Iran och Internationella valutafonden

Iran och Internationella valutafonden har varit i partnerskap sedan 1945. Iran har gått till IMF endast vid två tillfällen, båda före 1979 års revolution i Iran .

Irans och IMF:s historia

Staten Iran gick med i IMF den 29 december 1945. Det har funnits två tillfällen då Iran använt IMF-finansiering. Det första beredskapsarrangemanget inträffade den 18 maj 1956 där IMF godkände ett lånepaket på 17,50 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR). Iran använde hela det erbjudna lånet. Det andra beredskapsarrangemanget som IMF godkände för Iran inträffade den 10 oktober 1960. Det godkända beloppet var 35 miljoner SDR; Iran valde dock att dra endast 22,50 miljoner SDR av det tillgängliga lånet. Iran har inga utestående lån eller köp hos IMF.

Iran och IMF i dag

Från och med 2019 är Irans SDR 1 549,18 miljoner och dess återstående inlösbara kapital för Iran till sin IMF-kvot på 3 567,1 miljoner SDR. Iran är en av de två största ekonomierna i regionen Mellanöstern och Nordafrika ( MENA ), och släpar bara efter Saudiarabiens ekonomi och i befolkning endast till Egypten . På grund av dessa socioekonomiska faktorer har Iran betydande makt i IMF i sin gruppering. Iran innehar den verkställande ledningen i sin grupp; de andra länderna i Irans grupp är Afghanistan , Algeriet , Ghana , Libyen , Marocko , Pakistan och Tunisien . Den totala röststyrkan (% av totala IMF-finansiering) Irans IMF-grupp är 2,54, där Iran har flest individuella röster med 37 136 röster av de 128 046 rösterna i sin grupp. Även om Islamiska republiken Iran har den övergripande rösten för sin grupp vid styrelsemötet, går dess makt inte långt i jämförelse med USA:s (16,52 % av den totala fonden). Förenta staternas , Japans , Storbritanniens , Frankrikes och Tysklands röstblock tillsammans med övriga EU- direktörer gör det nästan omöjligt för Irans ekonomiska politik att genomföras på ett effektivt sätt.

IMF i konflikt med Iran

Sanktioner mot Iran har hämmat den tillväxt som nationen såg sedan kärnkraftsavtalet ingicks 2015. Jämfört med 2017/18 har räkenskapsåret 2018/19 sett en 9,5 % nedgång i bruttonationalprodukten och en inflationsökning på 37,5 % p.g.a. den begränsande ekonomiska miljön som skapades av USA:s president Donald Trumps politik . Den åtstramade ekonomin har fått IMF att rekommendera genom sina många policymemon att Iran höjer priset på fat olja till 194,60 dollar. Den inhemska ekonomin beräknas gå från 2019/20 räkenskapsåret 60,3 miljarder USD i varor och tjänster till 55,5 miljarder USD under räkenskapsåret 2020/21. Organisationen för de oljeexporterande länderna förväntas öka sitt underskott på 4,5 % 2019/20 till 5,1 % 2020/21, till stor del på grund av restriktionerna för Irans ekonomi. IMF implementerar sin politik genom att använda en villkorlighet, men eftersom Iran inte har använt fonden för att låna sedan 1960, kan den bara skicka policymemon. I 2018 artikel IV Consultation Iran dikterar fonden hur landet kan fixa sin ekonomi genom att omstrukturera bankerna och den politiska infrastrukturen. De politiska reformer som IMF rekommenderar kommer i sin tur att bidra till att lösa den ökande arbetslösheten för dess ungdomar i landet.

  1. ^ "Iran, Islamiska republiken: Finansiell ställning i fonden den 31 oktober 2019" . imf.org . Internationella valutafonden . Hämtad 2 december 2019 .
  2. ^ "Islamiska republiken Iran" . imf.org . Internationella valutafonden . Hämtad 2 december 2019 .
  3. ^ "IMF:s verkställande direktörer och röstkraft" . imf.org . Internationella valutafonden . Hämtad 2 december 2019 .
  4. ^ "Islamiska republiken Iran" . imf.org . Internationella valutafonden . Hämtad 2 december 2019 .
  5. ^ "ran skulle behöva olja till 195 dollar per fat nästa år för att balansera budgeten: IMF" . reuters.com . Reuters. 28 oktober 2019 . Hämtad 2 december 2019 .
  6. ^ "2018 artikel IV samråd med IR Iran" . imf.org . Internationella valutafonden . Hämtad 2 december 2019 .