Internationell politisk sociologi

Internationell politisk sociologi (IPS) är ett tvärvetenskapligt fält och uppsättning tillvägagångssätt i korsvägen mellan teori om internationella relationer och andra discipliner som sociologi , geografi och antropologi . Den är uppbyggd kring initiativ som tidskriften International Political Sociology och nätverket Doingips, samt forskare som Didier Bigo , Anastassia Tsoukala, Ayse Ceyhan eller Elspeth Guild.

Säkerhetsstudier

IPS:s syn på säkerhetsstudier kallas ofta även för Paris School of security studies inom disciplinen, och är nära förknippad med tidskriften Cultures et Conflits . Enligt Didier Bigo hävdar en IPS-inställning till säkerhet att både säkerhet och osäkerhet är resultatet av en (o)säkerhetsprocess baserad på en talhandling som kräver en undantagspolitik och en allmän ram kopplad till existensen av transnationella byråkratier och privata agenter hantera osäkerhet som konkurrerar om att skapa säkerhetsfrågor. Bigo hävdar vidare att denna (in)värdepapperiseringsprocess är inbäddad i användningen av teknik i vardagspraxis. IPS tillvägagångssätt för säkerhet kritiserar karaktäriseringen av säkerhetsstudier som en underdisciplin av internationella relationer och kopplingen mellan säkerhet och överlevnad. IPS utmanar Köpenhamnsskolans förståelse av värdepapperiseringsprocessen och hävdar att värdepapperisering inte är resultatet av en framgångsrik talhandling utan vardagliga byråkratiska beslut, användning av teknologier och weberianska rationaliseringsrutiner. Den internationella politiska sociologins syn på säkerhet är särskilt influerad av en Foucaultiansk läsning av polisarbete som en form av statlig styrning, såväl som insikter från Pierre Bourdieus arbete .

"Trygghetens sociologi" är den vetenskapliga studien av relationerna mellan gemenskap och säkerhet. Den tar upp frågorna vilken förståelse för säkerhet skapar samhället och omvänt, vilket samhälle skapar säkerheten. Säkerhetssociologi är med andra ord studiet av ömsesidig interaktion mellan säkerhet och samhället som resulterar i utveckling eller produktion och reproduktion av säkerhet i samhället.

Svaret på frågan "vad är säkerhetens sociologi?" kan diskuteras ur två synvinklar. Den första säger att Sociology of Security tar upp "förståelsen av säkerhet", så den frågar:

  1. Vilken typ av förståelse för trygghet ger samhället?
  2. Utifrån vilka element formulerar samhället tryggheten?
  3. Hur organiserar samhället det stabila och sköra samhället?
  4. Hur mycket vill samhället institutionalisera säkerheten?
  5. Hur formas och reproduceras distinktioner och skillnader mellan trygghet och otrygghet i samhället?

Å andra sidan, eftersom syftet med Sociology of Security är att studera ömsesidig interaktion mellan samhälle och säkerhet, frågar den andra synpunkten:

  1. Vilken typ av samhälle bildar tryggheten?
  2. Vilka är fördelarna och hindren med säkerhet för samhället?
  3. Vilken typ av interaktioner ger trygghet i olika miljöer (stads-/lantliga...) i olika situationer (partier/fackföreningar...) i olika grupper (familj/vänner...)?
  4. Hur använder säkerheten sociala krafter såsom samhällsklasser?
  5. Vilka restriktioner eller barriärer utgör trygghet för samhället?

Se även

  1. ^ Floyd, Rita (2006). "När Foucault mötte säkerhetsstudier. En kritik av Parisskolan för säkerhetsstudier" . 2006 års BISA årskonferens : 18–20 . Hämtad 5 juni 2022 .
  2. ^ Wæver, Ole (2004) Nya "skolor" i säkerhetsteori och deras ursprung mellan kärna och periferi". I årsmöte för International Studies Association, Le Centre Sheraton Hotel, Montreal, Quebec
  3. ^   CASE-kollektiv (2006). "Kritiska tillvägagångssätt för säkerhet i Europa. Ett nätverksmanifest". Säkerhetsdialog . 37 (4): 449. doi : 10.1177/0967010606073085 . hdl : 11693/49515 . S2CID 220875483 .
  4. ^ Bigo, D. (2008), "Internationell politisk sociologi" i säkerhetsstudier: En introduktion , P. Williams (red), Routledge: Abingdon, s. 116-128
  5. ^ Bigo, D. (2008), "Internationell politisk sociologi" i säkerhetsstudier: En introduktion , P. Williams (red), Routledge: Abingdon, sid. 126
  6. ^ Navidnia, Manijeh. "Säkerhetssociologi" (57). ÄR EN. {{ citera journal }} : Citera journal kräver |journal= ( hjälp )

externa länkar