Geotrichum
.jpg)
|
|
| Geotrichum | |
|---|---|
| Geotrichum candidum | |
| Vetenskaplig klassificering | |
| Rike: | Svampar |
| Division: | Ascomycota |
| Klass: | Saccharomycetes |
| Beställa: | Saccharomycetales |
| Familj: | Dipodascaceae |
| Släkte: |
Geotrichum Link , 1809 |
| Art | |
|
Se text |
|
Geotrichum är ett släkte av svampar som finns över hela världen i jord, vatten, luft och avlopp, såväl som i växter, spannmål och mejeriprodukter; det är också vanligt förekommande i normal mänsklig flora och är isolerad från sputum och avföring . Den beskrevs första gången 1809 av Johann Heinrich Friedrich Link .
Släktet Geotrichum omfattar över 100 arter . Vissa är välkomna och anses till och med vara önskvärda. Till exempel skapar skickliga ostmakare gynnsamma förutsättningar för bildandet av en Geotrichum candidum svål på vissa ostar av getmjölk och komjölk, och de förklarar stolt svålen som den mest smakrika delen av sådana ostar. Ett annat exempel är förekomsten av vissa Geotrichum-arter i fermenterade poi .
Den mest kliniskt relevanta arten är Saprochaeta capitata , tidigare känd som Geotrichum capitatum , med de flesta fall som förekommer i Europa.
Saprochaete clavata , tidigare känd som Geotrichum clavatum , är en ovanlig infektion som har förknippats med sporadiska utbrott. Geotrichum candidum är nära besläktad med Saprochaeta sp., sällan isolerad men kan orsaka invasiv och spridd sjukdom med hög dödlighet Jästliknande och mögelliknande stammar har identifierats.
Den viktigaste riskfaktorn för invasiv svampinfektion relaterad till Geotrichum är allvarlig immunsuppression, särskilt vid hematologiska maligniteter som akut leukemi , associerad med djupgående och långvarig neutropeni .
Svamp är mycket vanligt, ofta med djup organpåverkan (lunga, lever, mjälte och centrala nervsystemet) och även hud- och slemhinnorskador. Det finns ingen optimal behandling för Geotrichum -infektioner men baserat på befintliga data riktlinjer rekommenderar amfotericin B med eller utan samtidigt administrerat flucytosin eller med vorikonazol som visar god in vitro-känslighet.
Dödligheten i samband med Geotrichum-relaterade infektioner är hög, från 57 % till 80 %.
Att öka kunskapen om Geotrichum- relaterade invasiva svampinfektioner kan förbättra tidig diagnos och adekvat behandling av dessa allvarliga infektioner.
Historia
Släktet Geotrichum beskrevs av Johann Heinrich Friedrich Link 1809 för att hysa arten G. candidum som finns på ruttnande löv. Sedan dess har över 130 taxa beskrivits i släktet, och hundratals synonymer har genererats. Till exempel G. candidum felklassificerad som Oidium lactis i mycket tidig litteratur. Arter av Geotrichum liknar släktena Trichosporon och Protendomycopsis ; emellertid Geotrichum av ascomycetous tillhörighet, medan de sistnämnda är medlemmar av Basidiomycotaen . Arter av Geotrichum misstas ibland för snabbväxande medlemmar av släktet Dipodascus , som kännetecknas av oregelbundet grenade, 10-14 μm breda hyfer och produktion av enkelsporig asci . Emellertid, till skillnad från Geotrichum , saknar medlemmar av släktet Dipodascus dikotom förgrening av de perifera hyferna och deras tillväxthastigheter är i allmänhet mindre än 3 mm per dag.
Arter
Arter i detta släkte inkluderar följande:
- Geotrichum amycelicum
- Geotrichum armillariae
- Geotrichum asteroides
- Geotrichum beigelii
- Geotrichum bipunctatum
- Geotrichum bogolepoffii
- Geotrichum bostonense
- Geotrichum brasiliense
- Geotrichum brocianum
- Geotrichum brocqii
- Geotrichum brocquii
- Geotrichum bryndzae
- Geotrichum byssinum
-
Geotrichum candidum Länk 1809
- Geotrichum candidum var. citri-aurantii (Ferraris) Cif. & F. Cif. 1955
- Geotrichum caoi
- Geotrichum capitatum
- Geotrichum carabidarum
- Geotrichum cerebrinum
- Geotrichum cinereum
- Geotrichum cinnamomeum
- Geotrichum citri-aurantii
- Geotrichum clavatum
- Geotrichum coccophilum
- Geotrichum coremiiforme
- Geotrichum cuboideum
- Geotrichum cucujoidarum
- Geotrichum cutaneum
- Geotrichum cyphellae
- Geotrichum decipiens
- Geotrichum dermatitidis
- Geotrichum doliiforme
- Geotrichum dombrayi
- Geotrichum dulcitum
- Geotrichum eriense
- Geotrichum europaeum
- Geotrichum famatum
- Geotrichum fermentans
- Geotrichum fici
- Geotrichum flavobrunneum
- Geotrichum flexuosum
- Geotrichum fragrans
- Geotrichum funiculosum
- Geotrichum ghanense
- Geotrichum giganteum
- Geotrichum gigas
- Geotrichum gracile
- Geotrichum hirtum
- Geotrichum histeridarum
- Geotrichum immite
- Geotrichum infestans
- Geotrichum ingens
- Geotrichum issavi
- Geotrichum javanense
- Geotrichum keratinophilum
- Geotrichum kieta
- Geotrichum klebahnii (Stautz) Morenz 1960
- Geotrichum linkii
- Geotrichum loubieri
- Geotrichum louisianoideum
- Geotrichum ludwigii
- Geotrichum ludwigii
- Geotrichum lutescens
- Geotrichum magnum
- Geotrichum malti-juniperini
- Geotrichum matalense
- Geotrichum membranogenes
- Geotrichum microsporum
- Geotrichum muisa
- Geotrichum multifermentans
- Geotrichum muyaga
- Geotrichum mycoderma
- Geotrichum nobile
- Geotrichum novakii
- Geotrichum nyabisi
- Geotrichum pararugosum
- Geotrichum penicillatum
- Geotrichum phurueaense
- Geotrichum phurueaensis
- Geotrichum proteolyticum
- Geotrichum pseudoalbicans
- Geotrichum pseudocandidum
- Geotrichum pulmonale
- Geotrichum pulmoneum
- Geotrichum purpurascens
- Geotrichum rabesalama
- Geotrichum rectangulatum
- Geotrichum redaelli
- Geotrichum redaellii
- Geotrichum restrictum
- Geotrichum robustum
- Geotrichum roseum
- Geotrichum rotundatum
- Geotrichum rugosum
- Geotrichum sakuranei
- Geotrichum scaettae
- Geotrichum sericeum
- Geotrichum siamense
- Geotrichum siamensis
- Geotrichum silvicola
- Geotrichum sphaeroides
- Geotrichum spheroides
- Geotrichum suaveolens
- Geotrichum suaveolens
- Geotrichum suaveolens
- Geotrichum subtil
- Geotrichum sulfureum
- Geotrichum terrestre
- Geotrichum vanriji
- Geotrichum vanrijiae
- Geotrichum vanryiae
- Geotrichum variabile
- Geotrichum variabilis
- Geotrichum versiforme
- Geotrichum virulens
- Geotrichum vulgare
- Geotrichum vulgaris
- Geotrichum zambettakesii
- Geotrichum zingiberis-saccharati