Große Deutsche Kunstausstellung

Große Deutsche Kunstausstellung ( stor tysk konstutställning ) hölls totalt åtta gånger från 1937 till 1944 i det specialbyggda Haus der Deutschen Kunst i München . Det var representativt för konsten under nationalsocialismen .

Historia

Adolf Hitler under sitt tal vid invigningen av den första stora tyska konstutställningen 1937

Den stora tyska konstutställningen , som sträckte sig över första våningen, övervåningen och den två våningar höga "Hall of Honour" i mitten av byggnaden, marknadsfördes som det viktigaste kulturevenemanget i det nationalsocialistiska Tyskland. Showen var tänkt som en försäljningsutställning; konstnärer kunde representeras med flera verk (vanligtvis upp till tio verk), och ibland ställdes även icke säljbara verk, såsom lån, ut. Under varje utställning gav en "special show" en utvald konstnär möjlighet att presentera sig mer heltäckande.

Medan den organisatoriska och tekniska delen av utställningsförberedelserna var "Haus der Deutschen Kunst (Neuer Glaspalast)" som en offentligrättslig institution, var den övergripande konstnärliga ledningen i händerna på en "kommissionär av presidenten för Reichskammer of Fine Arts", utsedd av Adolf Hitler, hans fotograf Heinrich Hoffmann .

Utställningarnas längd var fastställd från början till 1940; de senare utställningarna annonserades "tills vidare". Utställningarna var öppna dagligen – inklusive söndagar och helgdagar – från 9 till 18. Verk som såldes under utställningen kunde ersättas av andra som "befanns vara i gott skick när verken granskades". Haus der Deutschen Kunst var den enda avtalsparten i försäljningen. Fotografering och kopiering av utställda verk var från början inte tillåtet under utställningstid. Från 1943 var detta dock möjligt i presssyfte med utställningsledningens förhandsgodkännande.

"Den stora tyska konstutställningen" invigdes ceremoniellt den 18 juli 1937 tillsammans med byggnaden "House of German Art". I öppningstalet höll Hitler en omfattande presentation av den nationalsocialistiska förståelsen av "tysk konst", som skulle vara den enda konst som skulle vara tillåten offentligt i framtiden. Därmed skisserade Hitler, enligt Stefan Schweizer, en grundläggande, völkisch -rasistisk struktur av historiska och konsthistoriska idéer och tolkningar. Med sin idé om att konsten var ett direkt uttryck för tidens omständigheter som formade den identifierade han Weimarrepublikens konst med tidens politiska system. Den konst han värdesatte såg han däremot som legitimerad av politiken och samtidigt som legitimerande politik. Han definierade den nya tyska konsten stilistiskt såväl som ideologiskt med orden: "Att vara tysk är att vara tydlig." Men det skulle betyda att att vara tysk är att vara logiskt och framför allt sant."

Däremot förtalade Hitler "modern konst", som var "degenererad" och tillkännagav:

Från och med nu kommer vi att föra ett obevekligt reningskrig mot de sista delarna av vårt kulturella förfall. Men om det finns någon bland dem som fortfarande tror att han är ämnad för högre ting, så har han nu haft fyra år på sig att bevisa denna prövotid, men dessa fyra år räcker också för att vi ska komma till en slutgiltig dom. Men nu - jag vill försäkra er här - kommer alla ömsesidigt stödjande klicker av skvaller, dilettanter och konstfusk att utrotas och elimineras. För oss kan dessa förhistoriska kulturella stenåldrar och konstgubbar återvända till sina förfäders grottor för att göra sina primitiva internationella klotter där.

Adolf Hitler, Rede zur Eröffnung der Großen Deutschen Kunstausstellung i München, 18 juli 1937.

Som ett exempel på den nu utfrysta konsten började utställningen "Degenererad konst" i Münchens Hofgarten en dag senare. "Den stora tyska konstutställningen" visade totalt 12 550 utställningar och besöktes av cirka 600 000 personer. Konst för 13 miljoner Reichsmark såldes; Enbart Hitler köpte verk för 6,8 miljoner Reichsmark. Det internationella intresset var fortsatt lågt.

Efter 1945 visades många verk inte längre och reproducerades inte heller längre. Zentralinstitut für Kunstgeschichte München - i samarbete med Haus der Kunst, München och Deutsches Historisches Museum, Berlin - har gjort dem tillgängliga online sedan oktober 2011 för att underlätta en social och konsthistorisk debatt. Parallellt med onlineprojektet publicerades en komplett förteckning över konstnärerna från den stora tyska konstutställningen från 1937 till 1944 av Neuhaus Verlag i Berlin.

Utställningar

  • 1937 : Första upplagorna från 18 juli till 31 oktober. Invigning inom ramen för en dag för tysk konst med ett festligt program från 16 till 18 juli, inklusive en stor procession 2000 år av tysk kultur ". Samtidig invigning av det nya tyska huset Konst Invigningstal av Adolf Hitler.
  • 1938 : Andra upplagan från 10 juli till 16 oktober. 1158 konstverk. Specialutställning med 21 verk av Werner Peiner , Kronenburg. 21 maj till 26 juni 1938: Specialutställning Små samlingar, måleri - skulptur - tryck.
  • 1939 : Tredje upplagan från 16 juli till 15 oktober. Invigning inom ramen för en tvådagars dag för tysk konst .
  • 1940 : Fjärde upplagan från 27 juli. 1397 verk av 752 konstnärer. Invigning av propagandaministern Joseph Goebbels . I mitten av oktober 1940 byttes de sålda verken ut mot ytterligare 317 utvalda verk. Utställningen skulle vara öppen till februari 1941. Specialutställning med 35 verk av Friedrich Stahl [ de ] , Rom.
  • 1941 : Femte upplagan från 26 juli. Varaktighet: "Tills vidare". 1347 verk av 647 konstnärer. Invigning av Goebbels. Specialutställning med 27 verk av Raffael Schuster-Woldan, Berlin.
  • 1942 : Sjätte upplagan från 4 juli. Varaktighet: "Tills vidare". 1213 verk av 680 konstnärer. Invigning av Goebbels. Specialutställning av 22 verk av Karl Leipold [ de ] , Berlin.
  • 1943 : Sjunde upplagan från 26 juni. Varaktighet: "Tills vidare". 1141 verk av 660 konstnärer. Invigning av Goebbels. Specialutställning med 35 verk av Peter Philippi , Rothenburg ob der Tauber.
  • 1944 : Åttonde upplagan från juli. Dauer: "Varaktighet: "Tills vidare". Specialshow med 21 verk av Hugo Gugg [ de ] , Weimar.

Utställande konstnärer (urval)

Målning och grafik

  • Richard Albitz (1942, 1943)
  • Erhard Astler (1939, 1940, 1944)
  • Thomas Baumgartner
  • Claus Bergen
  • Max Bergmann
  • Alexander Bertrand (1937)
  • Wilhelm Brandenberg (1938, 1941–1943)
  • Lothar-Günther Buchheim (1941–1943)
  • Paul Beuttner (1944)
  • Carl Cohnen (1939, 1943–1944)
  • Reinhold Dieffenbacher (1941, 1942)
  • Hermann Dietze (1937–1944)
  • Otto Diez
  • Älg Eber
  • Franz Eichhorst
  • Otto Engelhardt-Kyffhäuser (1940)
  • Fritz Erler
  • Erich Feyerabend (1937-1944)
  • Alfred Finsterer
  • Peter Foerster
  • Franz Frankl (1937, 1938)
  • Karl Gatermann der Ältere (1938, 1942)
  • Constantin Gerhardinger
  • Franz Sales Gebhardt-Westerbuchberg
  • Franz Gerwin
  • Hermann Gradl
  • Oskar Graf
  • Georg Günther
  • Willy Habl
  • Anton Hackenbroich (1937, 1939, 1940, 1944)
  • Christian Hacker (1937)
  • Emilie von Hallavanya (1937,1938,1941–1944)
  • Willy Hanft
  • Karl Hanusch (1938)
  • Paul Adolf Hauptmann
  • Otto Hederich (1938)
  • Walter Hemming
  • Wilhelm Hempfing
  • Josef Hengge (1941–1944)
  • Sepp Hilz
  • Conrad Hommel
  • Curt Hoppe-Camphausen (1943)
  • Carl Horn
  • Hermann Otto Hoyer
  • Arthur Illies (1941–1944)
  • Angelo Jank
  • Karl Julius Joest (1941–1943)
  • Julius Paul Junghanns
  • Arthur Kampf (1939)
  • Herbert Kampf (1939–1943)
  • Hermann Kaspar
  • Josef Katzola (1938)
  • Josef Woldemar Keller-Kühne
  • Franz Kienmayer (1937)
  • Erich Kips
  • Otto Kirchner
  • Richard Klein
  • Walther Klemm (1937–1944)
  • Johann Kluska (1941)
  • Heinrich Knirr
  • Fred Kocks (1942, 1943)
  • Leo Küppers (1942)
  • Anton Kürmaier (1937–1943)
  • Georg Sluyterman von Langeweyde (1939, 1940)
  • Hubert Lanzinger
  • Jan Laß (1942)
  • Karl Lenz (1937–1942)
  • Rudolf Lipus
  • Georg Lebrecht
  • Hans Jacob Mann
  • Oskar Martin-Amorbach
  • Hermann Mayrhofer-Passau (1937–1944)
  • Erich Mercer
  • Herbert Molwitz (1937–1944)
  • Bernhard Müller
  • Hans Müller-Schnuttenbach
  • Oskar Mulley
  • Willy Mulot (1938)
  • Oskar Nerlinger
  • Leo Nyssen (1941)
  • Adolf Obst (1941)
  • Paul Mathias Padua
  • Willy Paupie
  • Alfons Peerboom (1939, 1940)
  • Werner Peiner
  • Conrad Pfau
  • Peter Filippi
  • Meta Plückebaum (1939)
  • Leo Poeten (1943)
  • Hans von Poschinger
  • Carl Theodor Protzen
  • Erwin Puchinger
  • Robert Pudlich
  • Albert Reich (1938, 1939, 1942)
  • August Rixen (1937, 1941–1944)
  • Karl Rössing (1939, 1940)
  • Paul Roloff (1937)
  • Toni Roth (1937–1943)
  • Ivo Saliger
  • Leo Samberger
  • Wilhelm Sauter
  • Leopold Schmutzler
  • Toni Schönecker (1940)
  • Wilhelm Schmidthild
  • Hans Schmitz-Wiedenbrück
  • Josef Schröder-Schönenberg
  • Raffael Schuster-Woldan
  • Richard Schwarzkopf (1937)
  • Georg Siebert
  • Felix Skoda (1943)
  • Albert Spethmann (1942)
  • Hans Spiegel (1939, 1944)
  • Ferdinand Spiegel
  • Blasius Spreng (1942)
  • Franz Xaver Stahl
  • Josef Steiner (1941, 1942)
  • Karl Storch
  • Otto Thämer
  • Hermann Tiebert
  • Hans Toepper (1937, 1939, 1940)
  • Franz Triebsch
  • Will Tschech (1939, 1942)
  • Ernst Unbehauen (1943)
  • Franz Xaver Unterseher (1937, 1940–1942)
  • Josef Wahl (1937–1943)
  • Karl Walther
  • Franz Weiß (1939, 1940, 1942–1944)
  • Rudolf G. Werner
  • Paul Westerfrölke
  • Erwin Wilking (1942, 1943)
  • Wolfgang Willrich
  • Otto Winkelsträter
  • Adolf Wissel
  • Ludwig Wollenheit (1943, 1944)
  • Adolf Ziegler
  • Bodo Zimmermann
  • Heinrich von Zügel

Skulptur

Bibliografi

  • Große Deutsche Kunstausstellung (Jahresangabe) im Haus der Deutschen Kunst zu München. Offiziell Ausstellungskatalog. Knorr & Hirth / F. Bruckmann KG, München 1937–1944. (Verzeichnis der Kunstwerke und Abbildungsteil; Abbildungen erfolgten in Auswahl). Teilweise erschienen zu den Katalogen Ergänzungsteile mit der Auflistung ausgetauschter Werke.
  • Kunst im 3. Reich – Dokumente der Unterwerfung. Frankfurter Kunstverein u. Arbeitsgrupp d. Kunstgeschichtlichen Instituts d. Universität Frankfurt im Auftrag d. Stadt Frankfurt, Frankfurt am Main 1980. (Diesem Taschenbuch ligger en Ausstellungskatalog zu Grunde.)
  •   Brantl, Sabine (2007). Haus der Kunst, München. Ein Ort und seine Geschichte im Nationalsozialismus . München: Allitera Verlag. ISBN 3-86520-242-X .
  • Sabine Brantl: Große Deutsche Kunstausstellungen. 1937–1944. I: Deutschland Archiv (Hrsg.): Drittes Reich. Dokumente. Braunschweig 2010. (Loseblattsammlung).
  •   Hinkel, Hermann (1975). Zur Funktion des Bildes im deutschen Faschismus . Steinbach (Giessen): Anabas-Verlag. ISBN 3-87038-033-0 .
  •   Hinz, Berthold (1974). Die Malerei im deutschen Faschismus – Kunst und Konterrevolution . München: Hanser. ISBN 3-446-11938-8 .
  •   Schweizer, Stefan (2007). "Unserer Weltanschauung sichtbaren Ausdruck geben". Nationalsozialistische Geschichtsbilder in den historischen Festzügen zum „Tag der Deutschen Kunst“ 1933 bis 1939 . Göttingen: Wallstein. ISBN 978-3-8353-0107-8 .
  •   Thoms, Robert (2018). Die Künstler der Großen Deutschen Kunstausstellung München 1937-1944 Gesamtverzeichnis: mit einer chronologischen Inhaltsübersicht der Zeitschrift Die Kunst im Deutschen Reich . Berlin: Neuhaus. ISBN 978-3-937294-09-4 .

externa länkar