Forntida stift Couserans

Saint-Lizier-katedralen

Det tidigare franska katolska stiftet Couserans existerade kanske från det femte århundradet till den franska revolutionen i slutet av sjuttonhundratalet. Det täckte den tidigare provinsen Couserans , i sydvästra Frankrike. Dess biskopssäte var i Saint-Lizier , en liten stad väster om Foix. Det var en suffragan av ärkestiftet Auch .

Historia

Notre-Dame-de-la-Sède-katedralen

Couserans var den femte av Novempopulaniae civitates . På 580-talet ordnades fred och en uppdelning av territorier mellan de merovingiska kungarna Guntram (561–592) och Childebert II (575–595), där Couserans territorium tilldelades Childebert. Enligt Gregorius av Tours var den första biskopen Valerius, före det sjätte århundradet. Biskop Glycerius var närvarande vid konciliet i Agde år 506. Enligt Louis Duchesne borde han identifieras med Lycerius som Gallia Christiana placerar senare i listan över biskopar. Lycerius var skyddshelgon för St-Lizier, staden där biskoparna av Couserans hade sin officiella residens.

Historikern Pierre de Marca (1643–52), född i Béarn och president för parlamentet i Navarra , var därefter biskop av Toulouse och ärkebiskop av Paris .

Fram till biskop Bernard de Marmiesses (1654–1680) administration hade staden Saint-Lezier två samkatedraler, katedralen Notre-Dame-de-la-Sède i den övre staden bredvid biskopspalatset, och katedralen St.-Lizier längre ner i söder. Varje samkatedral betjänades av sitt eget kapitel, varje kapitel hade en Precentor, en Sacristan, en Operarius , sex kanoner, tio Prebendarii och en präst kallad Vicar Perpetuus. Över båda kapitlen stod ärkediakonen och Aumoniern. Biskop de Marmiesse förenade de två kapitlen och baserade dem i katedralen Notre-Dame-de-la-Sède; den bestod av ärkediakonen, två precentorer, två sakristaner, två Operarii , Aumonier, tolv kanoner och två Vicarii perpetui; det fanns tjugofyra prebends. År 1752 fanns det en dignitet och tolv kanoner.

Biskopar

till 1200

  • c. 451: Valerius
  • 506-c. 548: Glycerius
  • 549-551: Theodorus
  • c. 614: Johannes I
  • Sankt Quintianus
  • † ca. 663: Sankt Licerius
  • c. 663 eller 664: Sesemundus
  • Maurolenus
  • c. 788-c. 791: Francolinus
  • c. 879: Wainardus
  • c. 887: Rogerius eller Roger I.
  • 973-978: Bernardus eller Bernard I.
  • c. 1019: Atto
  • c. 1025: Berengarius eller Béranger I.
  • c. 1035: Bernard II. Raymond
  • 1068-1078: Pelet
  • 1078-1085: Vakant
  • 1085-1095: William I. eller Guilielmus
  • 1117-1120: Jordanes I.
  • 1120-1155: Petrus eller Pierre I.
  • 1165-1177: Rogerius eller Roger II.
  • c. 1177: Augustinus
  • Stephanus (?)
  • c. 1180: Auger I. (eller Augerius I.)
  • 1190-1191: Arnoldus eller Arnaldus I.
  • 1195-1198: Laurentius

1200 till 1400

  • 1208-1211: Navarrus d'Acqs
  • 1213: Sance eller Sanchius
  • c. 1226: Raymond I. (eller Raymundus I.)
  • c. 1229: Cerebrun
  • 1246–4 oktober 1270: Nikolaus
  • c. 1273: Petrus eller Pierre II.
  • ?-16. Oktober 1275: Raymond II. de Sobole eller de Saboulies
  • 1277-c. 1279: Raymond III. de Rostoil
  • 1279–1 juni 1303: Auger II. (eller Augustin) de Montfaucon
  • 1303 - 31 maj 1309: Bernard III. de Montaigu
  • 4 juli 1309 - 31 maj 1329: Arnaldus II. Fredeti
  • 27 juni 1329 - 17 juli 1336: Raymond IV. de Montaigu
  • 17 juli 1336 - c. 1337: Antonius d'Aspel
  • c. 1337-1342: Pierre III. de Palude
  • Durandus
  • 1354–1 december 1358: Canardus
  • c. 1358-1360 eller 1361: Jean II. de Rochechouart
  • c. 1361–17 oktober 1362: Béranger II.
  • 10 december 1362 - 1368: Ponce de Villemur
  • 19 augusti 1371 - 18 maj 1384: Amelius de Lautrec
  • [1381-1384: Arnaldus III.]
  • 18 maj 1384 - 1389: Pierre IV Aymery (Avignon lydnad)
  • 27 maj 1390 – 17 oktober 1390: Robert du Bosc
  • 17 oktober 1390 – 18 september 1405: Gérald eller Gérard I de Brolio (de Breuil)

1400 till 1800

  • 1405 - 19 juli 1412: Sicard (eller Aicard) de Burguioles
  • 23 september 1412 – (17 januari): Guillaume III. Beau-Maître
  • 1417-1423?: Guillaume IV. de Nalajo
  • 22 december 1423 – 18 maj 1425: Arnaldus
  • 1425-1428: Jean III
  • 1428-1432: Gérard II. Faidit
  • före 23 mars 1439 - 1440: André
  • 18 april 1440 - 1443: Jordanes II. d'Aure
  • 1443-c. 1444: Raymond VI. de Tullio
  • 1444-1460: Tristan
  • 5 november 1460 - 10 mars 1475: Guiscard d'Aubusson
  • 1480-1515: Jean IV. d'Aule
  • 25 juni 1515 - 24 april 1523: Charles de Grammont
  • 28 april 1523 - 19 september 1524: Gabriel I. de Grammont
  • 1524-1548: Ménald de Martory
  • 1548-1574: Hector d'Ossun
  • 1581-1584: François Bonard
  • 1593-1612: Jérôme de Langue (de Lingua)
  • 1614–14. November 1621: Octave de Bellegarde
  • 7 juni 1623 - oktober 1642: Bruno Ruade, O.Cart.
  • 1642-1654: Pierre de Marca
  • 28 maj 1654 - 22 januari 1680: Bernard IV. de Marmiesse
  • 1680 - 24 december 1707: Gabriel II. de Saint-Estève
  • 24 juni 1708 - oktober 1725: Isaac-Jacob de Verthamont
  • 12 januari 1727 - 1752: Jean-François de Machéco de Prémeaux
  • 22 oktober 1752 - 28 september 1779: Joseph de Saint-André-Marnays de Vercel
  • 1780 - 1795: Dominique de Lastic

Se även

Bibliografi

Uppslagsverk

Studier

Koordinater :

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ancient_Diocese_of_Couserans&oldid=1127575280 "