Dansk heraldik

Dansk heraldik har sina rötter i medeltiden då vapensköldar först dök upp i Europa. Dansk heraldik är en gren av den tysk-nordiska heraldiska traditionen .

Terminologi

Tinkturer

Färgerna och metallerna som används i dansk heraldik är desamma som i andra europeiska heraldiska traditioner. Färgerna gules, azur och sobel är vanligast med vert och purpur som är mindre vanliga och pälsar mycket sällsynta.

Tinkturer	Färger / Farver
Skyddar
engelsk	Azurblå	Gules	Vert	Purpur	Sobel
danska	Blå	Stav	Grön	Purpur	Sortera
	Metaller / Metaller		Pälsar / Pelsværk
Skyddar
engelsk	Eller	Argent	Hermelin	Vair	Mothermelin
danska	Gul / guld	Hvid / silver	Hermelin	Gråværk	Kontrahermelin

Kostnader

Dansk heraldik använder samma indelningar som är vanliga i andra heraldiska traditioner. De enklaste armarna som finns är uppdelningen av fältet med en rak linje. Dessa indelningar kallas skjolddelinger (lit. indelningar av skölden). Ordinarier kallas heroldsfigurer (lit. herold figures) på danska.

Divisioner
engelsk	Fest per fess	Fest per blek	Fest per böj olycksbådande	Kvartals	Kvartalsvis med ett hjärta
Dansk	Tværdelt / vandret delt	Spaltet / lodret delt	Skrådelt från vänster	Kvadreret	Kvadreret med midterskjold

Vanliga / Heroldsfigurer
engelsk	Chef	Blek	Fess	Böja	Böj olycksbådande	Sparre
Dansk	Skjoldhoved	Pæl	Bjælke	Skråbjælke	Venstreskråbjælke	Sparre
Vanliga / Heroldsfigurer
engelsk	Korsa	Saltire	Bårtäcke	Kanton	Lugg	Bordure
Dansk	Kors	Andreaskors	Gaffelkors	Frikvart	Kile	Bord / bræmme

Variationer
engelsk	Barry (av åtta)	Paly (av åtta)	Bendy (av åtta)	Chevronny	Chequy	Lozengy	Gyronny	Fretty
Dansk	(Syv gange) tværdelt	(Syv gange) spaltet	(Syv gange) skrådelt	Sparredelt	Skaktavl	Skråtavl	Geret	Fletværk

Par av buffelhorn (da. fartygshorn ) är mycket vanliga som krön i skandinavisk och tysk heraldik även om de är praktiskt taget okända i andra heraldiska traditioner. Eftersom dessa horn ofta ritades med en öppen ring i spetsen, har de ibland ändrats till elefantsnabel eller trumpeter.

Officiell heraldik

Statsheraldik

De danska vapnen i Gelre Armorial , 1300-talet. Detta är den äldsta färgade bilden av Dannebrog . Vapenet användes av danska monarker från 1200-talet fram till ca. 1420. Flaggan är inte en del av vapen.

Danmarks riksvapen består av tre krönta blå lejon åtföljda av nio röda hjärtan, alla i en gyllene sköld. Riksvapnet var ursprungligen kungafamiljens vapen men blev med tiden förknippat med det danska territoriet. Den äldsta kända avbildningen av insignierna härstammar från ett sigill som användes av kung Knud VI ca. 1194. Den äldsta dokumentationen av vapensköldens tinkturer är från en avbildning i Armorial Gelre från 1370-86. Från 1200-talet till 1420-talet använde riksvapnet en behornad hjälm täckt med hermelinpäls med fläktar av påfågelfjädrar. Den äldsta dokumentationen för färgerna är från ca. 1270. Idag används vapenskölden eller härledningar av det av många statliga myndigheter. Det är bara Folketinget som använder vapnet utan kronan.

Riksvapnet finns i det första och fjärde kvartalet av det danska kungliga vapenet (kallas ibland det större riksvapnet). Detta vapen används endast av kungafamiljen.

Den danska militären har en lång heraldisk tradition. Varje regemente och marinfartyg har ett vapen.

Kommunal heraldik

Stadens stadsvapen Horsens bygger på ett medeltida sigill

Idag har de flesta danska kommuner ett eget vapen. Fram till kommunreformen 2007 , där amten avskaffades, hade alla danska län vapen. Efter kommunreformerna har några av de nya kommunerna valt att låta designa nya vapen. Till skillnad från de tidigare länen är regionerna inte väpnade, eftersom de inte administreras enligt samma lag som kommunerna och som ger kommunerna rätt att bära vapen . Lagen om driften av regionerna hänvisar inte till att bära vapen, och det är omöjligt för en region att registrera ett vapen. Följaktligen använder regionerna endast logotyper.

Utformningen av kommunvapen kan variera men ofta har designen på medeltida sigill placerats inuti en sköld. Detta har producerat mycket komplexa vapensköldar som inte alltid följer heraldikens regler (t.ex. tinkturregeln ) ; Århus vapen är ett exempel. Det finns ingen tradition för exteriörprydnader på danska kommunvapen. Den mest utbredda tinkturen är azurblå (blå) med gules (röd) som också är populär.

Kommuner visar sina vapen på byggnader, på pappersvaror och på trafikskyltar vid kommunens gränser. Armorial banderoller är inte vanligt förekommande.

Kommunvapen kräver godkännande av National Heraldic Consultant och kan registreras hos det danska patent- och varumärkesverket . Om en kommun väljer att istället använda en logotyp krävs inte godkännande av Riksheraldikern.

Personlig heraldik

Heraldik dök först upp bland krigarklassen och blev därmed kopplad till adeln. Men andra grupper i samhället tog snabbt upp den heraldiska traditionen. De första skandinaviska borgarvapnen är från 1320. Eftersom antagandet om vapen är fritt i Danmark har inte bara adelsfamiljer vapen och idag uppskattas att upp till 80 % av danska privata vapen är borgarvapen.

Under medeltiden hade de flesta borgare och bönder köpmansmärken eller husmärken som användes för att markera äganderätt och som ett medel för personlig identifiering. Dessa märken är äldre än den heraldiska traditionen. De är mestadels enkla sammansättningar av raka linjer som lämpar sig för att repas i trä eller andra material. De har en likhet med runor och vissa märken består av ägarens initialer. Senare köpmansmärken innehåller även latinska bokstäver. I början visades dessa märken utan sköld men under medeltiden blev det vanligt att rita dem inuti en sköld. Köpmansmärken användes av borgare fram till 1700-talet och ungefär ett sekel längre av bönder.

Även om det inte finns någon tydlig skillnad mellan borgarvapen och adelsvapen, används enkla vapensköldar som endast består av indelningar av fältet endast av gamla adelsfamiljer. Ofta skulle utformningen av borgarvapen likna yrket armiger (präster skulle föredra kors och kalkar, jurister skulle föredra våg och svärd).

Tidigare försökte kungen införa det franska systemet med ranghjälmar men dessa regler ignorerades till stor del även i kungliga patent. Den öppna hjälmen förknippades tidigare med adeln men den finns även på borgarvapen liksom det finns exempel på adelsvapen med slutna hjälmar. Även om det är fullt legitimt för en borgarfamilj att använda en öppen hjälm, använder som en tumregel adelsfamiljer öppna hjälmar medan borgarfamiljer använde stängda. Borgervapen följer samma regler som ädla vapen.

Canting-vapen av familjen Bielke (Bielke är en gammal stavning för bjælke , det danska ordet för fess.)

Kantande vapen har varit populärt inom dansk heraldik under lång tid; exempel inkluderar en man med ett träd för Holzmann (lett. "trä-man"), ett troll för familjen Trolle och en enhörning för Langhorn (lett. "långt horn").

Omvänt har vissa forntida adelsfamiljer vapen som är äldre än deras släktnamn och tog ett namn baserat på deras vapenlager, till exempel familjen Huitfeld (uppkallad efter det vita fältet i deras vapen).

Vapensköld av den gamla adelssläkten Brahe.

Medan vapen av forntida adelsfamiljer ofta är mycket enkla mönster (t.ex. sobel en blek argent för Brahe-familjen) är armarna hos nya adelsfamiljer som fick sin status genom kungligt patent ofta mycket komplexa och ignorerar grundläggande regler för tinktur och teckning. Vid många tillfällen var dessa nyskapade armar utrustade med flera hjälmar och vapen som gav det felaktiga intrycket att armigern hade många anmärkningsvärda förfäder. Den heraldiska bedriften från denna period har kritiserats av flera författare som en symbol för heraldisk dekadens.

Idag har modern dansk heraldik övergett tidigare perioders alltför komplexa armar och har återgått till en enklare stil närmare medeltiden.

Dannebrogsordens storkors som har rätt att hänga sina vapen i Frederiksborgs slottskyrka . Det finns också en tradition för frimurarheraldik, som använder frimurarsymboler som torget och kompassen som laddningar. Eftersom adelstitlar inte längre tilldelas, komponeras inte längre adelsvapen.

Dansk heraldik följer den tysk-nordiska traditionen . Till skillnad från gallo-brittisk heraldik , där varje individ i en familj har sitt eget vapen, är ett danskt vapen vanligtvis detsamma för en hel familj eftersom det inte finns någon tradition av kadensmärken . Ett specifikt drag i tysk-nordisk heraldik är att krönet vanligtvis upprepar sköldens utformning. Traditionellt används inte krön ensamma. Likaså finns det ingen tradition med märken. Det finns ett system av koronetter som betecknar ädel rang; anhängare är också reserverade för hög adel.

förordning

Officiella danska vapen är särskilt skyddade av dansk lag. I allmänhet får de endast användas i officiella uppgifter av statliga och kommunala kontor. Olaglig användning av ett officiellt vapen eller andra officiella insignier är straffbart enligt § 132 i den danska strafflagen .

Riksheraldiska konsulenten är en tjänsteman under det danska riksarkivet . Hans uppgift är att se till att officiella vapen följer heraldikens regler och att godkänna kommunala vapen. Han har ingen jurisdiktion över privata vapen.

Privata vapen är inte reglerade och behöver ingen officiell sanktion. Privata vapen kan användas som varumärken och därmed skyddas från annan kommersiell användning. Specifika återgivningar av vapen är skyddade av upphovsrättslagen.

Se även

externa länkar