Institutet för musikestetik

Institutet för musikestetik
Typ offentlig
Etablerade 1967 ( 1967 )
Total personal
 ca. 8
Plats
Graz
,
Steiermark
,
Österrike
Hemsida musikaesthetik .kug .ac .at //

Institutet för musikestetik , grundat 1967 som "Institutet för värderingsforskning", är en institution vid University of Music and Performing Arts Graz . Som det enda institutet i sitt slag i det tyskspråkiga området är det specifikt tillägnat det filosofiska utforskandet av musikaliska fenomen.

Begrepp

Palais Meran, säte för Institutet för musikestetik

Institutet främjar och bedriver forskning och undervisning inom området musikestetik . Området musikestetik koncentrerar sig på grundläggande premisser som ligger till grund för musikteori, praktik och musikuppfattning – till exempel form, struktur, innehåll, tid, uttryck, förståelse eller tolkning. Musikestetik uppfattas som en filosofisk strävan som är både historiskt situerad och relevant för nuvarande sammanhang. Vanligtvis fortgår musikestetiken på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket gör att den filosofiska traditionens konceptuella rikedom samverkar med empiriska förhållningssätt till musik.

Historia

Kaufmann eran

Harald Kaufmann, Fingerübungen (1970)

Institutet för musikestetik grundades den 29 september 1967 som "Institutet för värderingsforskning" vid dåvarande Akademien för musik och scenkonst i Graz. Från början var det planerat som ett "Institut för kulturjournalistik". Akademien utnämnde Harald Kaufmann, som hade skapat institutet 1966, till dess första chef.

Vid symposiet grundandet 1967 höll Theodor W. Adorno (som höll Kaufmann högt) ett huvudtal. Kaufmann skisserade programmatiskt ett koncept för den nya forskningsanläggningen i två av sina publikationer ( Spurlinien. Analytische Aufsätze über Sprache und Musik och Fingerübungen. 'Musikgesellschaft und Wertungsforschung ) och tillämpade exemplariskt dess principer i fallstudier.

Saarbrücken-musikforskaren Werner Braun karakteriserade Kaufmanns program på följande sätt: "Modern 'värderingsforskning' handlar om att belysa så många dolda premisser som möjligt för det 'förutseende' estetiska omdömet. Harald Kaufmann, chefen för Graz-institutet som inrättats för detta ändamål, vill att använda tester för att avslöja kedjorna av associationer och relationer, och på så sätt spåra upp ”gruppnormerna””.

Från 16 till 19 december 1969 undervisade György Ligeti en kurs "om avantgardistiska kompositionstekniker och identifiering av kriterier" vid institutet.

Den 1 juni 1970 fick Kaufmann diagnosen septisk pleuropneumoni . Den 29 juni 1970 utnämndes han till universitetsprofessor genom resolution av Republiken Österrikes förbundspresident Franz Jonas . Kaufmann dog den 9 juli 1970 vid 42 års ålder i Graz.

Kolleritsch Era

Södra flygeln av Palais Meran, Graz

Efter Kaufmanns plötsliga död 1970 tog Otto Kolleritsch samma år över direktionen för institutet och innehade den tjänsten fram till sin pensionering 2002. På Kolleritsch-tiden flyttades institutet från Palais Saurau till Palais Merans södra flygel.

Under denna period uppstod möjligheten att koppla symposiet till "Steirischer Herbst" (internationell festival för samtidskonst i Graz). Detta krävde en tematisk samordning med avantgardefestivalens konsertserie "Musikprotokoll" (grundad av Peter Vujica och Emil Breisach).

När det gäller institutets undersökningslinje flyttade Kolleritsch fokus mot receptionens historia. Under 1990-talet kopplade han detta tillvägagångssätt med diskussioner om modernism och postmodernism, som då blomstrade inom kulturvetenskap.

Kolleritsch uteslöt de metoder för empirisk samhällsforskning som gynnats av Kaufmann och begränsade procedurerna för institutets arbete till de som odlades av humaniora och kulturstudier. Värdeanalys ersattes av (delvis ganska intuitiv) värdering.

När Harald Kaufmanns idéer trängdes i bakgrunden överförde Erika Kaufmann, hans änka och arvtagerska, sin egendom från Graz till Konstakademins arkiv i Berlin. En Festschrift för att hedra Kolleritschs arbete publicerades som hyllning till hans 60-årsdag. Enligt teologen och musikern Johann Trummer (1940 – 2019) kulminerar Kolleritschs prestationer i ett "oöverträffligt livsverk".

Dorschel Era

Andreas Dorschel, Wien 2019

Hösten 2001 utannonserades institutets professur för första gången internationellt.

Från och med 2002 har Andreas Dorschel , som utnämndes till professor, (tillsammans med Federico Celestini ) gett institutet en mer filosofisk inriktning. Eftersom termen "värderingsforskning" inte hade accepterats som namn på en forskningsdisciplin på fyra decennier, beslutade Dorschel att döpa om institutionen till "Institute for Music Aesthetics" (sedan 2007). Ändå återfick Harald Kaufmanns arv relevans vid institutet. Samtidigt har institutet öppnat upp sina forskningsprojekt för den internationella diskussionen, särskilt i den anglosaxiska världen. I maj 2019 anordnade Institutet för musikestetik tillsammans med Institutet för etnomusikologi vid University of Music and Performing Arts Graz ett internationellt symposium om musikens (etnografiskt) jämförande estetik.

En europeisk expertgrupp konstaterade 2018 att Institutet för musikestetik hade utvecklats till en "internationellt unik flaggskeppsinstitution" inom sitt område under 2010-talet. Förutom vetenskaplig forskning, som ligger till grund för institutets arbete, har journalistiska aspekter införlivats i form av recensioner och essäer för icke-akademiska tidskrifter som Lettre International .

Forskningsprojekt

Institutets logotyp (2017)

Institutet för musikestetik var värd för (eller är värd för) följande forskningsprojekt finansierade av den österrikiska vetenskapsfonden:

  • P 25061-G15 Vad och hur uttrycker musik? Integrering av musikfilosofi och musikalisk analys. FWF-projekt för att undersöka idén om musikaliska uttryck och dess analys. Varaktighet: 2013–2019 (Andreas Dorschel/Deniz Peters)
  • AR 188 Känslomässig improvisation . FWF/PEEK-Projekt i frågan om hur harmonisk interaktion ("sammanhållning") utspelar sig i improvisationer. Varaktighet: 2014–2019 (Deniz Peters)
  • AR 259-G21 TransCoding: Från "Highbrow Art" till Participatory Culture . FWF/PEEK-Projekt om möjligheterna att utöka deltagandet i samtida musik med konstnärliga anspråk genom sociala medier. Varaktighet: 2015–2018 (Barbara Lüneburg/Kai Ginkel)
  • M 2072-G26 Musik som livsbekräftelse. FWF-projekt för att forska om musikens roll i livsfilosofin i dess historiska sammanhang och i dess möjliga aktuella betydelse. Varaktighet: 2016–2018 (Manos Perrakis/Andreas Dorschel)
  • P 34449-G Musikens epistemiska kraft. FWF-projekt kring frågan hur kunskap kommer in i musik och hur den uppstår ur den. Varaktighet: 2021– (Andreas Dorschel/Férdia Stone-Davis)

Studien zur Wertungsforschung [ Studies on Valuation Research ]

Studien zur Wertungsforschung Volym 1, 1968

Studierna om värderingsforskning, som grundades av Harald Kaufmann 1968, är den mest långvariga bokserien specifikt tillägnad musikestetik i den tyskspråkiga världen. Den är utgiven av Universal Edition (Wien/London/New York, NY), Österrikes enda internationella musikförlag.

Bibliografi (alfabetisk)

  • Andreas Dorschel: Arbeit am Kanon. Ästhetische Studien zur Musik von Haydn bis Webern. Universal Edition, Wien – London – New York, NY 2010 (Studien zur Wertungsforschung 51) (tillsammans med Federico Celestini )
  • Andreas Dorschel: Vollkommenes hält sich fern. Ästhetische Näherungen. Universal Edition, Wien – London – New York, NY 2012 (Studien zur Wertungsforschung 53) (tillsammans med Philip Alperson)
  • Harald Kaufmann: Spurlinien. Analytische Aufsätze über Sprache und Musik. Lafite, Wien 1969
  • Harald Kaufmann: Fingerübungen. Musikgesellschaft und Wertungsforschung. Lafite, Wien 1970
  • Otto Kolleritsch: Hier wirds Ereignis. Kritische Ästhetik zwischen künstlerischer Praxis und Forschung mit der Kunst. Leykam, Graz 2014.

externa länkar

  1. ^ Elisabeth Freismut (red.): Entwicklungsplan 2016 bis 2019. Universität für Musik und darstellende Kunst, Graz 2016, s. 27–28.
  2. ^ Steiermärkisches Landesarchiv Graz, K. 30/nr. 59, citerad i Ingeborg Harer: Visionen einer Pionierin: Vera Schwarz (1929–1980) und ihre Konzepte zur Etablierung des Fachgebietes Alte Musik/Aufführungspraxis. I: Barbara Boisits, Ingeborg Harer (red.): Alte Musik i Österreich. Forschung und Praxis seit 1800. Mille Tre, Wien 2009 (= Neue Beiträge zur Aufführungspraxis. vol. 7), s. 359–390, närmare bestämt s. 360–361, för källa se sid. 385.
  3. ^ Steiermärkisches Landesarchiv (STLA), Box 78, X-38, GZ AK-38-1966-67
  4. ^ Gottfried Krieger: Ein Pionier der Musikpublizistik in Österreich. Zum Leben und Wirken von Harald Kaufmann (1927–1970). I: Österreichische Musikzeitschrift. vol. 65, 2010, nr. 7–8, s. 4–12.
  5. ^ Theodor W. Adorno: Brief an Harald Kaufmann vom 31. Oktober 1967. I: Werner Grünzweig, Gottfried Krieger (red.): Von innen und außen. Schriften über Musik, Musikleben und Ästhetik. Wolke, Hofheim, 1993, s. 274–275, särskilt sid. 274: „Selten habe ich bei einem Menschen geistige Integrität und strategische Begabung so glücklich verbunden gefunden wie bei Ihnen; das Ihnen zu sagen, drängt es mich sehr.” (”Jag har knappast någonsin funnit en så lyckosam kombination av intellektuell integritet och talang för strategi hos en människa; jag är ivrig att berätta detta för dig.”)
  6. ^ Theodor W. Adorno: Reflexion über Musikkritik. I: Harald Kaufmann (red.): Symposion für Musikkritik. Institut für Wertungsforschung an der Akademie für Musik und darstellende Kunst, Graz 1968, s. 7–21, nytryck i Theodor W. Adorno: Gesammelte Schriften. Vol. 19, ed. Rolf Tiedemann och Klaus Schultz. Suhrkamp, ​​Frankfurt a. M. 1984, s. 573–591.
  7. ^ Hans mest programmatiska text är Thesen über Wertungsforschung , först presenterad som ett föredrag 1967 och tryckt i Fingerübungen. Musikgesellschaft und Wertungsforschung. Lafite, Wien 1970, s. 12–23. Här ger Kaufmann "en översikt över grunderna och kategorierna av undersökningar vid Graz Institute for Valuation Research" ("einen Überblick über die Grundlagen und Kategorien der Arbeit am Institut für Wertungsforschung in Graz", som Gerhard Schuhmacher uttrycker det: Musikästhetik . Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt 1973, s. 51).
  8. ^ Lafite, Wien 1969 och 1970. Fingerübungen är tillägnad minnet av Theodor W. Adorno som hade dött året innan.
  9. ^ Werner Braun: Musikkritik. Versuch einer historisk-kritischen Standortbestimmung. Gerig, Köln 1972 (= Musik-Taschen-Bücher Theoretica. Vol. 12), s. 116–117.
  10. ^ Korrespondensen från Ligeti-Kaufmann, som löpte från 1958 till 1970, har publicerats i Werner Grünzweig, Gottfried Krieger (red.): Von innen und außen. Schriften über Musik, Musikleben und Ästhetik. Wolke, Hofheim 1993, s. 164–262. Om Kaufmann/Ligeti jfr. Julia Heimerdinger: Sprechen über Neue Musik. epubli, Berlin 2014, s. 144–145.
  11. ^ Archiv der Universität für Musik und darstellende Kunst Graz, Persakt Harald Kaufmann AV 96/1, 10 P.
  12. ^ Vgl. Otto Kolleritsch (red.): Wiederaneignung und Neubestimmung. Der Fall "Postmoderne" in der Musik. Universal Edition, Graz 1991, och, i ett mer systematiskt tillvägagångssätt, Susanne Kogler: Adorno versus Lyotard. Moderne und postmoderne Ästhetik. Alber, Freiburg i. Br./München 2014. Kogler var Kolleritschs doktorand och disputerade 2001.
  13. ^ Hellmut Federhofer hävdade att detta hade varit ett stort fel, forskning ersatt med partiskhet: Neue Musik und moderne Demokratie. I: International Review of the Aesthetics and Sociology of Music ( IRASM ). XXX (1999), nr. 1, s. 3–13, närmare bestämt sid. 12, jfr. s. 5–6).
  14. ^ Gottfried Krieger: Erleben – Analysieren – Kritisieren. Zum Wechselverhältnis von Praxis und Theorie hos Harald Kaufmann. I: Werner Grünzweig, Gottfried Krieger (red.): Von innen und außen. Schriften über Musik, Musikleben und Ästhetik. Wolke, Hofheim, 1993, s. 9–14.
  15. ^ https://www.adk.de/de/archiv/archivabteilungen/musik/
  16. ^ Doris Leitinger (red.): Kritische Musikästhetik und Wertungsforschung. Zum 60. Geburtstag des Herausgebers. Universal Edition, Graz/ Wien 1996 (= Studien zur Wertungsforschung. Vol. 30).
  17. ^ Johann Trummer: Glückwunsch für Otto Kolleritsch. I: Doris Leitinger (red.): Kritische Musikästhetik und Wertungsforschung. Zum 60. Geburtstag des Herausgebers. Universal Edition, Graz/ Wien 1996 (= Studien zur Wertungsforschung. Vol. 30), s. 120–130, närmare bestämt sid. 124.
  18. ^ Vgl. Die Zeit. Nr. 47, (15 november) 2001, sid. 87.
  19. ^ Celestini bedrev forskning och undervisning vid institutet från 2008 till 2011.
  20. ^ Jfr. Federico Celestini, Andreas Dorschel: Arbeit am Kanon. Ästhetische Studien zur Musik von Haydn bis Webern. Universal Edition, Wien/London/New York, NY 2010 (= Studien zur Wertungsforschung. Vol. 51)
  21. ^ Det verkar som om Dorschel från början hade hoppats att diskussioner om kanonisering kunde erbjuda en ryggrad för att rädda etiketten "värderingsforskning"; jfr. Andreas Dorschel: Var det musikalische Wertungsforschung? I: Jahrbuch des Staatlichen Instituts für Musikforschung Preußischer Kulturbesitz 2004. Schott, Mainz/London/Madrid 2005, s. 371–385. Etiketten har bevarats i namnet på institutets publikationsserie.
  22. ^ Kolleritsch uttryckte sina betänkligheter angående det nya namnet: Hier wird's Ereignis. Kritische Ästhetik zwischen künstlerischer Praxis und Forschung mit der Kunst. Leykam, Graz 2014, s. 339–340.
  23. ^ Mellan 20 och 21 oktober 2010 höll institutet den första internationella konferensen om Kaufmanns intellektuella arv. Vol. 58 av Studien zur Wertungsforschung , utgiven 2015, innehåller texter av Kaufmann från Berlinarkivet: Harald Kaufmann: Musikalische Reisebilder. ed. Werner Grünzweig och Gottfried Krieger, Universal Edition, Wien/London/New York, NY. Jfr. även Andreas Dorschel: Vera Schwarz och Harald Kaufmann: Neues Musikdenken in den frühen Jahren der Zweiten Republik. I: Ingeborg Harer, Gudrun Rottensteiner (red.): Wissenschaft und Praxis – Altes und Neues. Leykam, Graz 2017 (= Neue Beiträge zur Aufführungspraxis. Vol. 8), s. 29–37.
  24. ^ Etnoesthetics of Music. Koncept, kriterier, fallstudier ; jfr. Doris Griesser: Warum Schönheit überall anders klingt. I: Der Standard, Forschung Spezial, 15 maj 2019, sid. 10. För de konceptuella frågorna se Andreas Dorschel: Introduktion. I: Gerd Grupe (red.): Towards a Comparative Aesthetics of Music: Concepts, Criteria, Case Studies. Shaker, Düren 2021 (= Graz Studies in Ethnomusicology. Vol. 27), s. 3–10.
  25. ^ Bruce Brown (Brighton, UK); Rachel Cooper (Lancaster, Storbritannien); Jürgen Faust (Stuttgart, DE); Kirsten Merete Langkilde (Basel, CH); Keith Negus (London, Storbritannien); Mick Wilson (Göteborg, SE)
  26. ^ Antonio Loprieno, Kerstin Mey (red.): Reflexionen zur Weiterentwicklung der Kunstuniversitäten. Österreichischer Wissenschaftsrat, Wien 2018, sid. 96.
  27. ^ Jfr. Barbara Lüneburg: TransCoding: Från "Highbow Art" till Participatory Culture. Sociala medier – Konst – Forskning. Transcript, Bielefeld 2018 (= Culture & Theory. Vol. 155).
  28. ^ Jfr. Manos Perrakis (red.): Life as an Aesthetic Idea of ​​Music. Universal Edition, Wien/London/New York 2019 (= Studien zur Wertungsforschung. Vol. 61).
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Institute_for_Music_Aesthetics&oldid=1141763724 "