Göta artilleriregemente
| Göta artilleriregemente | |
|---|---|
| Göta artilleriregemente | |
| Aktiva | 1794–1962 |
| Land |
 Sverige
|
| Trohet | svenska försvarsmakten |
| Gren | svenska armén |
| Typ | Artilleri |
| Storlek | Regemente |
| Del av |
3:e militärområdet (1833–1893) 3:e armédivisionen (1893–1901) III armédivision (1902–1927) Västra armédivisionen (1928–1936) III armédivision (1937–1942) III militärdistrikt (196242)–196242 |
| Garnison/HQ | Göteborg |
| Beskyddare | Sankta Barbara |
| Färger | Gul |
| Mars | "Auf nach Valencia" (Eisengräber) |
| Årsdagar | 4 december |
| Insignia | |
| Branch insignia |  |
| Kepsmärke |  |
Göta artilleriregemente ( svenska : Göta artilleriregemente ), beteckning A 2 , var ett svenskt arméartilleriregemente som spårade sitt ursprung tillbaka till 1600-talet . Det upplöstes 1962. Regementets soldater rekryterades ursprungligen från Götaland och det var också garnison där.
Historia
Regementet har sitt ursprung i Artilleriregementet , uppvuxet 1636. Det regementet delades upp i fyra nya regementen 1794 varav Göta Artilleriregemente var ett. Regementet fick beteckningen A 2 (2:a artilleriregementet) 1830. 1893 delades fyra kompanier av till Norrlands artilleriregemente och Karlsborgs artillerikår .
Regementet bytte också namn till 1:a Göta artilleriregemente ( Första Göta artilleriregemente ) 1893, och ytterligare två kompanier splittrades för att bilda Smålands artilleriregemente 1895. Namnet ändrades tillbaka igen 1904. Regementet låg i garnison i Göteborg tills det upplöstes 1962.
Kampanjer
- ?
Organisation
- ?
Heraldik och traditioner
Regementet tilldelades en enhetsstandard av Hans Majestät Gustaf V på hans födelsedag den 16 juni 1938. Under regementets upplösning tog Göteborgs Luftvärnskår över traditioner och standarden. Även en del av namnet övertogs av luftvärnskåren, när den den 1 juli 1962 bytte namn till Göta luftvärnsregemente . Minnet av regementet bärs vidare av artilleriregementet .
Regementsstandarden
Regementsstandarden
Befälhavare
Regementschefer mellan 1794 och 1962.
- 1794–1801: Anders Leonard Treffenberg
- 1801–1817: Carl Ulric Silfversköld
- 1817–1834: Gillis Edenhjelm
- 1834–1840: Gustaf Adolf Flemming
- 1840–1849: Peter Carl Heijl
- 1849–1858: Bror Gustaf Reinhold Munck af Fulkila
- 1858–1860: Knut August Schytzerkrans
- 1860–1870: Charles Nicolas Berg
- 1870–1884: Frans Reinhold Carlsohn
- 1884–1888: Karl Vilhelm Kuylenstjerna
- 1888–1898: John Raoul Hamilton
- 1898–1904: Georg Liljenroth
- 1904–1913: Axel Bergenzaun
- 1913–1922: Carl Bastiat Hamilton
- 1922–1930: Sixten Schmidt
- 1930-1931: Oscar Osterman
- 1931–1936: Gunnar Salander
- 1936–1938: Axel Rappe
- 1938–1943: Sune Bergelin
- 1943–1946: Gunnar Ekeroth
- 1946–1957: Stig Tarras-Wahlberg
- 1957–1960: Alarik Astrup G:son Bergman
- 1960–1962: Nils Gustaf Holmstedt
Namn, beteckningar och platser
| namn | Översättning | Från | Till | |
|---|---|---|---|---|
| Kungl. Göta artilleriregemente | Kungliga Göta artilleriregemente | 1794-06-23 | – | 1892-12-31 |
| Kungl. Första Göta artilleriregemente | Kungliga första Göta artilleriregemente | 1893-01-01 | – | 1904-12-07 |
| Kungl Göta artilleriregemente | Kungliga Göta artilleriregemente | 1904-12-08 | – | 1962-03-31 |
| Avvecklingsorganisation | Avvecklingsorganisation | 1962-04-01 | – | 1962-09-30 |
| Beteckning | Från | Till | ||
| № 2 | 1816-10-01 | – | 1914-09-30 | |
| A 2 | 1914-10-01 | – | 1962-03-31 | |
| Plats | Från | Till | ||
| Göteborg /Otterhällan | 1806-03-31 | – | 1895-09-30 | |
| Göteborg /Kviberg | 1895-10-01 | – | 1962-03-31 |
Se även
Fotnoter
- ^ Marschen upprättades 1953 genom arméorder 33/1953. Den användes senare av Östgöta arméflygbataljon ( Östgöta arméflygbataljon ) från 1987 till 2004, och av Göteborgsgruppen ( Göteborgsgruppen ) från 2000 till 2004.
- ^ 4 december är Sankt Barbaras helgondag .
Anteckningar
Skriva ut
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning ( in Swedish). Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). ISBN 91-972209-0-6 . SELIBR 7796532 .
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter ( på svenska). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 . SELIBR 8981272 .
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .
- Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet (PDF) ( in Swedish). Statens försvarshistoriska museer TradN. 2015. ISBN 9789197859554 . SELIBR 17552963 .
Vidare läsning
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921–1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2 (på svenska). Göteborg. s. 225–249. SELIBR 2054907 .
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2nd ed.). Örebro: Lindh. s. 146–166. SELIBR 1549756 .
- Modigh, Gunnar (1962). Kungl. Göta artilleriregemente: en minnesskrift 1644- 1794-1962 (på svenska). Göteborg: Skoogs bokförlag. SELIBR 2254863 .
- Kungl. Göta artilleriregemente. 1 (på svenska). Göteborg: Regementets historiekommitté. 1954. SELIBR 8216108 .
- Kungl. Göta artilleriregemente. 2, Regementets personhistoria 1794-1962 ; Det motoriserade regementet 1951-1962 (på svenska). Göteborg: Regementets historiekommitté. 1962. SELIBR 8216109 .