Handelsavtal mellan Sydafrikanska tullunionen och Europeiska frihandelssammanslutningen

EFTA- och SACU-områdena på världskartan

Datum för ikraftträdande	1 maj 2008
Datum för undertecknande	26 juni 2006
Plats	Höfn, Island

Handelsavtalet mellan Southern African Customs Union (SACU) och European Free Trade Association (EFTA) är ett frihandelsavtal som undertecknades av båda parter 2006 i Höfn, Island och trädde i kraft den 1 maj 2008. Det involverar 9 länder: 4 är medlemmar av EFTA ( Island , Liechtenstein , Norge och Schweiz ) och 5 är medlemmar i SACU ( Botswana , Lesotho , Namibia , Sydafrika och Eswatini ). Målet med avtalet är att fördjupa relationerna mellan parterna, ge gynnsamma villkor för handel och uppmuntra ekonomisk integration och social utveckling i SACU: s medlemsländer med stöd från EFTA .

Historia

Det första steget mot avtalet togs 1999 av EFTA när EFTA:s generalsekreterare inledde ett samtal med Sydafrikas minister Alex Erwin om möjligheten till ett frihandelsavtal med Sydafrika . År 2000 sände EFTA en delegation för att inleda en formell förhandling. Sydafrika insisterade på att alla andra medlemmar i SACU måste inkluderas i avtalet, vilket saktade ner processen i flera år. För EFTA har ingående av frihandelsavtal med ett annat handelsblock blivit ett prejudikat. Det var också första gången som dess frihandelspartner blev ett av de minst utvecklade länderna (Lesotho). Förhandlingar fördes från 2003 till 2006 tills avtalet undertecknades av alla medlemmar den 26 juni 2006 i Hofn, Island.

En förutsättning för ett handelsavtal var väletablerade handelsförbindelser mellan Sydafrika, Schweiz och Norge. Det gjorde det relativt enkelt för sidorna att inleda och framgångsrikt slutföra frihandelsavtalsförhandlingar.

Mål och villkor

Syftet med detta avtal är att

• Uppnå handelsliberalisering mellan de två sidorna.
• Ge bättre möjligheter för utländska direktinvesteringar till länderna i frihandelsområdet .
• Säkerställa och garantera skyddet av immateriella rättigheter.
• Skapa nödvändiga förutsättningar och infrastruktur för vidareutveckling av handeln mellan parterna.
• Ta bort handelshinder för att främja världshandeln, bidra till utvecklingen av internationell handel.

EFTA-staterna bör bistå SACU tekniskt för att hjälpa dem med genomförandet av avtalet. Eftersom EFTA-länderna är mer utvecklade har de åtagit sig att tillhandahålla tekniskt bistånd till SACU-staterna vid genomförandet av detta handelsavtal. Det bistånd som ges kommer att inriktas på utbyte av information, överföring av expertis och utbildning när det gäller handelspolitik, handelslättnad och handelsfrämjande. tull- och ursprungsfrågor; tekniska föreskrifter, standarder och bedömning av överensstämmelse samt sanitära och fytosanitära åtgärder; lokal företagsutveckling; och tillsynsstöd och genomförande av lagar inom områden som tjänster, investeringar, immateriella rättigheter och offentlig upphandling . . Parterna åtar sig också att samordna sina åtgärder med WTO och andra branschorganisationer

Om en sida av avtalet ingår ett nytt avtal med andra länder eller handelsblock inom något av områdena handel, investeringar och statlig upphandling, måste den, om det finns en efterfrågan från sin handelspartner, ordna villkor som skulle vara fördelaktigt och önskvärt av båda parter.

Dessutom innehåller avtalet standardinförandet av ett frihandelsavtal som innebär att de inblandade länderna skulle kunna skydda sig mot import som kan skada den ömtåliga inhemska industrin.

Handel

Handeln mellan blocken har vuxit med cirka 9,3 % från 2008 till 2018, sedan avtalet undertecknades. EFTA: s handelsnetto var negativ fram till 2012, men 2013 har den totala importen minskat avsevärt och exporten översteg den

EFTA handelsbalans med SACU, 2002-2018

Under 2018 uppgick EFTA:s nettoexport och nettoimport till 798 miljoner euro (nettoexport) och 616 miljoner euro (nettoimport). Den totala importen och exporten av EFTA med SACU utgör bara 0,3 % av den totala världsimporten och exporten av EFTA. För SACU utgjorde den 1 % av den sydafrikanska exportmarknaden. Enligt direktören för handelsförhandlingar mellan dessa två block är även detta antal betydande för att förbättra handelsvillkoren, särskilt inom textil- och klädindustrin.

De huvudsakliga produkterna som exporteras till SACU från EFTA-staterna är farmaceutiska produkter, tobak, maskiner, mekaniska apparater, optiska/medicinska/kirurgiska instrument och mineralbränslen/olja.

Handel med SACU av EFTA-medlemsstat, 2018

SACU exporterar till EFTA-fordon (ej järnväg), malm/slagg/aska, frukt och nötter, aluminium och kött.

EFTA-ländernas största exportör är Schweiz, som står för 80 % av all export. Den största importören är Norge; den står för 55 % av den totala importen från SACU. Island är ingen betydande handelspartner, det har cirka 1 % av handeln mellan två block.

Speciella villkor

Enligt avtalet var EFTA-staterna tvungna att släppa alla tullar till SACU-staterna omedelbart efter att avtalet trätt i kraft, när SACU-staterna hade tid till 2014 att långsamt avveckla sina tullar. Dessutom garanterar EFTA att agera i enlighet med principerna för ekonomiskt samarbete och stöd. På grund av asymmetrin i sidornas ekonomiska utveckling ger EFTA flera eftergifter till Botswana, Lesotho, Namibia och Eswatini för att uppmuntra utvecklingen av dessa länder.

SACU har också undertecknat 3 bilaterala jordbruksavtal, ett med Norge, ett med Island och ett med Schweiz (alla utom Liechtenstein). Anledningen är att EFTA inte har någon gemensam politik för jordbruket, liksom inga gemensamma tullar. Det betyder att vart och ett av de nämnda länderna följer olika strategier mot handel och därför inte kan erbjuda ett gemensamt avtal om jordbruk. Det utesluter dock fisk och bearbetade jordbruksprodukter som omfattas separat i en annan del av avtalet