Geometrisk–harmonisk medelvärde
00 I matematik definieras det geometriska–harmoniska medelvärdet M( x , y ) av två positiva reella tal x och y på följande sätt: vi bildar det geometriska medelvärdet av g = x och h = y och kallar det g 1 , dvs. g 1 är kvadratroten av xy . _ Vi bildar också det harmoniska medelvärdet av x och y och kallar det h 1 , dvs h 1 är det reciproka av det aritmetiska medelvärdet av de reciproka x och y . Dessa kan göras sekventiellt (i valfri ordning) eller samtidigt.
Nu kan vi iterera denna operation där g 1 tar platsen för x och h 1 tar platsen för y . På detta sätt definieras två inbördes beroende sekvenser ( g n ) och ( h n ):
och
Båda dessa sekvenser konvergerar till samma tal, som vi kallar det geometriska–harmoniska medelvärdet M( x , y ) av x och y . Det geometriska–harmoniska medelvärdet betecknas också som det harmonisk–geometriska medelvärdet . (jfr Wolfram MathWorld nedan.)
Förekomsten av gränsen kan bevisas med hjälp av Bolzano–Weierstrass teorem på ett sätt som är nästan identiskt med beviset för existensen av aritmetiskt–geometriskt medelvärde .
Egenskaper
M( x , y ) är ett tal mellan det geometriska och harmoniska medelvärdet av x och y ; i synnerhet är det mellan x och y . M( x , y ) är också homogen , dvs om r > 0 så är M( rx , ry ) = r M( x , y ).
Om AG( x , y ) är det aritmetiskt-geometriska medelvärdet så har vi också
Ojämlikheter
Vi har följande ojämlikhet som involverar de pytagoreiska medelvärdena { H , G , A } och itererade pytagoreiska betyder { HG , HA , GA }:
där de itererade Pythagoras medel har identifierats med sina delar { H , G , A } i fortlöpande ordning:
- H ( x , y ) är det harmoniska medelvärdet,
- HG ( x , y ) är det harmonisk-geometriska medelvärdet,
- G ( x , y ) = HA ( x , y ) är det geometriska medelvärdet (som också är det övertons-aritmetiska medelvärdet),
- GA ( x , y ) är det geometrisk-aritmetiska medelvärdet,
- A ( x , y ) är det aritmetiska medelvärdet.