Kappa Pegasi

Kappa Pegasi

Observationsdata Epoch J2000 Equinox J2000
Konstellation Pegasus
Rätt uppstigning 21 h 44 m 38,7344 s
Deklination +25° 38′ 42,128″
Skenbar magnitud (V) 4,159
Egenskaper
Spektral typ F5IV
U−B färgindex +0,03
B−V färgindex +0,44
Astrometri
Radiell hastighet (R v ) −8,1 km/s
Korrekt rörelse (μ)
RA: 46,66 mas / år Dec.: 13,47 mas / år
Parallax (π) 28,90 ± 0,18 mas
Distans
112,9 ± 0,7 ly (34,6 ± 0,2 st )
Bana
Primär κ Peg A
Följeslagare κ Peg B
Period (P) 4227,05 ± 0,55 d
Halvstor axel (a) 8,139 ± 0,062 AU
Excentricitet (e) 0,3180 ± 0,0015
Lutning (i) 107,872 ± 0,028°
Nodens longitud (Ω) 109,140 ± 0,057°
Periastron -epok (T) 2452398,0 ± 2,0

Argument för periastron (ω) (sekundär)
304,14 ± 0,21°
Bana
Primär K Peg Ba
Följeslagare K Peg Ba
Period (P) 5,9714971 ± 0,0000013
Halvstor axel (a) 0,08715 ± 0,00090 AU
Excentricitet (e) 0,0073 ± 0,0013
Lutning (i) 124,9 ± 3,7°
Nodens longitud (Ω) 359,1 ± 5,9°
Periastron -epok (T) 2452402,225 ± 0,097

Argument för periastron (ω) (sekundär)
359,1 ± 5,9°
Detaljer
Massa 1,549/1,662/0,814 M
Ytgravitation (log g ) 3,00 cgs
Temperatur 6 579 K
Metallicitet [Fe/H] -0,37 dex
Rotationshastighet ( v sin i ) 35 km/s
Övriga beteckningar
10 Pegasi, HR 8315, BD +24 4463, HD 206901, SAO 89949, HIP 107354.
Databasreferenser
SIMBAD data

Kappa Pegasi (κ Peg, κ Pegasi) är ett trippelstjärnsystem i stjärnbilden Pegasus . Den har en skenbar ljusstyrka på +4,13 magnitud och tillhör spektralklassen F5IV; en underjättestjärna . Inget egennamn är kopplat till denna stjärna.

Detta system består av två komponenter, betecknade Kappa Pegasi A och B, som är åtskilda av ett vinkelavstånd på 0,235 bågsekunder . Den binära naturen hos detta par upptäcktes av Sherburne W. Burnham 1880. De kretsar runt varandra vart 11,6 år med en halvstor axel på 0,4 bågsekunder. Den ljusare medlemmen i paret, Kappa Pegasi B, är faktiskt en spektroskopisk binär , med komponenterna betecknade Kappa Pegasi Ba och Kappa Pegasi Bb. De kretsar runt varandra var sjätte dag. Det finns en fjärde komponent, Kappa Pegasi C, som kan vara en optisk följeslagare .