Hypoteksindustrin i Danmark

Bolånebranschen i Danmark ger låntagare flexibla och transparenta lån på villkor som ligger nära kapitalmarknadsaktörernas finansieringsvillkor. [ citat behövs ] Samtidigt överför de säkerställda bostadsobligationerna marknadsrisk från den utfärdande hypoteksbanken till obligationsinvesterare. Slutligen har strikta fastighetsvärderingsregler, kreditriskhantering av hypoteksbankerna och stränga regler inklusive den så kallade "balansprincipen", också historiskt skyddat bostadsobligationer från fallissemangsrisk. Hög industrikoncentration och automatiska stabilisatorer spelar också en roll för att upprätthålla stabiliteten.

I Danmark är hypoteksbankerna de enda finansinstituten som får bevilja lån mot inteckning i fast egendom genom att ge ut säkerställda bostadsobligationer ( danska : Realkreditobligationer ). Omfattningen av verksamhet som tillåts för hypoteksbanker är begränsad till att skapa och tillhandahålla hypotekslån, deras finansiering, uteslutande genom emission av bostadsobligationer och aktiviteter som anses vara accessoriska. Från och med 2007 finns det åtta bolånebanker aktiva på den danska bolånemarknaden, några anslutna till affärsbanker.

Allmän

"Balansprincipen"

Den danska hypotekslånslagen inför strikta matchningsregler mellan tillgångar (t.ex. hypotekslån) och skulder (t.ex. bostadsobligationer) hos hypoteksinstitut. Varje nytt lån finansieras i princip genom emission av nya bostadsobligationer av samma storlek och identiska kassaflödes- och löptidsegenskaper, kallade balansprincipen eller , i, balanserad bokprincip (s. 29). Intäkterna från försäljningen av obligationerna överförs till låntagaren och på liknande sätt överförs ränte- och amorteringsbetalningar direkt till investerare som innehar bostadsobligationer. Dessutom fastställer hypotekslånslagen strikta utlåningsregler som skiljer sig åt beroende på vilken typ av fastighet som finansieras. Maximal belåningsgrad (LTV) och låneperioder ställs in för varje kategori av fastigheter. Medan den maximala lånetiden för alla kategorier av fastigheter kan vara upp till 30 år, skiljer sig de maximala lånegränserna avsevärt beroende på den intecknade egendomens karaktär. För egnahem, hyresfastigheter, andelsbostäder och bostadsprojekt kan bolån utgöra upp till 80 procent av fastighetens värde. Däremot är maximala LTV-kvoter begränsade till 70 procent för jordbruksfastigheter, 60 procent för kommersiella fastigheter och sekundära bostäder och 40 procent för obebyggda tomter.

Den första danska hypotekslånslagen antogs 1850, och etablerade nya hypoteksinstitut som bildades som (ideella) föreningar. Lån mot inteckning i fast egendom finansieras genom emission av serier. Till en början var låntagarna solidariskt ansvariga för skulderna i motsvarande pool av inteckningar. Systemet fortsatte att utvecklas därefter, särskilt i början av 1970-talet, då bolånefinansieringen förenklades och standardiserades. Den sista stora reformomgången ägde rum 1989, där man bland annat bemyndigade affärsbanker att äga hypoteksinstitut. Efter 2001 emitterades merparten av bostadsobligationerna utan låntagarnas medansvar.

Fastighetsregistrering och beviljande av lån

Ett bolånesystem är beroende av en effektiv registrering av fastigheter och rättigheter i mark. Matrikeln , som underhålls av National Survey and Cadastre, identifierar varje markskifte och fastighetsenhet. Identifieringen används av andra nationella informationssystem. Jordregistreringsdomstolen handlägger lagfartsregistrering , inteckningar och andra avgifter. Hypoteksbankerna beviljar lån endast under förutsättning att pantbrevet är registrerat, dock utan någon annan typ av säkerhet. Dessutom görs inte en mycket detaljerad kreditprövning av låntagaren; säkerheten för lånet är egendomen, snarare än låntagaren. Detaljerna för processen för att upprätta ett hypotekslån beskrivs på engelska. Danmarks kommuner upprätthåller informationssystem som registrerar bland annat zonindelning, byggnadsdetaljer och beskattningsbart värde, och skattemyndigheterna upprätthåller ett massvärderingssystem. Båda sistnämnda systemen uppdateras genom tvångsabstrahering av lagfart, inhämtat via kommunerna.

Avskärmning

Vid utebliven betalning av sina inteckningsrelaterade förpliktelser av panthavaren kan hypoteksbanken ställa ut fastigheten till tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning genomförs av kronofogderätter (Fogedretten), som ingår i det ordinarie domstolssystemet. Inteckningshavare kommer att omfattas i prioritetsordning och medan oskyddade bostadslån kommer att raderas från fastighetsregistret, behåller panthavarna sin (oskyddade) fordran mot låntagaren som en personlig fordran. Det tar vanligtvis inte mer än sex månader från det att låntagaren fallerar på lånet tills en tvångsförsäljning kan genomföras. Detta till skillnad från exempelvis Frankrike där det kan ta flera år att utestänga.

De mänskliga kostnaderna för att förvandla en familj till gatan mildras genom sociala bostäder. Danmark har ett totalt bostadsbestånd på 2,5 miljoner bostäder, varav 19 procent tillhör sociala bostadsrättsföreningar. Föreningarna subventioneras av stat och kommuner i form av sänkta räntor och amorteringar och lånegarantier. Även de boende - liksom i andra hyresbostäder - får individuella hyresbidrag relaterade till inkomst, hushållsstorlek och lägenhetsstorlek. Personer i akut behov av bostad kan vända sig till kommunen för att få hjälp om de saknar möjligheter att lösa sitt eget boendeproblem. Utmätning nämns som orsak bland andra orsaker, t.ex. äktenskapsskillnad, jfr. sida 59 tum

98 % av de danska bolånen är värdepapperiserade till inteckningssäkrade värdepapper och säljs av långivaren.

Företag

Processgenomgång

  • Hypoteksbanker som skaffar ansökningsdata och granskar dokumentation och bedömningar av upphovsmän som föreslår inteckningar.
  • Varje hypoteksbank ger varje dag ut nya obligationer värderade till en cent vardera till en befintlig obligationspool till ett belopp som motsvarar de nya lån den gör den dagen. Bolåneinstitutets penningförvaltare bestämmer när de nya obligationerna ska säljas till andrahandsmarknaden eftersom de är identiska med andra obligationer i samma serie.
  • I händelse av att räntorna stiger eller faller kan en ny obligationspool startas till en ränta som är ½ procent annorlunda än sin föregångare, men avkastningen är likvärdig.
  • Obligationspriserna handlas och noteras vid dagens slut och det finns mellandagars prissättning. Det kontantbelopp som överförs av hypoteksinstitutet till originatorn (låntagaren) baseras på antalet emitterade obligationer och deras föregående dags pris.
  • Varje gång ett lånesaldo reduceras identifieras ett motsvarande antal obligationer genom lotteri och omvandlas till en annan obligation också med ett nominellt värde på en cent (som kommer att omvandlas till pari till kontanter vid nästa betalningsdatum). Detta och det faktum att ursprungligen utgivna obligationer motsvarar hela lånebeloppet, upprätthåller balansprincipen.
  • Förskottsbetalningar av lån kan göras genom att använda kontanter med vissa förvarningskrav så att obligationsmarknaden kan förutse vad som kommer. I själva verket ingås ett avtal i förväg om att de uppvisade kontanterna kommer att användas för förskottsbetalning vid nästa betalningsdatum.
  • Lån kan också betalas i förskott med obligationer. Dessa obligationer kan köpas med rabatt om det är där de handlas och får förskottsbetalning till pari. Förskottsbetalningar av lån i obligationer kräver uppvisande av obligationer från den serie som finansierat lånet. Obligationsinvesterare ser inte att förskottsbetalningar med obligationer är en förskottsbetalning alls eftersom de obligationer som elimineras på grund av förskottsbetalningen inte inkluderar några obligationer som innehas av investeraren.

Kostar

En studie från FN:s ekonomiska kommission för Europa jämförde tyska, amerikanska och danska bolånesystem. Tyska Bausparkassen har rapporterat nominella räntor på cirka 6 procent per år under de senaste 40 åren (från och med 2004). Dessutom tar de ut administrations- och serviceavgifter (cirka 1,5 procent av lånebeloppet). I USA började de genomsnittliga räntorna för bolån med fast ränta på bostadsmarknaden med höga dubbelsiffror på 1980-talet och har (från och med 2004) nått cirka 6 procent per år. Bruttolånekostnaderna är dock väsentligt högre än den nominella räntan och uppgick de senaste 30 åren till 10,46 procent. I Danmark, i likhet med den amerikanska kapitalmarknaden, har räntorna sjunkit till 6 procent per år. En risk- och administrationsavgift uppgår till 0,5 procent av den utestående skulden. Därutöver tas en anskaffningsavgift ut som uppgår till en procent av kapitalet, sid. 46 tum.

Se även

  1. ^ Bostadsfinansiering på den globala finansmarknaden, CGFS-publikationer nr 26, januari 2006; Ruta 3
  2. ^ a b c d e Internationella valutafonden: Den danska bolånemarknaden — en jämförande analys, IMF-landsrapport nr 07/123, mars 2007
  3. ^ Michael Simkovic, konkurrens och kris i inteckning värdepapperisering
  4. ^ a b Bostadsfinansieringssystem för länder i övergång - principer och exempel. FN, New York och Genève, 2005
  5. ^ "Forside" .
  6. ^ "Landregistreringsdomstolen" . www.domstol.dk . Arkiverad från originalet 2007-06-10.
  7. ^ Fastighetsbildning i Norden - Danmark. National Survey and Cadastre (2008) 111-114.
  8. ^ Ejendomsregistrering i de nordiske lande (Fastighetsregistrering i Norden). Kort och Matrikelstyrelsen. 2006
  9. ^ "Hedvig Vestergaard (2002) danskt bostadssystem, policytrender och forskning. Dokument förberett för ENHR-seminariet om "Affordable Housing", december 2002, Dublin, Irland. 10 sidor" (PDF ) . Arkiverad från originalet (PDF) 2011-07-19 . Hämtad 2008-10-15 .
  10. ^   Socialministeriet (2006) Den almene boligsektors framtid. Arkiverad 2007-10-30 på archive.today ISBN 87-7546-510-8

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mortgage_industry_of_Denmark&oldid=1139650881 "