Kölns distrikt

Sedan den senaste administrativa reformen 1975 består staden Köln av nio Stadtbezirke och 86 Stadtteile. Stadtbezirk översätts bokstavligen som stadsdel , som är ytterligare indelade i Stadtteile (stadsdelar). Stadtteile i Kölns gamla och nya stad ( Alt- och Neustadt ) består vidare av kvarter, kända som " Veedel " i både Kölsch och oftast också i den rheinländska regionen .

Stadsdistrikt är differentierade från att vara länkar eller rechtsrheinisch - vänster eller höger om Rhen , med den gamla staden till vänster om Rhen, liksom 230,25 km ² (56,8 procent av 405,14 km ² inom stadsgränserna), medan 174,87 km ² (43,2 procent) ligger precis om Rhen. När det gäller befolkningen är Köln den största staden i delstaten Nordrhein-Westfalen och den fjärde största staden i Tyskland .

distrikt

Karta	Täcka	Stadsdel	Stadsdelar	Område	Befolkning 1	Pop. densitet	Distriktsråd	Stadshus
		Distrikt 1 Köln-Innenstadt	Altstadt-Nord, Altstadt-Süd, Deutz , Neustadt-Nord, Neustadt-Süd	16,4 km²	127,033	7,746/km²	Bezirksksamt Innenstadt Brückenstraße 19, D-50667 Köln
		Distrikt 2 Köln-Rodenkirchen	Bayenthal , Godorf, Hahnwald, Immendorf, Marienburg, Meschenich, Raderberg, Raderthal, Rodenkirchen, Rondorf, Sürth, Weiß, Zollstock	54,6 km²	100,936	1 850/km²	Bezirksamt Rodenkirchen Hauptstraße 85, D-50996 Köln
		Distrikt 3 Köln-Lindenthal	Braunsfeld, Junkersdorf , Klettenberg, Lindenthal, Lövenich, Müngersdorf, Sülz , Weiden, Widdersdorf	41,6 km²	137,552	3,308/km²	Bezirksamt Lindenthal Aachener Straße 220, 50931 Köln
		Distrikt 4 Köln-Ehrenfeld	Bickendorf, Bocklemünd/Mengenich, Ehrenfeld, Neuehrenfeld, Ossendorf, Vogelsang	23,8 km²	103,621	4,348/km²	Bezirksamt Ehrenfeld Venloer Straße 419 – 421, D-50825 Köln
		Distrikt 5 Köln-Nippes	Bilderstöckchen, Longerich, Mauenheim, Niehl , Nippes, Riehl, Weidenpesch	31,8 km²	110,092	3.462/km²	Bezirksamt Nippes Neusser Straße 450, D-50733 Köln
		Distrikt 6 Köln-Chorweiler	Blumenberg, Chorweiler, Esch/Auweiler, Fühlingen, Heimersdorf, Lindweiler, Merkenich, Pesch, Roggendorf/Thenhoven, Seeberg, Volkhoven/Weiler, Worringen	67,2 km²	80,870	1,204/km²	Bezirksamt Chorweiler Pariser Platz 1, D-50765 Köln
		Distrikt 7 Köln-Porz	Eil , Elsdorf, Ensen, Finkenberg, Gremberghoven, Grengel, Langel, Libur, Lind, Poll , Porz, Urbach, Wahn, Wahnheide, Westhoven, Zündorf	78,8 km²	106,520	1 352/km²	Bezirksamt Porz Friedrich-Ebert-Ufer 64–70, D-51143 Köln
		Distrikt 8 Köln-Kalk	Brück, Höhenberg, Humboldt/Gremberg, Kalk, Merheim, Neubrück, Ostheim, Rath/Heumar , Vingst	38,2 km²	108,330	2,841/km²	Bezirksamt Kalk Kalker Hauptstraße 247–273, D-51103 Köln
		Distrikt 9 Köln-Mülheim	Buchforst, Buchheim, Dellbrück, Dünnwald, Flittard, Höhenhaus, Holweide, Mülheim, Stammheim	52,2 km²	144,374	2,764/km²	Bezirksamt Mülheim Wiener Platz 2a, D-51065 Köln
		Köln		405,15 km 2	1.019.328 2	2,516/km 2
Noteringar: 1 : befolkning per 31 december 2008 2 : Statistiska register över staden Köln inkluderar "bor i andra hem", vilket statliga register exkluderar. Kölns befolkning enligt statistiska register över delstaten Nordrhein-Westfalen var 1 000 298 den 31 maj 2009

Tillväxt av tätort

Se även: Befolkningstillväxt i Köln

karta över de nio Stadtbezirke (stadsdelar) och 86 Stadtteile (stadsdelar) i Köln

karta över Köln, 1633

Sedan stadens grundande år 38 f.Kr., växte Köln genom talrika förlängningar och införlivande av omgivande kommuner. Sedan byggandet av den medeltida muren 1180 har området för den gamla kejserliga staden Köln inte förändrats på mer än 600 år och sträcktes ut över de gamla stadsmurarna först 1794, strax innan de franska truppernas ankomst och Kölns införlivande in i det första franska imperiet .

Efter 1815 genomförde kungariket Preussen byggandet av befästningar som återigen hindrade all tillväxt för staden. Först med förvärvet av dessa befästningar 1881 hade staden Köln möjlighet till en gradvis territoriell expansion. Den 12 november 1883 lades en remsa av territorium från delar av kommunerna Ehrenfeld , Kriel, Longerich, Müngersdorf och Rondorf till staden. Vid tiden för den industriella revolutionen undvek industriföretag redan de tätbefolkade områdena innanför stadsgränsen och bosatte sig i de små städerna utanför det befästa området, samtidigt som de behöll nära ekonomiska förbindelser med staden Köln. Mer än hälften av godsen här var i händerna på medborgare i Köln eller samma som blev bosatta i dessa områden.

Sedan 1886 intensifierade kommunfullmäktige i Köln förhandlingarna med de omgivande samhällena och slutade den 1 april 1888 i en första större inkorporering. Sedan dess har staden expanderat med stora omorganisationer 1910, 1914, 1922 och 1975.

Datum	Inkorporerade orter
1 april 1888	stad Deutz ; staden Ehrenfeld och dagens Neu-Ehrenfeld; del av staden Kalk ; delar av staden Mülheim (Mülheimer Hafen); delar av muni. av Efferen (nuvarande Klettenberg); muni. av Kriel (Braunsfeld, Kriel, Lind, Lindenthal, Sülz ); muni. av Longerich (Butzweiler, Heimersdorf, Lindweiler, Longerich, Niehl, Stallagsberg, Volkhoven, Weidenpesch; kommun av Müngersdorf (Bickendorf, Bocklemünd, Melaten, Mengenich, Müngersdorf, Ossendorf, Vogelsang); kommun. av Nippes (Mauenheim, Nippes, Riehl) ; kommun av Poll (Humboldt-Gremberg, Poll); delar av kommun av Rondorf (Arnoldshöhe, Bayenthal , Klettenberg, Mansfeld, Marienburg, Raderberg, Raderthal, Weißhaus, Zollstock)
1 april 1910	Höhenberg; Humboldt-Gremberg; stad Kalk ; Ostheim; muni. av Vingst
1 april 1914	stad Mülheim (inkl. Buchforst, Buchheim, Kleinbert); från Landkreis Mülheim: Bürgermeisterei Merheim (Brück, Dellbrück, Dünnwald, Flittard, Hardt, Höhenberg, Höhenhaus, Holweide, Kunstfeld, Merheim, Ostheim, Rath, Rodderhof, Scheuerhof, Schlagbaum, Stammheim )
1 april 1922	delar av Landgemeinde Worringen: Fühlingen (inkl. Feldkassel, Kasselberg, Langel, Rheinkassel), Merkenich, Roggendorf, Thenhoven, Weiler, Worringen; delar av munen. av Longerich
1 januari 1975	staden Porz ( Eil , Elsdorf, Ensen, Flughafen , Gremberghoven, Grengel, Heumar, Langel, Libur, Lind, Porz, Urbach, Wahn, Wahn-Heide, Westhoven, Zündorf ); delar av muni. av Brauweiler (Rath, Gut Vogelsang, Widdersdorf); delar av staden Frechen (Horbell, Marsdorf); delar av muni. av Lövenich; muni. av Rodenkirchen (Giesdorf, Godorf, Hahnwald, Hochkirchen, Höningen, Immendorf, Konraderhöhe, Meschenich, Rodenkirchen, Rondorf, Sürth, Weiß); delar av muni. av Sinnersdorf (Auweiler, Esch, Pesch, Gut Stöckheim); delar av staden Brühl ; delar av munis. av Bornheim , Hürth , Pulheim och Rösrath .

Källa: Historiskt arkiv för staden Köln

externa länkar

• Officiell sida för Stadtbezirke (på tyska)