Kutayuddha

Kutayuddha eller kuta-yuddha ( sanskrit : कूटयुद्ध ISO : kūṭayuddha/ kūṭa-yuddha , även stavat Kootayudha ) är ett sanskritord som består av två rötter : kuta ( vanligen सok ) förklarat som क listigt, orättvist eller orättfärdigt, och yuddha ( युद्ध ) som betyder krigföring. Även om det inte finns någon exakt engelsk översättning, förklaras kutayuddha som motsatsen till dharma-yuddha (från konceptet dharma ), vilket i sin tur förklaras som etiskt, rättfärdigt eller bara krig och krigföring. Ta etiken ur kriget, och du har verklig krigföring, en kutayuddha. Det är också känt som Citrayuddha .

Mahabharatan anses vara ett krig som var en dharma - yuddha ; men själva kriget innehåller övningar av både kutayuddha och dharma-yuddha. Den forntida indiska avhandlingen Arthashastra (3:e århundradet f.Kr.), krediterad till Kautilya , ger en betydande mängd utrymme åt metoderna för kutayuddha, såsom bedrägeri. I hinduisk filosofi regerar dharma-yuddha och är den ultimata vinnaren; men i praktiken är kutayuddha den nödvändiga standarden eller sättet att leva och krig. Kontrasten mellan kuta-yuddha och dharma-yuddha liknar vad Machiavelli försöker förklara i Prinsen (1532). Det bedrägeri som nämns i Tacitus bok om Romarrikets historia har också likheter med begreppen i Kautilyas kutayuddha. Kutayuddha har kallats ett defensivt koncept i motsats till ett offensivt. En mildare version av katuyuddha dök upp runt 900 e.Kr. Nitisara , en annan gammal indisk avhandling försökte balansera binärerna. Katuyuddha hittar också in i Panchatantra och Hitopadesha . Shukra-Niti säger att om en härskare är för svag för att delta i någon form av strid inklusive en attack bakifrån, måste härskaren använda gerillakrigföring.

Kutayuddha kontrasteras med prakasha-yudha som kan översättas som "upplyst eller öppen krigföring". Asura-yuddha är en typ av kutayuddha som är mer dödlig och omoralisk när det gäller resultatet. Tusnimdandena , som använder tekniker som bedrägeri eller förgiftning för att avlägsna fiendens ledare, sträcker sig till t ushnim-yuddha (tyst krigföring). Komponenter i kutayuddha inkluderar Dvaidhibhava (som har en dubbel policy), Dvaidhibhutah (sluter en pakt med fienden för att attackera en annan), att ha tålamod när tredje part kämpar i en kalaha (kamp på liv eller död), främja fiendskap mellan tredje parter och attackera en tredje part som står inför ledarskapsproblem. Vissa förespråkare av kuttayuddha inkluderar attackerande icke-stridande.

Se även

• Maurya imperiet
• Militärt bedrägeri
• Sanātanī

Bibliografi

•    Deshingkar, Giri (1996-02-01). "Strategiskt tänkande av Kautilya och Sun Zi" . Kina rapport . SALVIA. 32 (1): 1–13. doi : 10.1177/000944559603200101 . ISSN 0009-4455 . S2CID 143301563 .
• — Deshingkar, Giri. "Strategiskt tänkande i det antika Indien och Kina: Kautilya och Sunzi" . ignca.gov.in . Indira Gandhi National Center for the Arts . Hämtad 2021-09-21 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: url-status ( länk )
•   Roy, Kaushik (2012-10-15). Hinduism och etik för krigföring i Sydasien: Från antiken till nutid . Cambridge University Press. ISBN 978-1-139-57684-0 .
•   Roy, Kaushik (2009). "2: Krigsnormer inom hinduismen". I Popovski, Vesselin; Reichberg, Gregory M.; Turner, Nicholas (red.). Världsreligioner och krigsnormer (PDF) . United Nations University Press. ISBN 978-92-808-1163-6 .

Vidare läsning

•    Deshpande, Anirudh (2014). Roy, Kaushik (red.). "En panegyriker för brahmanerna" . Ekonomisk och politisk veckotidning . 49 (4): 38. ISSN 0012-9976 . JSTOR 24479419 – via JSTOR. ... det är oklart varför dharmayuddha och kutayuddha ska ses i spänning med varandra.