Huset Gurieli
| Gurieli გურიელი
| |
|---|---|
| Adelns | |
 vapensköld från Gurieli Royal Dynasty. | |
| Föräldrahus | Vardanisdzes hus |
| Land | Georgien |
| Titlar | |
Huset Gurieli ( georgiska : გურიელი ) var en georgisk furstefamilj ( mtavari ) och en styrande dynasti (hertigar) i den sydvästra georgiska provinsen Guria , som var autonom och senare, under några århundraden, självständig. Några få hertigliga härskare av dynastin steg också under 1600- och 1700-talen till kungar över hela västra Kaukasus i stället för de ärftliga Bagrationikungarna av Imereti .
Historia
Med en ärftlig titel för guvernörer ( Eristavi ) i Guria sedan mitten av 1200-talet, antogs Gurieli (ordagrant "av Guria") som ett dynastiskt namn av familjen Vardanisdze (ვარდანისძinე i Svanenska provinsen, ärftligt styre västra Georgien). Den andra anmärkningsvärda grenen av Vardanisdze var Dadiani (დადიანი) av Samegrelo . Båda dessa grenar använde ibland dubbla namn: Gurieli-Dadiani eller Dadiani-Gurieli.
De medeltida Gurieli var vasaller av den georgiska kronan men tycks samtidigt ha gett någon form av hyllning ( grekiska : προςκυνησις ) till härskarna i grannriket Trebizond , vars siste kejsare, David Komnenos (1455) David Komnenos (145) 1461), dokumenteras ha varit 'gambros' av Mamia Vardanisdze-Gurieli (ca 1450 - 69), vilket tolkas som att Mamia gifte sig med sin dotter eller syster eller nära släkting. Om paret hade problem, möjligen den efterföljande härskaren Kakhaber (1469–83), skulle den senare tidens Gurieli härstamma från flera bysantinska och trapezuntinska kejsare. [ citat behövs ]
På 1460-talet, när makten från Bagrationi-dynastin i Georgien var på tillbakagång, förde Gurieli en separationspolitik och blev praktiskt taget (formellt erkända ibland) självständiga härskare ( mtavari ) av Furstendömet Guria i mitten av 1500-talet , men var tvungna att hylla det osmanska riket , vilket nominellt också erkände auktoriteten hos prinsarna av Mingrelia och kungarna av Imereti . Under de följande två århundradena dominerades Gurieli-dynastins politik av konflikter med de närliggande georgiska härskarna, ottomanska intrång och upprepade tillfällen av inbördesstridigheter och palatskupp.
Under 1600- och 1700-talen lyckades så många som fyra Gurieli-härskare bli valda kungar i hela västra Kaukasus i stället för ärftliga Bagrationi-kungar av Imereti. Gurielikungar karakteriseras dock vanligtvis som inkräktare eller som motmonarker av en rivaliserande dynasti.
Vid flera tillfällen lyckades mäktiga grannar också avleda Gurias styre till medlemmar av rivaliserande grenar av Gurieli-dynastin.
Efter att ha accepterat kejserlig rysk suveränitet 1810, fortsatte dynastin att åtnjuta viss autonomi i sina inrikes angelägenheter fram till 1829, då de ryska myndigheterna avsatte prins David , den siste Gurieli, och annekterade Furstendömet Guria. I och med Davids död 1839 bekräftades hans kusin David Gurieli (1802–1856), och hans ättlingar ( ryska : Гуриели, Гуриеловы ) i den ryska adeln med furstetiteln ( knyaz ) av kejsarens 150 år .
Prinsar-gravid av Guria
- c. 1385–1410 – Kakhaber I ; son till Giorgi II Dadiani ; eristavi av Guria och Svaneti
- c. 1410–1430 – Giorgi I; son till Kakhaber I
- c. 1430–1450 – Mamia I; son till Giorgi I
- c. 1450–1469 – Mamia II ; son till Liparit I Dadiani
- 1469–1483 – Kakhaber II ; möjligen son till Mamia II med hans Trapezuntine hustru
- 1483–1512 – Giorgi I (II) ; son till Kakhaber II; suverän furste från 1491
- 1512–1534 – Mamia I (III) ; son till Giorgi I
- 1534–1564 – Rostom ; son till Mamia I
- 1564–1583 – Giorgi II (III) ; son till Rostom; avsatt
- 1583–1587 – Vakhtang I ; son till Giorgi II
- 1587–1600 – Giorgi II (III) ; återställd
- 1600–1625 – Mamia II (IV) ; son till Giorgi II
- 1625 – Svimon I ; son till Mamia II; avsatt, död efter 1672
- 1625–1658 – Kaikhosro I (III); son till Vakhtang I
- 1659–1668 – Demeter ; son till Svimon I; avsatt, död 1668
- 1669–1684 – Giorgi III (IV) ; son till Kaikhosro I
- 1685–1689 – Kaikhosro II (IV) ; son till Giorgi III
- Malak'ia ; son till Kaikhosro I; rivaliserande furste 1685; avsatt
- 1689–1712 – Mamia III (V) ; son till Giorgi III; avsatte
- Malak'ia; återställd som rivaliserande furste 1689; avsatt, död efter 1689
- 1712 – Giorgi IV (V) ; son till Mamia III; avsatt
- 1712–1714 – Mamia III (V); återställd
- 1714–1716 – Giorgi IV (V); återställd; avsatt
- 1716 – Kaikhosro III (V) ; son till Mamia III; avsatt, död efter 1751
- 1716–1726 – Giorgi IV (V); återställd
- 1726–1756 – Mamia IV (VI) ; son till Giorgi IV; avsatt, död 1778
- 1756–1758 – Giorgi V (VI) ; son till Giorgi IV; abdikerade
- 1758–1765 – Mamia IV (VI); återställd; avsatt
- 1765–1771 – Giorgi V (VI); återställd; avsatt
- 1771–1776 – Mamia IV (VI); återställd; abdikerade
- 1776–1788 – Giorgi V (VI); återställd; abdikerade
- 1788–1792 – Svimon II ; son till Giorgi V; död 1792
- 1792–1797 – Vakhtang II ; son till Giorgi V; avsatt, död efter 1814
- 1797–1826 – Mamia V (VII) ; son till Svimon II
- Kaikhosro , bror till Svimon II, regent 1797–1809
- 1826–1829 – Davit' ; son till Mamia V; avsatt, död 1839
- Sophia, mor till Davit', regent 1826–1829