Kvalificerad institutionsplacering

Kvalificerad institutionell placering ( QIP ) är ett kapitalanskaffningsverktyg, som främst används i Indien och andra delar av södra Asien, där ett börsnoterat företag kan emittera aktier, helt och delvis konvertibla skuldebrev eller andra värdepapper än warranter som är konvertibla till aktier aktier till en kvalificerad institutionell köpare (QIB).

Förutom förmånstilldelning är detta den enda andra snabba metoden för privata placeringar där ett börsnoterat företag kan emittera aktier eller konvertibla värdepapper till en utvald grupp av personer. QIP får poäng över andra metoder eftersom det emitterande företaget inte behöver genomgå utarbetade procedurkrav för att skaffa detta kapital.

Varför introducerades det?

Securities and Exchange Board of India ( SEBI ) introducerade QIP-processen genom ett cirkulär utfärdat den 8 maj 2006, för att förhindra börsnoterade företag i Indien från att utveckla ett alltför stort beroende av utländskt kapital. Före innovationen av den kvalificerade institutionella placeringen fanns det oro från indiska marknadstillsynsmyndigheter och myndigheter att indiska företag fick tillgång till internationell finansiering genom att emittera värdepapper, såsom amerikanska depåbevis (ADR), på externa marknader. Komplikationerna i samband med att anskaffa kapital på de inhemska marknaderna hade fått många företag att titta på att utnyttja de utomeuropeiska marknaderna. Detta sågs som en oönskad export av den inhemska aktiemarknaden, så QIP-riktlinjerna introducerades för att uppmuntra indiska företag att samla in pengar på hemmaplan istället för att utnyttja utomeuropeiska marknader.

Vem kan delta i frågan?

De angivna värdepapperen kan endast emitteras till QIBs, som inte ska vara promotorer eller relaterade till promotorer för emittenten. Emissionen hanteras av en Sebi-registrerad handelsbank . Det finns ingen förutgående arkivering av placeringsdokumentet hos Sebi. Placeringsdokumentet placeras på börsernas och emittentens webbplatser, med lämplig friskrivningsklausul om att placeringen endast är avsedd för QIBs på privata placeringsbasis och inte är ett erbjudande till allmänheten.

(QIB) är de institutionella investerare som allmänt uppfattas ha expertis och finansiella muskler att utvärdera och investera på kapitalmarknaderna. I termer av paragraf 2.2.2B (v) i DIP-riktlinjerna ska en "kvalificerad institutionell köpare" betyda:

g) Utländska riskkapitalinvesterare registrerade hos SEBI. h) statliga industriutvecklingsföretag. i) försäkringsbolag registrerade hos Insurance Regulatory and Development Authority (IRDA). j) försörjningsfonder med en minsta korpus på Rs.25 crores k) pensionsfonder med en minsta corpus av Rs. 25 crores "Dessa enheter är inte skyldiga att vara registrerade hos SEBI som QIBs. Alla enheter som faller under kategorierna som specificeras ovan betraktas som QIBs i syfte att delta i den primära emissionsprocessen."

QIPs i Indien och USA

I USA innehåller amerikanska värdepapperslagar ett antal undantag från kravet att registrera värdepapper hos US Securities & Exchange Commission ( SEC). I enlighet med regel 144A i Securities Act från 1933 kan emittenter rikta in privata placeringar av värdepapper till QIBs. Även om de ofta kallas regel 144A-erbjudanden, måste transaktioner som en teknisk fråga faktiskt involvera en första försäljning från emittenten till försäkringsgivaren och sedan en återförsäljning från försäkringsgivaren till QIB:erna. En QIB definieras enligt Regel 144A som att ha investeringsutrymme på minst 100 miljoner USD och inkluderar institutioner som försäkringsbyråer, investeringsbolag , banker etc. Regel 144A antogs av SEC 1990 för att göra den amerikanska marknaden för privata placeringar mer attraktiv för utländska emittenter som kanske inte vill göra mer betungande direktnoteringar i USA. Medan de amerikanska tillsynsmyndigheterna genom att införa regel 144A försökte göra de inhemska amerikanska kapitalmarknaderna mer attraktiva för utländska emittenter, försöker de indiska tillsynsmyndigheterna göra de inhemska indiska kapitalmarknaderna mer attraktiva för inhemska indiska emittenter.

I Indien , för att uppmuntra inhemska värdepappersplaceringar (istället för konvertibla obligationer i utländsk valuta (FCCB) och globala eller amerikanska depåbevis (GDR eller ADR)), har Securities and Exchange Board of India (SEBI) med verkan från den 8 maj 2006 införde kapitel XIIIA i SEBI (Disclosure & Investor Protection) Guidelines, 2000 (DIP-riktlinjerna), för att tillhandahålla riktlinjer för kvalificerade institutionella placeringar (QIP Scheme). QIP Scheme är öppet för investeringar gjorda av "kvalificerade institutionella köpare" (som inkluderar offentliga finansinstitut, värdepappersfonder, utländska institutionella investerare, riskkapitalfonder och utländska riskkapitalfonder registrerade hos SEBI) i alla emissioner av aktieandelar/helt konvertibla. skuldebrev/delvis konvertibla skuldebrev eller andra värdepapper än teckningsoptioner, som är konvertibla till eller utbytbara mot aktieandelar vid en senare tidpunkt (Securities). I enlighet med QIP Scheme kan värdepapperen emitteras av emittenten till ett pris som inte får vara lägre än det högsta av genomsnittet av den veckovisa högsta och lägsta slutkursen för de relaterade aktierna noterade på börsen (i) under de föregående sex månaderna; eller (ii) de föregående två veckorna. Det emitterande företaget får endast emittera Värdepapperen på grundval av ett placeringsdokument och en affärsbank måste utses för detta ändamål. Det finns vissa förpliktelser som ska åta sig av handelsbanken. Det minsta antalet QIP-tilldelningar ska inte vara mindre än två när den sammanlagda emissionsstorleken är mindre än eller lika med Rs 250 crore; och inte mindre än fem, där emissionsstorleken är större än Rs 250 crore. Ingen enskild tilldelad skall dock tilldelas mer än 50 procent av den sammanlagda emissionsstorleken. Summan av föreslagen placering under QIP-systemet och alla tidigare placeringar som gjorts under samma räkenskapsår av företaget får inte överstiga fem gånger emittentens nettoförmögenhet enligt den reviderade balansräkningen för föregående räkenskapsår. De Värdepapper som tilldelats enligt QIP Scheme ska inte säljas av tilldelarna under en period av ett år från tilldelningsdatumet, förutom på en erkänd börs. Denna bestämmelse tillåter tilldelarna en exitmekanism på börsen utan att behöva vänta i minst ett år, vilket skulle ha varit bindningstiden om de tecknat sådana aktier enligt en förmånstilldelning.

Skillnaden

Det finns några viktiga skillnader mellan SEC:s regel 144A och SEBI QIP Scheme, såsom SEBIs prissättningsriktlinjer och den amerikanska regeln att en privat placering enligt regel 144 A måste vara en återförsäljning och inte en direkt emission av emittenten. Dessutom är målgruppen för båda förordningarna olika - medan drivkraften bakom Regel 144A var att uppmuntra icke-amerikanska emittenter att genomföra amerikanska privata placeringar, var drivkraften bakom SEBI QIP Scheme att uppmuntra inhemska indiska emittenter att genomföra inhemska indiska privata placeringar . Icke desto mindre är avsikten med båda förordningarna att uppmuntra privata placeringar på de inhemska marknaderna i USA respektive Indien

Fördelar med kvalificerade institutionella placeringar

Tids sparande:

QIPs kan höjas inom kort tid snarare än i FPO, Right Issue tar lång process.

Regler och förordningar:

I en QIP finns det färre formaliteter med avseende på regler och förordningar, jämfört med uppföljning av offentliga frågor (FPO) och rättighetsärende .

En QIP skulle innebära att ett företag bara skulle behöva betala inkrementella avgifter till börsen. Dessutom, i fallet med en DDR, måste du konvertera dina konton till IFRS ( International Financial Reporting Standards) . För en QIP är företagets granskade resultat mer än tillräckligt

Kostnadseffektiv:

Kostnadsskillnaden gentemot en ADR/DDR eller FCCB när det gäller advokatarvoden är enorm. Sedan är det hela processen med att notera utomlands, de inblandade avgifterna. Det är lättare att vara noterad på BSE/NSE i förhållande till att söka exempelvis Luxemburg eller Singapore.

Låsa in:

Det ger en möjlighet att köpa icke-låsande aktier och är som sådan en enkel mekanism om bolagsstyrning och andra nödvändiga parametrar finns på plats.

"Frågor från indiska företag i Indien" .

"Vad är en QIP?" . The Times Of India . 26 april 2009.

https://web.archive.org/web/20100527152108/http://www.icsi.edu/portals/0/SEBI(ICDR)Regulations.pdf