Erebia medusa
.jpg)
|
|
|
|
| Woodland ringlet | |
|---|---|
| Upperside | |
| Underside | |
| Vetenskaplig klassificering | |
| Rike: | |
| Provins: | |
| Klass: | |
| Beställa: | |
| Familj: | |
| Släkte: | |
| Arter: |
E. medusa
|
| Binomialt namn | |
|
Erebia medusa ( Denis & Schiffermüller , 1775)
|
|
| Synonymer | |
|
Lista
|
|
Erebia medusa , skogringen , är en medlem av underfamiljen Satyrinae av familjen Nymphalidae .
Underarter
Underarter inkluderar:
- Erebia medusa brigobanna Fruhstorfer, 1917
- Erebia medusa euphrasia Fruhstorfer, 1917 (Bulgarien, Bosnien)
- Erebia medusa hippomedusa (Alperna)
- Erebia medusa medusa
- Erebia medusa psodea Hübner, 1804 (Östeuropa, Kaukasus)
- Erebia medusa schansiana Goltz, 1937
- Erebia medusa transiens Heyne, 1895
- Erebia medusa turkestana Eisner, 1946 (Turkestan)
- Erebia medusa uralensis Staudinger, 1871
Utbredning och livsmiljö
Denna art finns i större delen av Europa, från Frankrike över centrala och östra Europa till västra Asien. Dessa fjärilar föredrar gläntor, gräsbevuxna och fuktiga ödemarker, fuktiga gräsmarker och hedar och soliga skogskanter, på en höjd av 300–2 300 meter (980–7 550 fot) över havet.
Beskrivning
Erebia medusa har ett vingspann på 44–52 millimeter (1,7–2,0 tum). Antennerna är klubbformade. Vingarna är mörkbruna. Framvingar har ett orangegult postmedianband, med två intilliggande pupillerade ocelli nära spetsen och en eller två mindre. Det finns minst fyra ljusorange ringade ögonfläckar på bakvingen. Antalet ögonfläckar är ganska varierande. De två sidorna av vingarna är lika. Honan är i allmänhet blekare än hanen. De räfflade äggen är vita eller ljusgröna spräckliga med brunt. Larverna är cirka 20 millimeter långa, ljusbeige eller ljusgröna med en mörk ryggrand. Puppan är ljusbrun.
Beskrivning i Seitz
E. medusa F. (= ligea Esp., themistocles de Loche, medea Bkh.) (35 f). I det rödgula macular distala bandet finns två större vitcentrerade svarta ocelli nära spetsen placerade nära varandra, ibland förenade. Ocellerna som är belägna på de andra fläckarna - vanligtvis 3 - är mindre och återges ofta av blinda svarta prickar. Bakvingen har 3—4 rödgula separerade fläckar som bär vitcentrerade svarta ocelli. Den något ljusare undersidan har samma mönster som ovansidan. Ändringar vad gäller antalet ocelli och rödgula fläckar förekommer ofta. Centraleuropa, från norra Tyskland och Belgien söderut till Soutli Frankrike, centrala Italien och Balkan, österut till Amur, flygande också på slätterna.
— I formen psodea Hbn. (= eumenis Frr) (35 f) makularbandet är något ljusare och bredare; ocelli, särskilt i bakvingens band, är större och bär en mera iögonfallande vit pupill. I södra Ungern, Balkan, Kaukasus och västra Sibirien: sägs ibland förekomma i Centraleuropa som aberration. — procopiani Hormuz., med blinda ocelli, är en mindre form från Bukowina. — hippomedusa O. (35 g) är ännu mindre; förekommer i de alpina regionerna, makulabandet reduceras och ocelli mindre. — polaris Stgr. (35 g) är bara lite större än den föregående formen, makulabandet är föråldrat på bakvingen under. Lappland, Finmark, Norge - uralensis Stgr. (= medusa Er.) (35 g), med mindre ocelli, i övrigt men föga skild från polaris, bildande en övergång mot den senare, varvid bakvingens undersida är annorlunda. I södra Ural, Kirghizsteppen och de angränsande distrikten i Sibirien. — subalpina Gumpp. Under som medusa, men djupt svart ovanför, bär framvingen järnhaltiga röda svartprickade fläckar; i de bayerska alperna upp till 3000 fot — transiens Ruhl-Heyne (= medusa var. Stgr) kommer närmare psodea; ocelli är större och talrikare än i medusa ; bakvingen nedanför mer eller mindre grått i honan; Östra Sibirien. — Larven ljusgrön, med ljuskantad mörk rygglinje, en ljus linje ovanför stigmata, en vit linje ovanför benen och 2 svarta ocelli på huvudet. Den livnär sig på olika gräs, eftersom Panicum sanguinale , Millium effusum etc. övervintrar och förvandlas i slutet av april till en ljusgrå puppa, som ligger på marken i ett löst nät, fjärilen dyker upp om 4 veckor. Arten är på vingen från slutet av maj till början av juli, förekommer i skogen på ängar och på gräsbevuxna vägar, i vägdiken etc., flygningen är långsam men oregelbunden och sonderande. Hanarna är mycket rikliga, medan honorna förblir i vila och dyker upp men mot slutet av flygperioden.
Biologi
Honorna lägger sina ägg individuellt eller i små grupper på gräs. Larver livnär sig på arterna Gramineae , Digitaria , Milium effusum , Panicum , Setaria , Brachypodium , Festuca och Bromus . Vuxna flyger från maj till augusti. Denna art övervintrar som larv i ett eller två år beroende på höjden på dess livsmiljö.
Bibliografi
- M. Chinery et P. Leraut, Photoguide des papillons d'Europe, Delachaux et Niestlé ( ISBN 2-603-01114-6 )
- Stuhldrehrer, G. & T. Fartmann (2015): Oviposition-plats-preferenser för en avtagande fjäril Erebia medusa (Lepidoptera: Satyrinae) i näringsfattiga gräsmarker. — European Journal for Entomology 112(3): 493–499
- Tom Tolman, Richard Lewington, Guide des papillons d'Europe et d'Afrique du Nord, Delachaux et Niestlé, 1998 - ( ISBN 2603011146 )
externa länkar
- Paolo Mazzei, Daniel Morel, Raniero Panfili Moths and Butterflies of Europe and North Africa
- Schmetterling-raupe.de