Jelsa (kommun)
Jelsa herred | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Rogaland |
Distrikt | Ryfylke |
Etablerade | 1 januari 1838 |
• Skapat som | Formannskapsdistrikt |
Nedlagt | 1 januari 1965 |
• Efterträdde av | Suldal , Hjelmeland och Finnøy kommuner |
Administrativt centrum | Jelsa |
Område (vid upplösning)
| |
• Totalt | 130 km 2 (50 sq mi) |
Befolkning
(1965)
| |
• Totalt | 1 025 |
• Densitet | 7,9/km 2 (20/sq mi) |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-1138 |
Jelsa är en före detta kommun i Rogalands fylke, Norge . Kommunen på 130 kvadratkilometer (50 kvadratkilometer) fanns från 1838 till 1965. Den omfattade område som omger Sandsfjorden i de nuvarande kommunerna Suldal , Hjelmeland och Stavanger . Det administrativa centrumet var byn Jelsa , där Jelsa kyrka ligger.
Historia
Jælse socken bildades som kommun den 1 januari 1838 (se lag om formannskapsdistrikt ) . 1859 splittrades kommunen, varvid den norra stadsdelen blev Sands kommun . Splittringen lämnade Jelsa med en befolkning på 2 606. Den 1 januari 1914 delades det östra distriktet av som den nya kommunen Erfjord . Detta lämnade Jelsa med 1 539 invånare.
Den 1 januari 1965 upplöstes Jelsa kommun på grund av rekommendationer från Schei-kommittén . Majoriteten av Jelsa (befolkning: 928) slogs samman med kommunerna Erfjord , Sand och Suldal för att bilda en ny, utvidgad Suldal kommun . Samtidigt flyttades Buergårdene-området (89 invånare) på ön Ombo till Hjelmeland kommun och resten av ön Ombo som tillhörde Jelsa (89 invånare) flyttades till Finnøy kommun .
Regering
Alla kommuner i Norge, inklusive Jelsa, ansvarar för grundskoleutbildning (till och med 10:e klass), öppenvård , äldrevård , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Kommunen styrs av ett kommunfullmäktige med förtroendevalda , som i sin tur väljer en borgmästare .
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige i Jelsa bestod av 17 representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 6 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 8 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 9 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 17 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 16 | |
Totalt antal medlemmar: | 16 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 16 | |
Totalt antal medlemmar: | 16 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 16 | |
Totalt antal medlemmar: | 16 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 16 | |
Totalt antal medlemmar: | 16 | |
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945. |
Se även