års försvarslag sammanslogs regementet den 1 januari 1928 med Livgardet Häst (K 1) och bildade Hästs livregemente (K 1). Vid sammanslagningen hölls en finalparad på Ladugårdsgärde i Stockholm. K 1 var klädd i blå paraduniform och K 2 var klädd i gråfältsuniform m/23. Båda regementen marscherade förbi Hans Majestät Kungen i trav och galopp , varefter veteranregementena gjorde samma sak till fots. Efter paraden tågade de förenade regementena med de förenade musikbanden i spetsen till Hästs livgardes tidigare kasern vid Lidingövägen. Skvadronerna delades upp så att hälften bestod av personal och hästar från K 1 och hälften från K 2. Den överblivna personalen och hästarna överfördes till respektive regementes avvecklingsorganisationer, vilket upphörde 1931 när avvecklingen var genomförd. Paraduniformen blev en blandning av Life Guards of Horses silversmidda uniform, kompletterad med Livregementets dragoners lagerkrans på hjälmen och dess tre krönta kronor på epaulettens . En ny standard presenterades av Hans Majestät Kungen.
Regementet upplöstes den 31 december 1927 och överfördes till en upplösningsorganisation från och med den 1 januari 1928. Denna upplösningsorganisation upplöstes den 31 mars 1928. Regementet slogs den 1 januari 1928 samman med Life Guards of Horse (K 1), och bildade lifregementet häst (K 1).
Baracker och övningsområden
Kasern
Regementet tränade från 1815 vid Polacksbacken i Uppsala och Ladugårdsgärde i Stockholm . Från 1881 placerades kåren på Wiksberg vid Södra Djurgården i Stockholm, där idag Sjöfartsmuseet , Statens Tekniska Museum och Etnografiska museet finns. Kasernområdet bestod av tre baracker för huvudskolorna. De tre barackerna byggdes 1881, och blev de enda i sitt slag som byggdes enligt paviljongsystemet i en våning. 1904 byggdes barackerna om med ytterligare en våning. Efter att regementet upplöstes flyttade Etnografimuseet in i området. 1976 revs de tre barackerna, för att ge plats åt en större museibyggnad. Av kasernområdet återstår bara kanslibyggnaden (kinesiska ambassaden), två stall (Telecom Museum), ett kockhus och en smedja.
Träningsområden
_rasing_memorial_stone_in_Uppland_on_12_June_1949.jpg)
Regementet hade sedan 1780 sitt övningsfält vid Utnäslöt ca 3 km nordost om Strömsholms slott . Träningsfält för skvadronerna var (1834):
- Norra Upplands skvadron ( Norra Upplands skvadron ): Svista i Bälinge socken . En minnessten restes vid Polacksbacken i Uppsala 1945: Till minne av Upsala Squadron av Kungliga Livregementets Dragoner. Uppländskt kavalleri har här utbildats. Föreningen Kungliga Livregementet Häst reste stenen 1945 . Senare, fram till omkring 1870 , användes byn Gamla Uppsala som övningsfält. 1949 restes här en minnessten med texten: Till minne av Norra Upplands Squadron av Kungliga Livregementets Dragoner. I byn Gamla Upsala har skvadronen samlats för avgång för vapenövning och försvar av riket. Föreningen Kungliga Livregementet Häst reste stenen 1949 .
- Uppsala Squadron ( Uppsala skvadron ): Polacksbacken, Uppsala. Här restes 1945 en minnessten med texten: Till minne av Upsala Squadron av Kungliga Livregementets Dragoner. Uppländskt kavalleri har här utbildats. Föreningen Kungliga Livregementet Häst reste stenen 1945 .
- Roslag Squadron ( Roslags skvadron ): Vemblinge i Estuna socken. Här restes 1932 en minnessten med texten: Roslagskadern vid Kungliga livregementet Häst samlades och tränade vid Vemblinge under 1600-, 1700- och 1800-talen. Roslagens Fornminnes- och hembygdsförening reste stenen 1932 .
- Sigtuna Squadron ( Sigtuna skvadron ): Bålsta i Yttergrans socken. Här restes 1931 en minnessten med texten: Sigtuna Squadron vid Kungliga livregementet Häst hade sitt övningsfält här fram till 1908 .
- Life Squadron ( Livskvadronen ): Arenberga i Husby-Ärlinghundra socken. Här restes 1946 en minnessten med inskriptionen Livkompaniet vid Kungliga Livregementet Häst hade sitt övningsfält här under åren 1687-1791 . Moderna efterträdare och byn reste stenen 1946 .
Heraldik och traditioner
Regementet var ett systerregemente till Livregementets grenadjärer (I 3) och Livregementets husarer (K 3), som alla har jubileum den 4 december, vilket påminner om slaget vid Lund den 4 december 1676. Regementet höll sitt upplösningsceremonin den 11 september 1927. Regementets traditioner fördes vidare till 1949 av Livregementet Häst (K 1), och från 1949 av Livgardets dragoner (K 1). Sedan 1 juli 2000 vårdas regementets minne av Livgardet (LG).
Standard m/1810 av livregementets dragonkår. Broderad av drottning Lovisa 1863.
Militär lapp m/1906
Militär lapp m/1910
Befälhavare
Regementschefer och verkställande officerare ( Sekundchef ) verksamma vid regementet 1791 till 1927. Sekundchef var en titel som infördes 1792, efter att kungen tillträtt som regementschef. Titeln användes vid de regementen som ingick i Konungens liv- och hushållstrupper ( Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper ) .
Regementschefer
- 1791–1809: Hertig Karl av Södermanland
- 1809–1818: Kronprins Charles John
- 1818–1844: Karl XIV Johannes
- 1844–1859: Oscar I
- 1859–1872: Karl XV
- 1872–1891: Oscar II
- 1891–1907: Oscar II
- 1907–1927: Gustaf V
Verkställande tjänstemän
- 1792–1796: P Lagerhjelm
- 1796–1808: D Stierncrona
- 1808–1820: Ulric Gyldenstolpe
- 1820–1826: Fredric Burenstam
- 1826–1845: Gustaf Adolph Hierta
- 1845–1856: David L. Silfverstolpe
- 1856–1863: Ludvig af Ugglas
- 1863–1869: Carl Thure af Wirsén
- 1869–1881: CW Sandels
- 1881–1887: Georg Christoffer Hjalmar Leijonhielm
- 1887–1902: August Gustaf Fersen Gyldenstolpe
- 1902–1904: Knut Gillis Bildt
- 1904–1915: Carl Rosenblad
- 1915–1921: Gustaf Adolf Boltenstern
- 1921–1927: Göran Gyllenstierna af Lundholm
Namn, beteckningar och platser
| namn | Översättning | Från | Till | |
|---|---|---|---|---|
| Kungl. Upplands ryttare | Kungliga Upplands Ryttare | 1626 | – | 1667-11-25 |
| Kungl. Livregementet till häst | Kungliga livregementet häst | 1667-11-26 | – | 1791-02-22 |
| Kungl. Livregementetsbrigadens kyriassiärkår | Kungliga livregementets brigad Cuirassier Corps | 1791-02-23 | – | 1815-12-15 |
| Kungl. Livregementets dragonkår | Kungliga livregementet Dragons Corps | 1815-12-16 | – | 1892-12-30 |
| Kungl. Livregementets dragoner | Kungliga livregementets dragoner | 1892-12-31 | – | 1927-12-31 |
| Avvecklingsorganisation | Avvecklingsorganisation | 1928-01-01 | – | 1928-03-31 |
| Beteckning | Från | Till | ||
| № 2 | 1816-10-01 | – | 1914-09-30 | |
| K 2 | 1914-10-01 | – | 1927-12-31 | |
| Plats | Från | Till | ||
| Uppsala / Stockholm | 1626 | – | 1881 | |
| Stockholms garnison | 1881 | – | 1927-12-31 |
Se även
Fotnoter
- ^ Marschen antogs cirka 1890 och togs över av Life Regiment of Horse 1928.
Anteckningar
Skriva ut
- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort ( på svenska). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-75-3 . SELIBR 9818451 .
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5 (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-4-5 . SELIBR 8902928 .
- Hallén, Margit (1946). "Upplands ryttare" (PDF) . Uppland: årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund ( på svenska). Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag. SELIBR 3758259 .
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning ( in Swedish). Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). ISBN 91-972209-0-6 . SELIBR 7796532 .
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter ( på svenska). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 . SELIBR 8981272 .
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .
- Tjernberg, Anna-Märta (1949). "DRAGONMINNET I GAMLA UPPSALA" (PDF) . Uppland: årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund ( på svenska). Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag. SELIBR 3758259 .
- Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet (PDF) ( in Swedish). Statens försvarshistoriska museer TradN. 2015. ISBN 9789197859554 . SELIBR 17552963 . Arkiverad från originalet (PDF) den 12 juni 2018.