Hej Bandoeng
 | |
| "Hallo Bandoeng" | |
|---|---|
| singel av Willy Derby | |
| Åt sidan | "Hallå Bandoeng" |
| Släppte | 1929 |
| Genre | Levenslied |
| Låtskrivare | Willy Derby |
"Hallo Bandoeng" är en sång av den holländska levenslied -sångaren Willy Derby (riktigt namn: Willem Frederik Christiaan Dieben, 1886-1944). Den släpptes 1929 och såldes i mer än 50 000 exemplar, ett astronomiskt antal för den tiden. Det var en av Derbys låtar som blev en del av den holländska kulturen. Frasen "Hallo Bandoeng" var välkänd på den tiden, som den vanliga öppningen som Radio Kootwijk använde när man upprättade en förbindelse med Bandung (på holländska: "Bandoeng"), en av de viktigaste städerna i dåvarande Nederländska Ostindien .
Berättande
Låten berättar historien om en gammal kvinna, som spenderar de sista av sina pengar på Radio Kootwijk så att hon för första gången på flera år kan höra rösten från sin son, som bor i Bandoeng med sin "lilla bruna fru" och deras barn. I refrängen hälsar sonen sin mamma och med en snyftning hälsar hon sin käraste pojke. Sonen frågar hur hon mår ("hur mår du gumman"), men hennes svar är bara att hon saknar honom så mycket. När kvinnan frågar om hans fru berättar hennes son att de pratar om henne varje dag och att barnen ber för mormor som de aldrig träffat varje kväll och kysser hennes porträtt innan de går och lägger sig. Om bara fyra år till kommer han att vara tillbaka i Holland och krama henne. Han berättar sedan att hans yngste son är med honom och pojken hälsar henne: "kära mormor, tabe, tabe" (en hälsning på indonesiska). När kvinnan hörde detta tackar hon Herren för att hon låtit henne ha hört hennes barnbarns röst och kollapsar gråtande. Den senaste versionen av refrängen är modifierad. Sonen ringer sin mamma igen, men hör bara en snyftning. Den sista meningen har kvinnan död och barnet kallar "Tabe".
Originaltexter
På telegrafkontoret Vänligt sprak de ambtenaar: "Juffrouw Aanstonds ger Bandoeng gehoor" Trillend på hennes ström benen Greep zij till mikrofonen En toen hoorde zij, o undrar Zacht de stam van haren zoon
refräng: Hallo, Bandoeng "Ja mamma, här ben jag" "Dag lieve jongen," säger hon, med en snik Hallo, hallo "Hoe goes het ouwe woman" Dan säger att jag bara "Jag vill ha dig till dig"
"Live jongen," säger de teder "Jag har några månader långa spaard 't Was me, om du kan tala om M'n allerlaatste gulden värde" En antroerd säger att han: "Moeder Nog fyra år, då är det om Oudjelief, vad zal 'k je pakken Als ik weer i Holland kom"
avstå
"Jongenlief," frågade ze, "hur går det med en liten, bruine kvinna" " Bästa hör," säger han, och vi talar varje dag här över dig En m'n kleuters säger 's avonds För 't gaan slapen 'n skjutgebed För hun obekanta opoe Met 'n kus på din porträtt
avstå
"Wacht eens, mother," säger hij lachend "'k Bracht mijn jongste zoontje mee" Ännu senare hoort ze tydligt "Opoelief, tabe, tabe" Men då blir det haar te maktig Zachtjes fluistert ze: "O Heer Dank, dat 'k dat heb mogen horen" En dan valt ze wenend neer
hallå! Bandoeng "Ja mamma, här ben ik" Zij svarar inte, hij hört alleen 'n snik " Hallo, hallo" klinkt över verre zee Zij är inte mer
