Ki (gudinna)

Ki var jordgudinnan i den sumeriska religionen , huvudgemål av himmelguden An . I vissa legender [ citat behövs ] Ki och An var bror och syster, avkomma till Anshar ("Sky Pivot") och Kishar ("Earth Pivot"), tidigare personifieringar av himmel och jord.

Av sin gemål Anu (även känd som Anunna), födde Ki Anunnaki , den mest framträdande av dessa gudar är Enlil , luftens gud. Enligt legender var himmel och jord en gång oskiljaktiga tills Enlil föddes; Enlil klöv himmel och jord i två. En bortförd himmel. Ki, i sällskap med Enlil, tog jorden. Ki gifter sig med sin son, Enlil, och från denna förening produceras allt växt- och djurliv på jorden.

Vissa auktoriteter ifrågasätter om Ki betraktades som en gudom eftersom det inte finns några bevis för en kult och namnet förekommer endast i ett begränsat antal sumeriska skapelsetexter. Samuel Noah Kramer identifierar Ki med den sumeriska modergudinnan Ninhursag och hävdar att de ursprungligen var samma figur.

Hon utvecklades senare till den babyloniska och akkadiska gudinnan Antu [ citat behövs ] , gemål till guden Anu (från sumeriska An ).

Familj

Ki var hustru och huvudgemål till Anu, himlens gud. De tros vara bror och syster, som båda kan vara avkommor till guden som heter Anshar (himlens pivot) och Kishar (jordens pivot). Att göra Anshar och Kishar till hennes far och mor.

Ki var mamma till 1, som fick namnet Enlil. Hennes son Enlil, luftguden, var en del av Anunnaki. Det slutar med att Ki gifter sig med sin son, Enlil, och enligt myten var det så växterna och djuren skapades på jorden.

Kilskrift tecken

Cuneiform Ki (Borger 2003 nr. 737; U+121A0 𒆠 ) är tecknet för "jord". Det läses också som GI 5 , GUNNI (=KI.NE) "härd", KARAŠ (=KI.KAL.BAD) "läger, armé", KISLAḪ (=KI.UD) "tröskplats" och SUR 7 ( =KI.GAG). I akkadisk ortografi fungerar den som en bestämningsfaktor för toponymer och har stavelsevärdena gi , ge , qi och qe .