Ebba Lund

Ebba Lund
Född	22 september 1923 Köpenhamn , Danmark
dog	21 juni 1999 Köpenhamn, Danmark
Nationalitet	danska
Yrke(n)	Motståndskämpe, mikrobiolog, kemiingenjör, professor
Antal aktiva år	1942–1999

Ebba Lund (22 september 1923 – 21 juni 1999) var en dansk motståndsman under andra världskriget, kemiingenjör och mikrobiolog .

Tidigt liv

Ebba Lund föddes 1923 till föräldrarna Søren Aabye Kierkegaard (1875–1956) och Anna Petrea Lindberg (1890–1980). Hennes far var ingenjör. Köpenhamnssamhället där hon växte upp ansågs vara mycket konservativt.

Motståndsarbete

Lund började sitt motståndsarbete 1942, två år efter den tyska invasionen av Danmark, när hon var 20 år gammal. Hennes arbete bestod till en början av att ge ut illegala underjordstidningar tillsammans med sin syster Ulla. Lund arbetade för Frit Danmark (Fri Danmark), en voguish hemlig tidning, som skulle fortsätta att publicera över sex miljoner exemplar i slutet av andra världskriget.

Efter den danska regeringens kollaps gick Lund vidare med Holger Danske , en sabotageorienterad motståndsgrupp. När hon gick med i motståndsgruppen Holger Danske blev hon ansvarig för fiskebåtar som i hemlighet skulle föra judar i säkerhet. På grund av förbindelser på den närliggande ön Christianso kunde Lund organisera nästan ett dussin fiskebåtar för transport av judar till Sverige. Hon lyckades också övertyga flera lokala markägare att ge finansieringen för dessa resor. Säkerhetsbostäder inrättades för judar tills de säkert kunde föras till Sverige, och Lunds eget hus användes som trygghetsbostad. Under sina räddningsoperationer blev hon känd som "Flickan med den röda mössan" eller "Rödluvan" på grund av den röda hatten hon bar för att signalera att judarna skulle eskorteras för att leta efter henne. Motståndsrörelsen hjälpte dock inte bara judiska individer; de hjälpte också avhoppande tyska soldater och andra motståndsmän. Tack vare kopplingar inom Holger Danske, inklusive mutor och partnerskap med medlemmar av den tyska armén, kunde Lund undvika flera inhopp med tyska styrkor.

Holger Danske-gruppen hjälpte till att rädda 700-800 judar på bara några veckor genom att erbjuda flyktmedel. Lund var själv med i cirka 500 av dessa uppdrag. Hon lyckades undkomma arrestering eftersom hon, vid en tidpunkt då många av hennes motståndskollegor arresterades, lades in på sjukhus med blodförgiftning. 1944 blev hon gravid med sitt första barn, Vita, och drog sig helt tillbaka från motståndsrörelsen.

Utbildning och forskning

Före sin rekrytering till Holger Danske tog Lund examen från Ingrid Jespersens Gymnasieskole 1942. Efter kriget studerade hon kemiteknik och immunologi . Hon gick vidare till Danmarks Tekniske Universitet , där hon tog examen som kemiingenjör med en specialitet i mikrobiologi. Efter sin examen anställdes Lund första gången 1947 vid Köpenhamns universitet vid Carlsbergfondets Biologiska Institut.

Efter en flytt till Göteborg med sin make blev Lund anställd på både Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1954-1966 och vid Göteborgs universitets medicinska fakultet 1963. Hon forskade om polioviruset som svar på en polioepidemi som inträffade i Danmark på den tiden. Hennes forskning gällde undersökning av cellodlingsmetoder för forskning och diagnos av polio. År 1963 presenterade Lund sin avhandling från detta arbete med titeln Oxidative Inactivation of Poliovirus för hennes Ph.D. vid Köpenhamns universitet. Tillsammans med polio forskade och förespråkade Lund för vaccinationer mot mul- och klövsjuka.

Lund blev prefekt för Institutionen för Virologi och Immunologi vid Kungliga Veterinär- og Lantbruksuniversitetet i Köpenhamn 1966. Hon blev den första kvinnliga professorn vid denna institution 1969 och innehade sin befattning där till 1993. Under sin tid här undervisade hon i epidemiologi samt olika klasser jordbruk och veterinärvetenskap. Hon utförde enorma mängder forskning under sin tid vid Köpenhamns universitet. Hennes forskning omfattade arbete med inaktivering av virus i avloppsvatten och havsvatten samt forskning inom parasittoxoplasma. I synnerhet handlade mycket av hennes forskning om virusisolering från havsvatten och avloppsavfall. Hon betonade också vikten av att förstå hur sjukdomar flyttar från djur till människor.

Lund arbetade med de danska pälsuppfödarna för att studera sjukdomar hos minkvalpar. Med hjälp av de danska pälsuppfödarna utvecklade hon världens första ekonomiskt gångbara antigen som kunde diagnostisera plasmacytos, en sjukdom som är mycket vanlig hos minkar. Detta gjorde det möjligt för uppfödare att veta vilka valpar som var mer mottagliga för sjukdomen och hjälpte till med frågan om vilka valpar som skulle vaccineras.

Lund var en otroligt produktiv vetenskapsman; hon publicerade 124 verk under sin livstid, inklusive 84 på engelska, samt en föreläsningsserie och annat innehåll. Hon skapade två läroböcker: Virology for Veterinary Students, 8:e upplagan , och Immunology for Veterinary Students, 4:e upplagan . Hon skrev också böckerna "Water Pollution" och "Gene Splicing" och skrev tillsammans med sin make till boken "Water Reuse".

Organisationer och utmärkelser

Lund deltog också i och bistod flera organisationer under sin tid. I synnerhet arbetade hon med den danska pälsuppfödarföreningen för att forska om valpsjukdomar och vaccinationer 1969. Tillsammans med denna förening var hon först i världen att producera ett effektivt antigen i cellkulturer som diagnostiserade sjukdomen plasmacytos. Detta antigen såldes i hela Europa.

Lund samarbetade med Världshälsoorganisationen 1968 om effekterna av vattenföroreningar. Vid denna tidpunkt arbetade hon även med EU-kommissionen om kontroll av olika sjukdomar, som svinpest och mul- och klövsjuka.

Lund var ordförande i det danska patologiska samfundet från 1970 till 1976. Hon var en aktiv medlem och ledare för Danmarks Naturfredningsforening . 1968 blev hon ledamot och ledare för Ingenjörsvetenskapsakademien samt medlem av Vetenskapssamfundet 1978. Lund var 1980-1990 ledamot av Carlsbergsstiftelsens direktion och ordförande i Carlsbergslaboratoriet . Från 1986 till 1990 var hon ledamot av både Statens råd för hälsovetenskaplig forskning och Etikrådet. Slutligen var Lund ordförande i Genteknikrådet 1986–1991.

1975 blev Lund riddare av Dannebrog och 1984 utnämnd till riddare i första graden. 1985 fick hon Ebbe Muncks pris för sin tjänst i motståndsrörelsen. Hon gav en muntlig historieintervju om sina erfarenheter från krigstid till United States Holocaust Memorial Museum 1994.

Privatliv

Efter födelsen av hennes första barn, Vita (1945), skulle Lund få ytterligare två barn, Susanne (1948) och Anders (1951). Lund hade två makar. Hon gifte sig första gången med professorn Sören Lovtrup 1944, fast de skilde sig 1959. Lund gifte sig en andra gång med Robert Berridge Dean, avdelningschefen för United States Environmental Protection Agency, 1978 .

Lund dog den 21 juni 1999 i Köpenhamn.