Harrestedgård
 | |
| Harrestedgård | |
|---|---|
| Allmän information | |
| Plats |
Slagelsevej 283 4700 Næstved |
| Land | Danmark |
| Koordinater | Koordinater : |
| Avslutad | c. 1350/1840-talet |
Harrestedgård , även känd som Harrested Manor ( danska : Harrested Hovedgård), är en herrgård och gods som ligger 1+ kilometer nordväst om Næstved , Danmark . Huvudbyggnaden, som dels är från medeltiden och dels från 1840-talet, upptogs 1918 i det danska registret över fredade byggnader och platser .
Historia
Rani och Markmand familjer
En by som heter Harrested låg på medeltiden på platsen. Harrestedgård ägdes i början av 1300-talet av Karl Nielsen Rani.
Efter hans död 1344 övergick Harrestedgård till sina två barn. hans dotter Ingerd Karlsdatter Rani, änka efter Peder Grubbe, förde henne halva godset i sitt andra äktenskap med Iven Markmand. Iven Markmand blev ensam ägare av godset när hans svåger dog 1366. Harrestedgård förblev sedan i släkten Markmands händer under de följande 150 åren.
Familjen Parsberg
Jørgen Evertsen Markmand, den sista medlemmen av den danska grenen av släkten, sålde år 1500 Harrestedgård till bröderna Jørgen och Tønne Parsberg.
Både Jørgen Markmand och bröderna Parsberg var inblandade i en fejd med Jørgen Rud, som påstod sig ha rätt till en andel i godset Harrestedgaard. År 1493 styrde kung John till förmån för Tud men hans anspråk verkar aldrig ha blivit uppfyllt eftersom han tio år senare lämnade in ett klagomål över behandlingen av honom.
Tønne Parsberg överlämnade Harrestedgård till sin son, Verner Tønnesen Parsberg, en dyrbar rådgivare, som spelade en betydande roll under det norra sjuårskriget . Harrestedgaard förblev i händerna på familjen Parsberg i mer än 130 år.
Lykke och Vind
År 1634 sålde Frederik Parsberg godset till Niels Lykke. Han ökade godsets storlek avsevärt. 1638 förvärvades den av amiral Jørgen Vind. Han dödades 1755 i slaget vid Colberger Heide . Harrestedgård övergick sedan till sina tre söner. 1674 köpte Holger Vind ut sina två bröder. 1676 fick han kungligt tillstånd att lägga ned byn Harrested och placerade både väderkvarnen och all mark direkt under herrgården. 1679 utnämndes Holger Vind till vicekansler i danska kanslihuset.
Familjen Plessen
Holger Vinds son, Vilhelm Carl Vind, sålde Harrestedgård till Carl Adolf von Plessen . Plessen var redan ägare till sju gods på den södra delen av Själland . Utan barn etablerade Plessen De Plessenske Fideikommisgodser. Många av de senare ägarna tillbringade större delen av sin tid på sina tyska gods.
Senare ägare
1925. Harrestedgård övergick till friherre Johann Ludvig von Plessen. Han tjänstgjorde som tyskt sändebud i Rom . Efter andra världskriget antogs en lag som gjorde det möjligt att konfiskera tysk egendom i Danmark. Regeringen konfiskerade Harrestedgård och en del av marken såldes därefter av i partier.
1049 köpte Ove Christian Riisberg resten av godset.e Lars Foghsgaard, som hade tjänat en förmögenhet på försäljningen av Scandinavian Mobility, köpte Harrestedgård 1998. 2002 sålde han godset till Jannik Hartvig Jensen.
Arkitektur
De äldsta delarna av huvudbyggnaden är från cirka 1350. Byggnaden är uppförd i rött tegel på en grund av åkersten. Byggnaden är endast 14 meter lång. Många av väggarna är 1,2 -1,3 m tjocka och har troligen ursprungligen burit upp en tvåvåningsbyggnad. Denna byggnad reducerades till en våning på 1840-talet. 1,6 meter av de gamla murarna togs samtidigt bort men byggnaden utökades samtidigt med mer än nio meter söderut. Två östervända sidoflyglar i korsvirke var tidigare fästa vid huvudflygeln. Troligen byggdes de under renässansen och revs före 1816. En tillbyggnad till byggnadens västra sida byggdes 1912. 1923 anlades en veranda mot trädgården.
Byggnaden är nu vitmålad och har rött tegeltak. Byggnaden renoverades 1953 under överinseende av arkitektens F. och L. Halleløv. Fredningsstatus 2013: Huvudbyggnaden är fredet. Byggnaden togs upp i det danska registret över skyddade byggnader och platser 1918.
I dag
Harrestedgård förvärvades 2012 av Vincens Chr. C. Lerche efter att han hade avstått Benzonsdal till sin son.
Förteckning över ägare
- ( -1344) Karl Nielsen Rani
- (1344-1350) Ingerd Karlsdatter Rani, gåva 1) Grubbe 2) Markmand
- (1350-1355) Asser Grubbe
- ( -1355) Jakob Karlsen Rani
- (1355-1386) Iven Markmand
- (1386- ) Henrik Ivensen Markmand
- ( -1423) Iven Henriksen Markmand
- (1420- ) Henrik Ivensen Markmand
- (1420-1446) Evert Ivensen Markmand
- ( -1462) Karl Ivensen Markmand
- (1462-1485) Evert Markmand
- (1485-1503) Jørgen Evertsen Markmand
- ( -1503) Jørgen Rud
- (1503-1507) Jørgen Parsberg
- (1503-1521) Tønne Parsberg
- (1521-1567) Verner Tønnesen Parsberg
- (1567-1575) Tønne Vernersen Parsberg
- (1575-1592) Niels Vernersen Parsberg
- (1592-1634) Frederik Nielsen Parsberg
- (1634-1638) Niels Lykke
- (1638-1644) Jørgen Vind
- (1644-1674) Hans Jørgensen Vind
- (1644-1674) Christian Jørgensen Vind
- (1644-1683) Holger Jørgensen Vind
- (1683-1702) Frederik Vind
- (1702-1723) Vilhelm Carl Vind
- (1723-1758) Carl Adolf von Plessen
- (1758-1771) Gods efter Carl Adolf von Plessen
- (1771-1801) Christian Ludvig Scheel von Plessen
- (1801-1819) Mogens Scheel von Plessen
- (1819-1853) Mogens Joachim Scheel Plessen
- (1853-1892) Carl Theodor August Scheel-Plessen
- (1892-1924) Gustav Frederik Hugo von Plessen
- (1924-1925) Gustav Frederik Hugo von Plessens dödsbo
- (1925-1946) Johann Ludvig von Plessen
- (1946-1948) Danska staten
- (1948-1980) Ove Christian Riisberg
- (1980-2002) Lars Foghsgaard
- (2002-2012) Jannik Hartvig Jensen
- (2012–nutid) Vincens Chr. C. Lerche