Forsby-Köping kalkstenslinbana
Forsby -Köpings kalkstenslinbana , vanligen kallad Kalklinbanan , var en 42 km lång spårväg som gick från Forsby i Vingåkers kommun till industristaden Köping i Mellansverige. Dess slutdestination är fabriken i Köpings hamn, där cement tillverkades fram till 1978, och senare olika kalkstensderivat . Linbanan var Europas längsta vid byggtiden. Den ersattes senare av en handfull längre linbanor, särskilt Norsjö flygspårväg , som alla revs under 1960-1980-talet. Den togs ur bruk 1997 men hölls i fungerande skick. Vid den tiden hade alla längre industrilinbanor rivits, vilket gör den till världens i dagsläget längsta fungerande linbana.
Trots sitt officiellt bekräftade värde som kulturarv kommer linbanan att rivas med start den 26 juni 2013. Den fullt fungerande linbanan kommer att köras en sista gång då vagnar tas bort från banan och säljs för skrot. Kablar tas bort senare under året och stolpar rivs mot vintern 2013/14.
Konstruktion
Linbanan byggdes 1939 av AB Nordströms Linbanor för Skånska Cement AB i samband med byggandet av Forsby kalkstensfabrik och cementfabrik i Köping. En arbetsstyrka på 300 personer slutförde installationen i en takt av 2,1 km/månad. Valet av linbana har fastställts efter utvärdering av ett antal transportsätt, och särskild försiktighet har iakttagits för att inte störa det omgivande landskapet, särskilt vid sjön Hjälmaren .
| Resurs | Belopp |
|---|---|
| Betong | 15 000 m³ |
| Armeringsjärn | 1 000 ton |
| Arbetskraft | 300 personer |
| Man timmar | 800 000 |
| Total kostnad | 4 miljoner kronor |
Systemet består av tre typer av stationer: Kraftverk med 135 hk (101 kW) elmotorer, som driver en eller båda anslutningssektionerna. Terminalstationer i Forsby och Köping där kalkstenen lastades/lossades fungerade också som kraftstationer. Vinkelstationer saknar motorer och ändrar endast kabelspårets vinkel genom att skarva ihop två sektioner som drivs från sina respektive andra sidor. Stationsbyggnader har en järnstomme, träväggar och tak av asbestcement. Drakablarna går i oändliga slingor mellan stationerna och hålls spända av motvikter i torn i kraftstationerna. Den tyngre bärkabeln är uppdelad i fyra sträckor längs varje sektion, sammankopplade med spänningsstationer. Dessa stationer är jämförelsevis små, enkla strukturer som reglerar kabelspänningen längs vägen.
Drift
Kalksten från Forsbybrottet grovkrossades och sorterades för hand. Förbipasserande linbanor lastades automatiskt från en lagersilo, efter att passagen till Köping bilar automatiskt lossades var kalkstenen finmalen och klar för cementtillverkning. Linbanan bärs upp av 235 betongbockar och är uppdelad i 4 sektioner med stationer i Forsby och Köping samt vinkelstationerna vid Granhammar, Malmberga och Knotberget. Av dessa bockar är 10 höga "specialbockar" vid korsningen av Hjälmaren och Arboga älv , den högsta är 45 m. Kraftverk finns i Köping, Malmberga och Forsby. 12 spänningsstationer kantar banan och 8 väg- eller järnvägskorsningar är skyddade av stålnät. Kalkstenen transporterades i 750 hinkformade bilar som var och en hade 1200 kg för en total kapacitet på 90 ton per timme.
Avveckling
I juni 1997 togs banan ur drift och Forsby kalksten transporteras sedan med lastbil. Då hade linbanan transporterat totalt 25 miljoner ton kalksten och varit i drift i 56 år. Detta gjorde linbanan Forsby-Köping till den längsta varaktigheten i 10 km-klassen av linbanor (närmast tvåa är linbanan Mariquita-Manizales, som kördes i 39 år). Kalkstenslinbanan har sedan dess bevarats som industriarv , provkörd varje år och utsatts för en viss grad av underhåll. 2003 utsågs det till årets industriminne av Svenska industriminnesföreningen.
November 2009 meddelade nuvarande ägaren Nordkalk att rivning planeras, efter misslyckade försök att överföra den till en lämplig vaktmästare. I december 2011 föreslogs en utvärdering för klassificering som kultur- eller världsarv , men den har inte genomförts i början av 2013. Trots denna insats lämnades rivningsansökningar in till berörda kommuner i juni 2012, och är planerad att ske under hösten.
Internationella kommittén för bevarande av industriarvet – TICCIH – uppmärksammades på den akuta situationen och skrev ett öppet brev i februari 2013 riktat till nyckelorganisationer inklusive Riksantikvarieämbetet . Detta brev förstärker linbanan Forsby-Köpings unika betydelse som transportarv, och uppmanar berörda myndigheter att avvärja rivning och säkerställa dess bevarande.
Se även
externa länkar
-
Media relaterade till linbanan Forsby–Köping på Wikimedia Commons
