Hallands Nyheter
 Det nuvarande huvudkontoret
| |
| Typ | Dagstidning |
|---|---|
| Formatera | Tabloid |
| Ägare | Stampen |
| Redaktör | AnnaKarin Lith |
| Grundad | 1905 |
| Politisk likriktning | Centerpartiet |
| Språk | svenska |
| Huvudkontor | Storgatan 22, Falkenberg , Sverige |
| Omlopp | 31 600 |
| Systertidningar | Hallandsposten |
| Hemsida | www.hn.se |
Hallands Nyheter är en svensk tidning , grundad av Artur Lagerihn 1905. Tidningen ges ut i Falkenberg . Den har en daglig upplaga på 31 600 och ägs av Stampen AB. Ledarsidan stödjer Centerpartiet . Den trycks sex dagar i veckan, dagligen utom söndag.
Tidningen sysselsätter cirka 150 personer och har en årlig omsättning på 130 miljoner svenska kronor . Bengt Wendle är vd , medan AnnaKarin Lith är chefredaktör. Det är främst fördelat i Falkenbergs och Varbergs kommuner där över 70 % av hushållen abonnerar. Tidningen har redaktioner i Falkenberg, Varberg , Kungsbacka och Halmstad . Den distribueras också som en taltidning.
Stampen AB köpte den av Centertidningar AB 2005. Ursprungligen publicerad under etiketten Falkenbergs-Posten , bytte den 1919 namn till Hallands Nyheter .
Historia
Tidningen började som Falkenbergs-Posten och var från början en annonsbroschyr. Den inrättades av tryckeriet Artur Lagerihn, som gav ut det första numret den 2 oktober 1905. Dessförinnan hade han tryckt tre exemplar med start den 13 september. Tidningen bytte form till att bli en vanlig tidning efter bara några exemplar. Den trycktes sedan tre gånger i veckan: måndagar; Onsdagar och fredagar. Tidningen hade fyra sidor. Den delades ut per post på landsbygden, medan stadsborna antingen kunde få den på angivna platser, eller betala lite extra och få den levererad. Falkenbergs-Posten var en liberal tidning, i opposition till sin konkurrent, stora Falkenbergs Tidning , som var konservativ.
Nils Bierke blir delägare den 18 december. Han var chefredaktör för tidningen under två perioder, fram till 1909. Tidningen led av dålig ekonomi och 1907 blev det ett aktiebolag . Flera av stadens affärsmän köpte aktier och blir styrelseledamöter. 1908 blev Artur Lagerihn sjuk och Gustav Adolf Janson (vanligen skriven Gustav Ad. Janson) övertog behörigheten att ge ut tidningen. Nils Bierke lämnade tidningen. Den 4 januari började man använda modern svensk stavning. De ekonomiska problemen fanns dock kvar. 1909 emitterade det preferensaktier, men det räckte inte, och tidningen var tvungen att försätta i konkurs
Rekonstruktion
Tidningen rekonstruerades av tre av dess tidigare ägare: AT Törngren; Julius Månsson och A Andersson. Det första exemplaret trycktes den 26 november 1909. Filip Pärson innehade posten som chefredaktör och skulle fortsätta med det till 1927.
I november 1911 tog Filip Pärsons hustru, Tekla Pärson, över som ägare tillsammans med Gustav Ad. Jansson. Filip kunde själv inte stå som ägare då han varit inblandad i en tidigare konkurs. Från 1912 skulle tidningen publiceras tisdagar, torsdagar och lördagar. Anledningen till förändringen var att den passade bättre med postfördelningen och dagarna var de då även Falkenbergs Tidning gavs ut.
Bonderörelsen engagerar sig
Det nybildade Jordbrukarnas Riksförbund vill ha en tidning i Halland . Vid årsmötet den 28 maj 1919 beslutades att möjligheten att få medel att påverka pressen i Halland skulle utredas. Som en följd av detta köpte ett företag, ägt av individer inom bonderörelsen, tidningen. Målet var att göra det till en tidning för hela länet.
I december 1919 bytte tidningen därför namn till Hallands Nyheter ( News of Halland ) . Tidningen hade fram till dess varit en tidning för landsbygden i Falkenbergs kommun. Det skulle ta lång tid innan det skulle börja förändras. I staden Falkenbergs regerade fortfarande Tidning.
Några år efter övertagandet blev det formellt ägt av Farmers' League , en efterträdare till National Farmers Union. Genom att bli ägd av bonderörelsen fick tidningen inte bara mer pengar till företaget, den fick också av rörelsens kontaktnät för att ta emot nyheter.
Den ekonomiska situationen fortsatte dock att vara oroande. De lyckades inte bredda utbredningsområdet. Från och med 1926 hade den en upplaga på 2 000. Detta ledde till att Bondeförbundet sålde tillbaka tidningen till sin vd och tidigare ägare, Gustaf Adolf Janson. Janson fick inte bara äganderätten till tidningen, han blev ny chefredaktör. En affär slöts mellan Janson och bonderörelsen. Rörelsen lovade att fortsätta stödja tidningen genom att prenumerera, annonsera etc. om tidningen skulle fortsätta bära sin stämpel.
Företaget såg en vändning till det bättre när tryckeriet samma år fick uppdraget att trycka Halländska Lantmannatidningen. Även om den var liten till storleken hade den på 1940-talet en upplaga på 20 000, vilket gav företaget en välbehövlig stabil inkomstkälla. Den ekonomiska situationen ljusnades ytterligare när det fick uppdraget att trycka SLU-bladet 1930. SLU-bladet var medlemstidning till Bondeförbundets ungdomsorganisation.
Tidningen etablerar sig i Varberg
Från och med den 12 augusti 1930 trycktes papperet av en ny tryckare, som ersatte en som användes från stiftelsen. År 1931 började den tryckas på måndagar, därav fyra upplagor i veckan. Flytten föranleddes av en liknande flytt som Falkenbergs Tidning tog ett år tidigare.
En annan viktig förändring inträffade samma år. Tidningen etablerade en ny redaktion i grannstaden Varberg . Efter en tuff start växte den bland annat på grund av den lokala chefredaktören Axel E Blixt, en man med goda kopplingar till bonderörelsen. Trycket från bonderörelsen hade varit den avgörande faktorn bakom expansionen.
Hallands Nyheter , liksom bonderörelsen, hade erbjudits att köpa en av tidningarna i orten, Norra Hallands Tidning Vestkusten . Varken tidningen eller rörelsen var intresserade. Det nya kontoret hade några tuffa första år, eftersom handelsförbundet bojkottade den nya tidningen fram till 1937. Tidningen fortsatte att växa, särskilt på den omgivande landsbygden. Den har haft en dominerande ställning i Varberg sedan 1970-talet.
Tidningen distribuerades sex dagar i veckan från 1939. Tidningen växlade från mitt på dagen till förmiddagsutgivning som svar på samma drag av Falkenbergs Tidning . Upplagan ökade, från 1939 var den 7 295 exemplar, sex år senare var den 10 825.
Tidningen köpte en ny skrivare 1943. Köpet väckte en del kontroverser, eftersom det ursprungligen tillhörde en norsk tidning som hade tagits över av nazisterna under kriget, Bergens Aftenblad . Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning , Göteborgs-Posten och Falkenbergs Tidning antydde alla att de hade kunnat köpa skrivaren till ett för lågt pris, eftersom Norge var ockuperat av Tyskland .
Den gamla såldes till Laholms tidning . Ett nära samarbete mellan tidningarna etablerades, mycket på grund av den delade kopplingen till bonderörelsen. De tidningar som delas kom att dela mycket av sitt innehåll med andra.
Medan Hallands Nyheter gick bra under kriget och åren som följde, gällde det inte samma sak för konkurrenterna. Norra Hallands Tidning Vestkusten och Varbergs Posten , belägna i Varberg, samt Falkenbergs Tidning , lades alla ner och ersattes av en annan konservativ tidning, Hallands Dagblad . Den tidningen lades i sin tur ner 1959. Tillväxten av Hallands Nyheter gjorde att den politiska profilen mjukades upp.
Teknisk utveckling och nya ägare
Tidningen köpte en klichémaskin 1954. Maskinen gjorde att de kunde skriva ut mycket fler foton och 1956 fick tidningen sitt första heltidsanställda fotografi. Samma år installerades en teleprinter . 1964 tog tidningen med sig en ny tryckare, denna gång från en dansk tidning, Næstved Tidende . Skrivaren togs i bruk 1966.
Hallands Nyheter ombildades till ett aktiebolag 1958. Gustav Ad. Janson fortsatte att vara majoritetsägare, medan hans fru och barn blev ägare till de återstående aktierna. När Janson dog 1963 tog sonen Gustav Janson över som vd, medan Thure Mattsson blev chefredaktör.
Mellan 1962 och 1966 (och senare från 1980 och 1989) hade tidningen ett lokalkontor i Getinge . 1965 öppnades ett kontor i Halmstad och 1966 öppnades ytterligare ett kontor i Kungsbacka . I slutet av 1960-talet och 1970-talet försämrades tidningens ekonomi. Centertidningar AB köpte majoriteten i bolaget 1975. Arvid Johansson tillträdde som chefredaktör 1977.
Tidningen började med fotosättning och direktlitografi 1977. En ny skrivare köptes 1981. Efter den nya skrivaren ändrades formatet till berliner och kontoret uppgraderades för att kunna hantera introduktionen av datorer. Misslyckade förhandlingar om delad skrivare hölls med Hallandsposten .
Fram till 1982 hade Halland Nyheter annonser på sin förstasida. Samma år flyttade kontoret i Varberg till nya lokaler medan ett nytt kontor öppnades i Fegen . 1986 köpte tidningen ett annat lokalt tryckeri, ABC-tryck. Företaget började trycka Laholms tidning 1988. 1989 distribuerades för första gången över 30 000 exemplar av Hallands Nyheter .
Ägare var Stampen, som köpte Centertidningar AB (inklusive Hallands Nyheter ) 2005. Från och med den 27 februari 2007 trycks tidningen i Halmstad i tabloidformat . Tidningen är en del av Mediebolaget Västkusten, MBVK, och dess systertidning är Hallandsposten .
Se även
- Falkenbergs Kultur och Hembygdsförening (1995). Falkenberg, staden som hembygd - bidrag till Falkenbergs historia . ISBN 91-630-3848-X .
- Varbergs kommun (1993). Varberg - en kommuns historia . Varberg: Carlssons Boktryckeri AB. ISBN 91-630-1470-X .
- Alrik Larsson (1990). Hallands Nyheter - En tidnings historia .
Litteratur
- Håkan Bergström (2005). Jorden runt och tvärs över gatan : en hundraårig historia i hundra kapitel : Hallands nyheter 100 år . Falkenberg: Hallands Nyheter.