Kroatisk heraldik
| Kroatiens vapen | |
|---|---|
 | |
| Antogs | 1990 |
Kroatisk heraldik är studiet av heraldik – av vapensköldar och andra landvinningar – i landet Kroatien och det område som det ockuperar.
Vapen beviljades ofta av det österrikisk-ungerska imperiet (och deras ingående länder, Österrike och Ungern ) och Republiken Venedig när Kroatien ockuperades av deras styrkor. Studiet av kroatiska vapen började på 1600-talet. Även om det i stort sett är oreglerat, finns det organ som Croatian Heraldic and Vexillologic Association i Kroatien.
Kroatiens vapen
Kroatiens vapen består av en huvudsköld och fem mindre sköldar som bildar en krona över huvudskölden. Huvudvapnet är ett schackbräde ( chequy ) som består av 13 röda och 12 silver (vita) fält. Det är allmänt känt som šahovnica ("schackbräde", från šah , "schack" på kroatiska ). De fem mindre sköldarna representerar fem olika historiska regioner som utgör Kroatien. Det antogs den 21 december 1990.
Vanliga teman
I ungersk-inspirerad kroatisk heraldik var en vanlig anklagelse det blodiga huvudet på en turk, detta är en hänvisning till olika invasioner av området av det osmanska riket . Också populära var griffiner, björnar, sol-, mån- och stjärnbilder och hästar. Till skillnad från mycket av europeisk heraldik, är flera färger vanliga i mantling , oftast blått och guld på den dexter sidan och rött och silver på den olycksbådande.
Kommunal heraldik
Kommuner som Zagrebs län har beviljats vapen, i Zagrebs fall skedde detta 1759, vid grevskapets tillkomst. Artikel 9 i lagen om lokalt självstyre och förvaltning säger:
Kommun, stad och län kan med godkännande av det centrala statliga förvaltningsorgan som är behörigt för kommunala självstyrelseärenden ha sitt vapen och sin flagga.
Av 2007 använde cirka 65 % denna rätt. Att använda vapenskölden som en laddning på flaggan är vanligt. Svart avråds som fältfärg.