Liu Xia (poet)
Liu Xia | |
|---|---|
刘霞 | |
 Liu Xia vid en paneldiskussion anordnad av Václav Havel Library Foundation, New York City , september 2018
| |
| Född |
1 april 1961 Peking, Kina
|
| Nationalitet | kinesiska |
| Yrke(n) | poet, målare, fotograf |
| Make | |
| Liu Xia | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förenklad kinesiska | 刘霞 | ||||||
| Traditionell kinesiska | 劉霞 | ||||||
|
|||||||
Liu Xia ( kinesiska : 刘霞 ; född 1 april 1961, Peking , Kina ) är en kinesisk målare, poet och fotograf. Liu Xia satt i husarrest i Kina eftersom hennes man, Liu Xiaobo , hade tilldelats Nobels fredspris 2010. Hon förblev i husarrest fram till den 10 juli 2018, då hon fick resa till Tyskland för medicinsk behandling.
Biografi
Liu var tidigare tjänsteman i Pekings skattebyrå och träffade sin man Liu Xiaobo när hon deltog i Pekings litterära scen på 1980-talet. Hon gifte sig med Liu Xiaobo medan han satt i fängelse i Kina i ett arbetsläger för omskolning 1996.
Liu föredrar att leva det ensamma livet som en intellektuell. Men eftersom hon är fru till en ofta fängslad aktivist har hon tvingats agera som hans ombud på den offentliga arenan. Hon har beskrivits som makens "viktigaste länk till omvärlden". Eftersom hon är hustru till en av Kinas mest framstående människorättsförespråkare, upplever hon också personligen påtryckningar från kinesiska myndigheter för att offentligt uttrycka åsikter. Sedan han greps har hon levt under ständig övervakning. Från tidpunkten för deras äktenskap, under hans flera fängelseperioder, har hon fortsatt att uttala sig, om än något motvilligt, i frågor om mänskliga rättigheter både på egen hand och för hans vägnar. Trots pressen försöker hon behålla ett normalt liv.
Liu Xiaobos sista straff, på 11 år, utdömdes efter att han hjälpte till att skriva det politiska manifestet 2008 kallat Charter 08 . Liu Xia bad sin man att inte delta i utarbetandet av dokumentet. Efter att först ha hörsammat hennes vädjanden gick han ändå framåt och fördjupade sig i tre år med att utarbeta och omformulera dokumentet, som han senare övertalade mer än 300 framstående arbetare, medlemmar av det kinesiska kommunistpartiet och intellektuella att skriva under. Dokumentet "signerades" senare av 10 000 användare på Internet.
Efter att det tillkännagavs att hennes man hade vunnit Nobels fredspris medan han satt i fängelse i 11 år för att ha utlyst flerpartival i Kina, kommenterade Liu Xia att "Under alla dessa år har Liu Xiaobo envisat med att berätta sanningen om Kina och på grund av detta har han för fjärde gången förlorat sin personliga frihet." Hon sa också att hon skulle besöka honom i fängelset och "ge honom en stor kram". Efter att ha besökt honom sattes hon dock i husarrest och hennes mobilnummer avaktiverat.
I maj 2011 gjorde FN:s arbetsgrupp för godtycklig internering (WGAD) ett uttalande som förklarade att "frihetsberövandet av Liu Xia, som strider mot artiklarna 9, 10 och 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, är godtyckligt, och faller inom kategorierna II och III i de kategorier som är tillämpliga på de ärenden som överlämnats till arbetsgruppen" och begärde ett omedelbart upphörande av husarrest.
I slutet av 2012 pratade Liu Xia kort med journalister från Associated Press som lyckades besöka hennes lägenhet.
En video laddades senare upp på YouTube som visar ett annat kort, obehörigt besök den 28 december 2012 där Liu Xia och flera personer samtalar kort i hennes hem.
Den 23 april 2013 fick hon gå ut för att se sin brors rättegång, som Liu Xia ansåg var politiskt motiverad. Hennes brors advokater sa att den påstådda tvisten hade lösts, men fördes tillbaka till domstol av någon anledning. Människorättsaktivisten Nicholas Bequelin hävdade att den här rättegången därför var ett försök till skrämsel från regeringens sida för att tysta Liu Xia ytterligare. Under sin korta vistelse utanför sitt hus, där hon inte får internet, ingen telefon och få besökare, fann hon en välkomnande folkmassa som väntade på henne. Hon ropade till dem: "Säg till alla att jag inte är fri"; "Jag älskar dig Jag saknar dig."; och hon blåste kyssar.
Den 19 november 2013 överklagade hon Liu Xiaobos förnyade rättegång, ett drag som har kallats "extraordinärt" eftersom aktionen kunde åter fokusera världens uppmärksamhet på Kinas mänskliga rättigheter. Enligt hennes advokat, Mo Shaoping , besökte Liu Xia sin man i Jinzhou-fängelset i Liaoning och hade fått hans godkännande innan hon lämnade in denna motion. I december 2013 berättade en vän till henne, Hu, för BBC att tre års husarrest hade kastat Liu in i djup depression och en vårdpersonal hade skrivit ut antidepressiv medicin åt henne.
The Silent Strength of Liu Xia är en samling av 25 svartvita fotografier som Liu Xia producerade mellan 1996 och 1999 medan hennes man tjänade sin andra period i ett arbetsläger för omskolning. Det är den enda utställningen av Liu Xias fotografiska verk i USA. Den franske forskaren Guy Sorman , en långvarig vän till Liu Xia och hennes man, transporterade utskrifterna från Kina och kurerade utställningen vid den italienska akademin för avancerade studier vid Columbia University .
2015 publicerades en tvåspråkig samling av Liu Xias poesi, Empty Chairs , av Graywolf Press. Dikterna i samlingen sträcker sig från 1983 till 2013. Efter hennes mans död den 13 juli 2017 visste ingen var hon var på sex månader, även om den kinesiska regeringen öppet uppgav att hon var "fri". Den 2 september 2017 rapporterades hon ha återvänt till sitt hem i Peking. Frank Lu Siqing, grundaren av det Hongkong-baserade informationscentret för mänskliga rättigheter och demokrati , pratade framgångsrikt med Liu Xia i telefon i en halvtimme efter att ha ringt henne i hennes hem i Peking, rapporterar South China Morning Post .
Husarrest efter Liu Xiaobos död
Även om Liu Xia i allmänhet inte ses som en social aktivist i sin egen rätt, till skillnad från sin bortgångne man, och aldrig har anklagats eller dömts för något brott, har hon uthärdat husarrest utan anklagelser och föremål för 24-timmarsövervakning sedan 2010, i brott mot artikel 39 i Kinas konstitution från 1982, som säger att "den fria rörligheten för alla laglydiga kinesiska medborgare inte får kränkas", samt artikel 252 i brottmålsförordningen, som säger att "varje handling av att kränka kommunikationsfriheten för alla laglydiga kinesiska medborgare är strängt förbjudet”. Hon nekas tillgång till en telefon eller dator.
Sedan Lius sjöbegravning har varken Liu Xia eller hennes bror setts bland rapporter om att hon hade tvingats åka på semester i den södra provinsen Yunnan, så att hon inte skulle närvara vid ett minnesmärke för sin man den sjunde dagen efter hans död , som hade innehafts av olika personer utomlands. Lius vänner på fastlandet i Kina utsattes enligt uppgift för husarrest när de förberedde sig för ett minnesmärke – några greps efter att ha anordnat ceremonier vid havet i Dalian. Media har rapporterat att området där Liu Xias bostad ligger är under hårt bevakning av civilklädda tjänstemän, som hotar och hanterar journalister. Även om icke-statliga organisationer, ett antal utländska ledare, särskilt Angela Merkel, samt den brittiske utrikesministern Boris Johnson har uttalat sig för Liu och hennes man och uppmanat till att häva alla restriktioner för Liu Xia efter hennes mans död. Å andra sidan uppger kinesiska tjänstemän att Liu Xia faktiskt är fri, i motsats till rapporter från västerländska medier och Lius påstående.
Jerome Cohen , professor vid New York University och expert på kinesisk lag och mänskliga rättigheter, sa att han trodde att härskarna i enparti-Kina skulle vara ovilliga att släppa Liu Xia om hon skulle bli en galjonsfigur av motstånd. Cohen hävdade också att "inte bara borde utländska regeringar fördöma Kina för dess kränkningar av mänskliga rättigheter som ledde till Liu Xiaobos fängelse och död, utan de borde också pressa den kinesiska regeringen att ge Liu Xia, som har satts i allvarlig olaglig husarrest för de senaste sju åren, möjligheten att lämna Kina. Om hon väljer att stanna kvar i Kina bör den kinesiska regeringen, i enlighet med sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, omedelbart häva alla de förtryckande förhållanden som hon har lidit".
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Zeid Ra'ad Al Hussein tillkännagav vid FN:s högkvarter den 20 juli 2017 att han skulle träffa kinesiska tjänstemän för att driva på försäkran om att Liu Xia skulle få lämna Kina, mot kinesiska påståenden om att höja mänskliga rättigheter oro uppgick till inblandning i inrikes angelägenheter.
Den 25 juli 2017 skrev USA:s senator Marco Rubio ett öppet brev till Liu Xia, "Nuvarande amerikansk lag ger USA:s president befogenhet att införa viseringsförbud och att frysa tillgångarna för alla utländska medborgare som undertrycker grundläggande mänskliga rättigheter; den kinesiska regeringens behandling av dig och din man uppfyller denna standard." Som ordförande för kongressens verkställande kommission för Kina , bad Rubio också USA:s ambassadör i Kina, Terry Branstad, att träffa Liu Xia antingen på den amerikanska ambassaden eller hennes hemort för att förstå hennes nuvarande situation och långsiktiga önskemål.
fotogalleri
Ceremonin för Nobels fredspris 2010: tom stol på scenen bokad för Liu Xiaobo, som satt i fängelse vid den tiden; Den kinesiska regeringen tillät inte heller Liu Xia resa till Oslo , vilket satte henne i husarrest.
Hong Kong Christmas Parade nära sambandskontoret kräver frigivning av Liu Xiaobo. Bild: 5 februari 2017
Första sjukhuset vid China Medical University i den nordöstra staden Shenyang där Liu Xiaobo dog den 13 juli 2017. Foto: 14 juli 2017
Medborgare i Hongkong samlades för att minnas Liu Xiaobo som dog den 13 juli 2017. Foto: 17 juli 2017
Flytta till Tyskland
Efter Liu Xiaobos havsbegravning hade Liu Xia, – som sagt hennes vän Liao Yiwu , kinesisk poet och dissident som lever i exil i Tyskland, – bott ett tag i Dali City i Yunnan-provinsen tillsammans med sin yngre bror Liu Hui, och när Liu Xias vänner och familj hade sagt att hon återvände till Peking den 4 augusti 2017, tyska och amerikanska diplomater försökte besöka hennes lägenhet men stoppades av vakter. Tyska ambassaddiplomater sa att de skulle försöka pressa den kinesiska regeringen att bevilja rörelsefrihet för Liu Xia, även om kinesiska tjänstemän sa att Liu Xia var fri och kunde röra sig enligt den kinesiska lagen.
I maj 2018 rapporterade Liao Yiwu med Liu Xias tillstånd att hon led av en försvagande klinisk depression , efter att regeringen i Peking hade brutit flera löften om att hon "snart" skulle vara fri att resa, inklusive, i början av april 2018, ett arrangemang som Heiko gjorde Maas , Tysklands utrikesminister , för att underlätta hennes resa till Tyskland.
Kinesisk författare, muntlig historiker, folkmusiker, Liao Yiwu
Den tyska författaren Herta Müller vann Nobelpriset i litteratur 2009 för historien om det hårda livet i det auktoritära Rumänien under kommunistiskt styre.
Liao Yiwu pratade med Liu Xia på telefon den 8 april 2018 och de kom överens om att hon skulle försöka skriva en ansökan på den tyska ambassaden, men hon grät och brast i tårar att hon varken hade en dator eller smartphone för att göra det. Samtidigt lovade Liao Yiwu henne att han skulle försöka pressa tyska politiker med hjälp av Nobelpristagaren Herta Müller och andra konstnärer och författare i Berlin . Liao Yiwu ringde återigen upp Liu Xia den 30 april 2018 och bad om tillåtelse att publicera deras telefonpost den 8 april 2018 med sina desperata rop för att pressa politiker och samhället att hjälpa henne att lämna Kina.
Liu Xia lämnade Kina och flög till Tyskland för medicinsk behandling den 10 juli 2018. Samma dag skrev hennes yngre bror, Liu Hui, kvar i Kina, i sociala medier WeChat , att Liu Xia flög till Europa för att börja sitt nya liv där, och att han var tacksam mot alla som hjälpt Liu Xia de senaste åren. Liu Hui dömdes till 11 års fängelse för bedrägerianklagelser 2013, men släpptes 2015 mot borgen med stränga villkor. Den kinesiske människorättsaktivisten Hu Jia sa att Liu Hui, genom att stanna kvar i Kina, användes som gisslan. Liu Xia har länge insisterat på att hennes yngre bror ska lämna Kina med henne, på grund av rädsla för att Liu Hui skulle användas i Kina för att begränsa hennes yttrandefrihet utomlands.
externa länkar
Nick Frisch, " Liu Xia bygger om sin karriär som artist " The New Yorker (30 04 2019). Presentera Lius dikter och konstverk, inklusive 11 fotografier.
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
| Konstforskningsinstitut | |
| Övrig | |
