En perfekt Ganesh
| En perfekt Ganesh | |
|---|---|
| Skriven av | Terrence McNally |
| Premiärdatum | Juni 1993 |
| Platsen hade premiär | New York City Center |
| Originalspråk | engelsk |
| Miljö | Indien |
A Perfect Ganesh är en pjäs skriven av Terrence McNally som hade premiär Off-Broadway 1993. Berättad av Ganesha, hinduisk gud för "visdom, försiktighet, acceptans och kärlek", det är historien om två vänner, Margaret Civil och Katharine Brynne, som utforska deras olikheter, livstragedier och åsikter under en helande resa till Indien. Ganesha följer kvinnorna genom en rad spännande ögonblick och djupa upplevelser i ett klimat och en kultur som är helt främmande för de två resenärerna.
Komplott
Två medelålders vänner från Connecticut , Katherine Brynne och Margaret Civil, reser till Indien och undviker sina vanliga, säkra semesterställen. Var och en försöker, på sitt eget sätt, läka från en sons död. Medan de utforskar dess städer (med målet att nå Taj Mahal ) möter de den hinduiska guden Ganesha . Ganesha är dock inte bara en enda enhet, utan finns i många människor de möter. Katherine är övertygad om att hon behöver kyssa en spetälsk , möjligen för att sona för att hon inte stödde sin mördade son Walter. Margaret döljer det faktum att hon känner att hon låtit sin son, Gabriel, dödas, liksom eventuell bröstcancer. De når så småningom Taj Mahal, vars prakt förvandlar dem. De återvänder till Connecticut för att upptäcka att Katherines man har dött, men förenas i en djupare, ärlig vänskap.
Produktionshistorik
A Perfect Ganesh öppnade Off-Broadway på Manhattan Theatre Club den 4 juni 1993 och stängde den 19 september 1993 efter 123 föreställningar. Regisserad av John Tillinger , med i rollistan Frances Sternhagen som Margaret, Zoe Caldwell som Katherine, Fisher Stevens som The Man och Dominic Cuskern som Ganesha.
2010 hade det belgiska teatersällskapet Judas TheaterProducties premiär för en musikalisk version av pjäsen.
utmärkelser och nomineringar
Pjäsen var finalist till Pulitzerpriset 1994.
Reception
A Perfect Ganesh finner komisk lättnad i det faktum att Katherine och Margaret är två mycket amerikanska kvinnor i ett annat land.
Back Stage- recensenten noterade att McNally "...fortsätter att utforska frågor om tro och kärlek i en kaotisk värld... Med sitt senaste verk rör sig författaren in i andlighetens djupare vatten."
Frank Rich , i sin recension av den ursprungliga Off-Broadway-produktionen för The New York Times , skrev: "Katarsisen som tar slut på den långa resan "A Perfect Ganesh" verkar påtvingad av författaren (genom hans glada deus ex machina) , Ganesha), inte förtjänat, precis som många av incidenterna som leder fram till det är schematiska. Med döden överallt kan Mr. McNally inte klandras för att ha kämpat mot hjälplöshet och hopplöshet genom att söka efter tro."
Paulanne Simmons skrev i sin CurtainUp -recension av en Off-Broadway-produktion från 2008 av WorkShop Theatre Company: "Pjäsen har många underbara ögonblick. Interaktionen mellan de två kvinnorna, i ett ögonblick kattig och nästa tröstande, både skiljer dem åt och slår en bekant ackord med alla som någonsin har deltagit i eller observerat kvinnlig bindning." David Gordon, som recenserade för nyteatern för 2008 års WorkShop Theatre Company-produktion, skrev: "McNally har verkligen ett sätt med ord och fångar essensen av dessa kvinnor som om han hade känt dem hela sitt liv. Ändå, trots Pulitzer-nomineringen, gör jag det" Jag tycker inte att Ganesh är den bästa pjäsen i hans kanon. Pjäsen är överdriven och överlång, de flesta scenerna i andra akten slutar på ett sådant sätt att du känner att de kan vara ett tillfredsställande närmare pjäsen, men det fortsätter bara. .. 'A Perfect Ganesh', är verkligen lite av McNallys svar på AIDS-krisen."
Recensenten av en Chicago-produktion på Northlight Theatre i Josephine Louis Theatre vid Northwestern University skrev: "Men trots alla ljusa linjer och smart prat, när han sträcker sig efter djupet, är allt han kan komma på, i bästa fall, sentimentalitet. skrattet i hans pjäser är starkt, men tårarna är alltför förutsägbara och känslorna är för svaga."