Externt granulärt lager (hjärnbarken)

Externt granulärt lager (hjärnbarken)
Detaljer
Identifierare
latin	lamina granularis externa isokorticis
TA98	A14.1.09.310
FMA	242264
Anatomiska termer för neuroanatomi

Det yttre granulära lagret av hjärnbarken är allmänt känt som lager II . Det skiljer sig från det inre granulära lagret i hjärnbarken (vanligen känt som lager IV ).

Lager II grupperas ofta tillsammans med lager III och kallas lager II/III.

Skikten I, II och III kallas tillsammans för de supragranulära skikten, eftersom de ligger ovanför skikt IV.

Brodmann har detta att säga om lager II:

"De mest inkonstanta eller variabla lagren är Meynerts två så kallade granulära lager, lager II och IV i grundmönstret (de yttre och inre granulära lagren). De förändrar sina ursprungliga cytoarkitektoniska egenskaper så omfattande under ontogeni att det ofta bara är möjligt att korrelera deras mogna struktur med deras primitiva tektogenetiska form genom att följa hela utvecklingssekvensen. Extrem variation, såsom försvinnande eller fördubbling av lager som vi redan har diskuterat, förekommer särskilt i dem, och deras specifika organisation varierar också mycket inom däggdjursklassen, som vi ska se.

Det yttre granulära lagret (lager II) är ett huvudlager av det grundläggande tektogenetiska mönstret, som finns över hela cortexens utsträckning under fosterliv och spädbarnsålder. Det framträder tydligt som ett tjockt, kompakt cellulärt skikt djupt till de cellreservmolekylära skikten, vilket kan observeras i figurerna 1 till 3, 8 till 11 och 13 till 15 från människa, katt och wallaby (*69). ... När individen blir äldre går lagret tillbaka och dess väsentliga omvandling består av att det försvinner som en självständig struktur och dess mer eller mindre fullständiga sammansmältning med det underliggande pyramidskiktet i de flesta kortikala områden i den mogna hjärnan.... Den yttre det granulära skiktet behåller sin oberoende karaktär som ett separat skikt endast i relativt få regioner, där det representerar en remsa av tätt packade, små polymorfa celler djupt in i det molekylära skiktet, särskiljda från det faktiska pyramidskiktet genom tätheten och den lilla storleken av dessa celler. ..."

Vidare läsning

• Swenson, genomgång av klinisk och funktionell neurovetenskap, kapitel 11 - Hjärnbarken arkiverad 2016-04-08 vid Wayback Machine