Houlletia
Houlletia | |
---|---|
Houlletia odoratissima | |
Vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Plantae |
Clade : | Trakeofyter |
Clade : | Angiospermer |
Clade : | Monokottar |
Beställa: | Asparagales |
Familj: | Orchidaceae |
Underfamilj: | Epidendroideae |
Stam: | Cymbidieae |
Subtribe: | Stanhopeinae |
Släkte: |
Houlletia Brongn. (1841) |
Typ art | |
Houlletia stapeliaeflora |
|
Arter | |
|
Houlletia är ett släkte av storväxande epifytiska orkidéer som är infödda i Mexiko , och möjligen även Guatemala genom Centralamerika till Bolivia . etablerades med publiceringen av Brogniartt av Houlletia brocklehurstiana 1841. Släktet har fått sitt namn för att hedra orkidésamlaren och odlaren M. Houllet, fransk orkidésamlare i Brasilien , senare chef för Botanic Jardin des Plantes i Paris, 1800-talet.
Miljö
De finns växande epifytiskt och terrestriskt på vallar i svala, fuktiga, våta områden, 1 000-2 200 m höjd.
Klassificering och beskrivning
Gerlach (1999) placerar släktet Houlletia inom "Acineta-Verwandtschaftsgruppe", allierade med Acineta , Lueddemannia och Vasqueziella inom den större Stanhopeinae Alliance.
Whitten, Williams och Chase särskiljer Houlletia -kladen bland Stanhopeinae , som består av Horichia , Houlletia , Paphinia , Schlimmia och Trevoria . De skriver:
"Som för närvarande definieras består Houlletia av två morfologiskt distinkta grupper. Gruppen som innehåller H. brockelhurstiana (typarten), H. tigrina , H. odoratissima (Linden ex Lindl.) och H. juruenensis (Hoehne) har öppna, resupinaterade blommor som är kraftigt fläckiga i rött-brunt. Epikilen är triangulär och hypochilen har ett par böjda, spetsiga utsprång; läppen delar många drag av Paphinias läpp. Viscidium är smalt, ungefär samma bredd som den långa stjälken , och pollinaria avsätts på biets scutellum.
Däremot gruppen som innehåller H. sanderi , H. wallisii , H. clarae (Schltr.) och H. lowiana (Rchb.f). har klotformade, icke-återupptagna blommor som är vita till gula, mestadels opläckade och bärs på en upprätt blomställning. Epichilen är rektangulär eller äggformad (inte triangulär), och de laterala projektionerna på hypochilen är breda istället för akuta. Pollinarium har ett brett, konkavt viscidium."
Växterna har äggformade, räfflade pseudolökar som var och en bär 2-4 stora, veckade blad. Blomställningarna börjar från basen av pseudolökarna och är alltid hängande, med köttiga, pråliga blommor som hänger nedåt ("nickar") på en enkel gren. Den dorsala foderbladen är fri och de laterala foderbladen bildar ett kort mentum med kolonnfoten. Kronbladen liknar den dorsala foderbladen men mindre. Läppen är djupt 3-flik, sidoloberna är uppåtböjda och mittloben breder ut sig. Stavståndaren är ofullständigt tvåcellig och det finns två vaxartade pollinier, kluvna, med viscidium och en framträdande stjälp.
Observera att 1999 publicerade E. Luckel & H. Fessel det nya släktet Jennyella "för att hysa den klotformade, vitblommiga taxan." De segregerar fyra arter som tidigare tillskrivits Houlletia i det nya släktet Jennyella : H. clarae (Schlechter 1924); H. kalbreyeriana (Kraenzlin 1920); H. lowiana (Rchb. f.); och H. sanderi (Rolfe 1910).
Intergeneriska hybrider
- Houllora ( Gongora × Houlletia ), i Orchid Rev. , 108(1234), IPNI ID 1014858-1, 7 februari 2003
- Brogniart (1841) "Houlletia brocklehurstiana," i: Annales des Sciences Naturelles; Botanique, sér. 2, 15:37
- International Plant Names Index (IPNI)