Georg Nees

Georg Nees, 1986, foto Alex Kempkens

Georg Nees (23 juni 1926 – 3 januari 2016) var en tysk akademiker som var en pionjär inom datorkonst och generativ grafik . Han studerade matematik, fysik och filosofi i Erlangen och Stuttgart och var vetenskaplig rådgivare vid SEMIOSIS , International Journal of semiotics and aesthetics. 1977 utnämndes han till hedersprofessor i tillämpad datavetenskap vid universitetet i Erlangen Nees är en av "3N" datorpionjärerna, en förkortning som har blivit erkänd för Frieder Nake , Georg Nees och A. Michael Noll , vars datorgrafik var skapas med digitala datorer.

Tidigt liv och studier

Georg Nees föddes 1926 i Nürnberg , där han tillbringade sin barndom. Han visade vetenskaplig nyfikenhet och intresse för konst från en ung ålder och bland hans favoritsysselsättningar var att titta på konstvykort och titta genom ett mikroskop. Han gick i en skola i Schwabach nära Nürnberg och tog examen 1945. Från 1945 till 1951 studerade han matematik och fysik vid universitetet i Erlangen och arbetade sedan som industrimatematiker för Siemens Schuckertwerk i Erlangen från 1951 till 1985. Där började han skriva hans första program 1959. Företaget införlivades senare i Siemens AG .

Från 1964 och framåt studerade han filosofi vid Technische Hochschule Stuttgart (sedan 1967 universitetet i Stuttgart ), under Max Bense . Han doktorerade med sin avhandling om generativ datorgrafik under Max Bense 1969. Hans arbete anses vara en av de första avhandlingarna om generativ datorgrafik . 1969 publicerades hans avhandling som en bok med titeln "Generative Computergraphik" och innehöll även exempel på programkod och grafik som producerats därav. Efter sin pensionering 1985 arbetade Nees som författare och inom datorkonst .

Datorkonst

I februari 1965 visade Nees - som konstverk - världens första datorgrafik skapad med en digital dator . Utställningen, med titeln datorgrafik, ägde rum i de offentliga lokalerna på "Study Gallery of Stuttgart College". 1966 började han arbeta med "datorskulpturer". I katalogen för Biennalen 1969 Nürnberg beskriver Nees hur datorprogrammet styrde fräsmaskinen så att istället för ett arbetsstycke skapades en skulptur. Tre målade träskulpturer och flera grafik visades på Biennalen 1969 i Nürnberg. 1970 på den 35:e Venedigbiennalen var hans verk en del av specialutställningen "Forskning och design. Förslag för en experimentell exponering" och visade upp hans skulpturer och grafik av konst och arkitektonisk design.

Flatbäddsritmaskin ZUSE Z64, fotografi av Tomasz Sienicki (ett verk)

1963 var Nees medverkande i köpet av en flatbäddsplotter , Zuse Graphomat Z64 designad av Konrad Zuse , för datacentret vid Schuckertwerke i Erlangen. På utställningen Georg Nees – The Great Temptation på ZKM Nees: "Där var det, den stora frestelsen för mig, att för en gångs skull inte representera något tekniskt med den här maskinen utan snarare något "värdelöst" - geometriska mönster ."

Med hjälp av språket ALGOL skapade Nees ritningar och grafik för produktion, konst och arkitektoniska ritningar. Han skrev de nya grafikbiblioteken G1, G2 och G3 med ALGOL, för att styra Z64 och generering av slumptal . 1965 experimenterade Nees med slumptal och cirkelbågar ( Kreisbögen ) . Den grafiska Kreisbogengewirre (bågförvirring) var en grafik av denna serie, även känd som Locken . Frieder Nake förklarar hur den här grafiken skapades: ″I själva verket består bilden av en kontinuerlig bana av bågar. … Längden och radien för de individuella bågarna väljs slumpmässigt inom de gränser som definierats av programmeraren … Bilden i nuvarande form beror på ett ganska allvarligt programmeringsfel … Den var designad för att vara mindre komplex och den måste avslutas manuellt eftersom av felet."

Nees arbetade med Siemens System 2002 för att skapa estetisk grafik, till exempel den grafiska ″grus ″ ( Schotter ) 1968. Detta konstverk är välkänt och kan ses på webbplatsen för Victoria and Albert Museum, London. När man skrev programmet introducerade Nees kommandon för slumptal, som producerades från en angiven punkt på det resulterande kaoset. Detta gör att grafiken utvecklas från ordning till oordning eller vice versa, om grafiken vänds 180 grader (upp och ner).

Robert J. Krawczyk skrev i sin text A Shattered Perfection : Crafting a Virtual Sculpture: ″Georg Nees's Gravel Stones … Det som lockade mig till detta stycke var enkelheten i konceptet och den övergripande tolkningen av att förvandla ordning till oordning. … Det som fascinerar mig med detta "urgamla" verk var användningen av exakta matematiska beräkningar för att modellera en kaotisk bild och utvecklingen från det ordnade till det oordnade.″

Datordesignad arkitektur

Den första datorgrafiken som producerades inom arkitektur av Nees var motivkorridoren ( Flur ) 1968. 1968 inledde Nees sitt samarbete med arkitekten Ludwig Rase för Siemens Pavilion på Hannovers industrimässa 1970. Ritningarna av fackverkstaket var först beräknad med System 2002 och ritad med Graphomat Z64. Till Hannover-mässan 1970 skapades ritningarna med det moderna System 4004 igen. En av teckningarna trycktes som affisch för Hannovermässan och för den 35:e Venedigbiennalen 1970. Det fanns också datorritningar för mässpaviljonger från Siemens AG, som "Tyska industriutställningen" i São Paulo 1971.

Ludwig Rase experimenterade baserat på cuboctahedron för bostadshus och stadsdesign med Nees som skapade de datorstödda designplanerna för projektet. Den grafiska Kubo-Octaeder som utvecklades under detta användes till omslaget och affischen till utställningen Computer art. nees rase i Hamburger Kunsthalle 1972.

Från 1985 och framåt

Nees gick i pension 1985 och började sin forskning och sina experiment igen. Han ägnade sin tid enbart åt semiotik och estetik för media och design. Han publicerade resultaten från 1995 och framåt i flera böcker och artiklar.

1985 frågade Alex Kempkens Nees om han ville delta i utställningen Bilder Images Digital i ″Konstnärens Galleri″ i München , som var planerad till oktober 1986. Han tackade ja och skapade en ny serie datorgrafik. Den här grafiken har en särställning inom Nees oeuvre. För att skapa grafiken gav han AI-motorn enkla, filosofiska såväl som mytiska kommandon. Baserat på kommandona producerade datorn olika grafik. Han skrev programmen på Lisp-språket och ett System 7000 beräknade grafiken. Nees skrev i utställningskatalogen:

Min egen datorgrafik våren 1986 förstår jag som studier om atmosfär, eftersom de skulle kunna syntetiseras av kanske en framtida Reagiblen-maskiner. En väsentlig deluppgift i konstruktionen av sådana maskiner är att tänka ut exempeldialoger, som man skulle vilja utföra med det färdiga instrumentet. Följande dialog kan då vara möjlig: ″Visa mig en sfär .″ Automaten skulle svara med produktionen av bilden ″sfär nordväst-nadir.″ Dialogen skulle fortsätta med ″Lägg till sammanhang, myt ; visualisera kontrasten mellan lag och slump .″; Svaret skulle vara bilden ″Apollo och Dionysius″.

Konstkritikern Eva Karcher skrev i tolkningen av sin grafik:

Automaten som kreativitetsstimulerande ? Ett mentalt begrepp som man bara kan överväga försiktigt och som dock kan ifrågasätta alla hittills bindande definitioner av den mänskliga skapande förmågans okränkbarhet. När man tittar på de mångmönstrade konstruktionerna i Nees grafik, med deras flytande ellipsoider, kristalloida sfärer och bisarra former, kan man inte låta bli att erkänna och uppskatta deras atmosfäriska och inspirationsframkallande effekter.

Nees dog den 3 januari 2016 vid 89 års ålder.

Arbete

Apoll och Dionysos .

Böcker

  • datorgrafik , upplaga rot 19, Max Bense och Elisabeth Walther, Stuttgart, 1965.
  • Generative Computergraphik , Siemens AG, Berlin, München, 1969.
  • Formel, Farbe, Form: Computerästhetik für Medien und Design , Springer, Berlin, 1995.
  • Grenzzeichen. Bilder und Gedanken zu einer constraint-orientierten Ästhetik , Deutscher Wissenschaftsverlag, Baden-Baden, 2010.
  • Die Gassenhauer-Ontologie. Ein philosophischer Zukunftsroman , Deutscher Wissenschaftsverlag, Baden-Baden, 2014.

Texter

  • Georg Nees: ″Statistische Graphik″, i: Grundlagenstudien aus Kybernetik und Geisteswissenschaft, vol. 5, nr. 3/4, december 1964, sid 67–78.
  • Georg Nees: ″computer-grafik″, i: rot 19, upplaga rot . Stuttgart 1965.
  • Georg Nees: ″Variationen von Figuren in der Graphik″, i: Grundlagenstudien aus Kybernetik und Geisteswissenschaft, vol. 5, nr. 3/4, december 1964, sid 121-125. GN, Generative Computergraphik, Berlin, 1969.
  • Georg Nees: ″Design och Programm″. I: Gesamttextil 1971, sid 38–41.
  • Georg Nees: ″Die Orchidee nimmt wahr″. I: Rottensteiner F. (Hrsg.): Polaris 6, Frankfurt am Main 1982, sid 169-205.
  • Georg Nees: ″Künstliche Kunst und Künstliche Intelligenz - Artificial Art and Artificial Intelligence″, I: Bilder Images Digital, Barke, München, Sidorna 58–67, 1986, text de, en.
  • Georg Nees: ″Regency Graphics and the Esthetics Laboratory″: Picture Generation by Point-Distinction and Pseuddistance Minimizing. LEONARDO 23, nr 4, sid 335-361 (1990).
  • Georg Nees: ″Was ist Morphographie?″, SEMIOSIS 63/64, Heft 3/4, Sidorna 9–31 (1991).
  • Georg Nees: ″Metamorphosen - Eine Übung in Morphographie″. SEMIOSIS Sidorna 65/66, 67/68, Sonderausgabe SEMIOSIS 65-68, Heft 1-4, 1992: Festschrift für Elisabeth Walter-Bense, Sidorna 258-268 (1992a).
  • Georg Nees: ″Das Chaos - der Computer - die Form″. I Holeczek, von Mengden 1992, sid 113-117.
  • Georg Nees: ″Das Aleatorische, das Berechenbare und das Programm″. I: Nake 1993, sidorna 139-164.
  • Georg Nees: ″Fraktale - Geburt einer Zeichenfamilie″. WECHSELWIRKUNG, Nr. 65, februari 1994, sidorna 11–16 (1994a).
  • Georg Nees: ″Was bedeutet eine Welt, in der die simulierte Wirklichkeit immer realer wird?″, I: Naturwissenschaft und Kunst Kunst und Naturwissenschaft - Versuche der Begegnung, Universität Leipzig, Kustodie, Sidorna 42–46 (1994c).
  • Georg Nees: ″Computable Beauty″. I Brunnstein K., E. Raubold (Eds.): IFIP Transactions: Applications and Impacts, Information Processing '94, Vol II, Amsterdam, Sidorna 398-405 (1994b).
  • Georg Nees: ″Geometri och den kognitiva principen i semiotik och estetik″. SEMIOSIS Sidorna 77–78, Heft 1/2 (1995).
  • Georg Nees: ″Growth, Structural Coupling and Competition in Kinetic Art″, - Leonardo, 2000 - MIT Press, februari 2000, Vol. 33, nr 1, sid 41–47.

Utställningar

  • 1972: Museet Abteiberg, Mönchengladbach, fick från Hans Joachim Etzolds samling verk från datorkonstens tidiga dagar. Karl Otto Götz , den inflytelserika målaren av tyska Informel, rådde Etzold att samla in datorgrafik. Grafik och skulpturer av Nees ingår i samlingen.
  • 1973: Program- Zufall – System.
  • 1987: Sammlung Etzold, Anfänga der Computergrafik.
  • 2006: Anfänga der Computergraphik - aus der Sammlung Etzold.

Separatutställning

  • 1965: datorgrafik , Studiengalerie Technische Hochschule Stuttgart.

Grupputställningar

  • 1965: Computerkunst , Frieder Nake och Georg Nees, Galerie Niedlich, Stuttgart.
  • 1968: Cybernetic Serendipity , ICA, London.
  • 1968-69: Computer und visuelle Forschung , Nuove Tendenze 4, Zagreb.
  • 1969: On the Eve of Tomorrow , Kubus Hannover, München, Hamburg.
  • 1969: Konstruktiv konst: Elemente + Prinzipien , Biennale Nürnberg.
  • 1970: Auf dem Weg zur Computerkunst , Kiel, Davos, Offenbach.
  • 1970: Ricerca e Progettazione ., Georg Nees, Ludwig Rase, 35. Biennale Venedig.
  • 1971: Was die Schönheit sei, das weiß ich nicht. Künstler - Theorie - Werk , Biennalen Nürnberg.
  • 1971: Datorlådans rymdstruktur , ARTEONICA, Ludwig Rase, Georg Nees, São Paulo.
  • 1971: Utställningen Arte de Sistemas , CAYC, Museo de Arte Moderno, Buenos Aires.
  • 1972: Grenzgebiete der bildenden Kunst , Staatsgalerie Stuttgart.
  • 1972-74: Wege zur Computerkunst , Wanderausstellung, Goethe Institut.
  • 1973: datorkonst. nees rase , Hamburger Kunsthalle, Hamburg.
  • 1973: Vert l'art de l'ordinateur , Centre d'Information SIGMA, Bordeaux.
  • 1982: L'art systématique , Musée d´art contemporain de Montréal, Montreal.
  • 1986: Bilder Images Digital , Galerie der Künstler, München.
  • 1989: 25 Jahre Computerkunst , BMW Pavilion, München.
  • 1992: Prinzip Zufall , Wilhelm Hack Museum, Ludwigshafen.
  • 2005: Künstliche Kunst. Die Anfänga , Kunsthalle Bremen, Bremen.
  • 2006: Die große Versuchung . Frühe generativ Computergrafiken, ZKM, Karlsruhe.
  • 2006: 20th Century Computer Art : Beginnings and Developments , Tama Art University Museum, Tokyo.
  • 2006: Die Neuen Tendenzen - Museum für Konkrete Kunst, Ingolstadt.
  • 2006: Der Traum von der Zeichenmaschine , Kunstverein Wolfsburg, Wolfsburg.
  • 2007: Ex Machina - Frühe Computergrafik bis 1979 , Kunsthalle Bremen, Bremen.
  • 2007: Die Neuen Tendenzen , Leopold Hoesch-museet, Düren.
  • 2008: Genau + anders - Mathematik in der Kunst von Dürer bis Sol LeWitt ; MUMOK, Wien.
  • 2008: lite internationellt . [Nove] tendencije | Computer und visuelle Forschung, Zagreb.
  • 2008: Genesis – Die Kunst der Schöpfung , Zentrum Paul Klee, Bern.
  • 2009: Digital Pioneers , Victoria & Albert Museum - V&A, London.
  • 2014: Historier om det postdigitala : 1960- och 1970-talens mediekonstbilder - Akbank Art Center, Istanbul.
  • 2018: Chance and Control: Art in the Age of Computers , Victoria & Albert Museum - V&A, London.

Samlingar

Reception

Modern generativ grafisk design

Huvudartikel: Generativ design

Georg Nees var inte bara en pionjär inom datorkonst, utan också en av farfäderna till datorstödda designprocesser – Generative Design . 1963 användes Zuse Graphomat Z64 för att rita tekniska planer, som krävs för tillverkning av delar och produkter. Som han sa tänkte han också på sina idéer - att göra experimentell och generativ design. Anledningen till att han skrev boken "Formel - Farbe - Form", 1995, var att förmedla sin kunskap om "Computer aesthetics of Media and Design" - baserad på generativ design - till nästa generations designers. Den nuvarande generationen designers använder som yrkestitel till exempel "generativ design" och verkar under konceptet generativ design, datadriven konst eller beräkningsdesign. Nees gör den också till en av förfäderna till dagens generativa design för konst, reklam och animation – baserat på hans doktorsexamen. avhandling Generative Computergraphik och boken Generative Computergraphik 1969.

Litteratur

  • Max Bense: Projekte generativer Ästhetik , i: rot 19, edition rot . Stuttgart 1965.
  • Jasia Reichardt (Hrsg): Cybernetic Serendipity: the Computers and the Arts , London, 1968
  •   Herbert W. Franke: Computergraphik, Computerkunst , Bruckmann, 1971, ISBN 3765414123
  •   Frieder Nake: Ästhetik als Informationsverarbeitung: Grundlagen und Anwendungen der Informatik im Bereich ästhetischer Produktion und Kritik , Springer, 1974, ISBN 9783211812167
  •   Linda Candy: Explorations in Art and Technology , Springer, mjukt omslag av den ursprungliga 1:a upplagan. 2002 (2013), ISBN 9781447111030
  •   Christoph Klütsch: Computergrafik: Ästhetische Experimente zwischen zwei Kulturen. Die Anfänga der Computerkunst in den 1960er Jahren , Springer, 2007, ISBN 9783211394090
  •   Hans Esselborn: Ordnung und Kontingenz: das kybernetische Modell in den Künsten , Königshausen u. Neumann, 2008, ISBN 9783826037801
  •   Honor Beddard, Douglas Dodds: Digital Pioneers , Victoria & Albert Museum, 2009, ISBN 9781851775873
  •   Andrea Gleiniger och Georg Vrachliotis: Kod. Zwischen Operation och Berättelse. Birkhäuser Verlag, 2010, ISBN 9783034601177
  •   Grant D. Taylor: When the Machine Made Art: The Troubled History of Computer Art , Bloomsbury Publishing, 2014, ISBN 9781623568849

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Nees&oldid=1118472967 "