Kattakurgan
Kattaqoʻrgʻon
Uzbekiska : Kattaqoʻrgʻon
| |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Uzbekistan |
Område | Samarqand-regionen |
Elevation | 480 m (1 570 fot) |
Befolkning
(2021)
| |
• Stad | 90 600 |
• Urban | 100 % |
Tidszon | GMT + 5 |
Kattakurgan ( uzbekiska : Kattaqoʻrgʻon ) är en stad i regionen Samarqand i Uzbekistan . Administrativt är det en stad på distriktsnivå, som inkluderar den urbana bebyggelsen Ingichka . Den har 90 600 invånare (2021). Det ligger på vägen och järnvägen mellan Bukhara och Samarkand .
Etymologi
Namnet är turkiskt och betyder "stor stad eller kurgan ".
Historia
Staden tycks inte vara av någon stor forntid, även om efter Alexander den stores plundring av Marakanda (Samarkand), kan centrum för kulturlivet i den delen av Zeravshan -dalen kort ha flyttats västerut till regionen runt Katta-Kurgan .
Enligt FF Pospelov byggdes en fästning på den nuvarande platsen av det lokala helgonet Sufi Allahyar och hans två bröder, Farhat-Atalyk och Allah-Nazar-bii, 1684, och staden växte sedan upp runt den. Moderna Kattakurgan (dess äldsta del är den "gamla staden") grundades under den sista fjärdedelen av 1600-talet (1683-1684).
Det var säte för en Bek (lokal guvernör) under styret av Bukharan Manghit -dynastin. År 1868, efter Samarkands fall till ryssarna och annekteringen av övre Zeravshan-dalen från Buchara, blev det gränsstaden mellan ryska Turkestan och Bukhara-emiratet , och centrum för ett distrikt. 1924 upplöstes båda enheterna av den sovjetiska regimen, och Katta-Kurgan införlivades i den nya uzbekiska SSR . Det är för närvarande den näst största staden i regionen Samarkand.
Demografi
Majoriteten av befolkningen i Kattakurgan är av uzbekisk etnicitet. Kattakurgan hade tidigare också en stor rysk befolkning, vilket inte längre är fallet.
Källor och vidare läsning
- Ф.Ф. Поспелов "Материалы к Истории Самаркандской Области" Поспелов "Материалы к Истории Самаркандской Области" Справочная Книга Самаркандской Области Выпуск X (Самаркандской Самаркандской Области Выпуск X (Самаркандск)–1112анд) (1912)
- В.В. Бартольд Работы по Исторической Географии (Москва) (2002) s 197–8, s 287–8