Djurskyddsmärkning
Djurskyddsmärkningen är avsedd att ge konsumentinformation om de välfärdsnormer som tillämpas vid produktion av livsmedel av animaliskt ursprung.
Konsumentrespons och förtroendeproblem
Välfärdsprodukter attraherar ett växande antal välfärdsmedvetna konsumenter. Det finns dock risk för att konsumenter kan vilseledas av falska, överdrivna eller ogrundade påståenden om de välfärdsnormer som iakttas vid uppfödning av husdjur. Bristen på juridiska krav för djurskyddsmärkningar i de flesta länder, liksom mängden privata märken och statligt sponsrade system och den resulterande bristen på transparens och jämförbarhet, gör djurskyddsmärkning sårbar för missbruk.
Initiativ som tagits av Global Food Safety Initiative ger vägledning i ämnet. För Europa ger Djurskyddsstrategin 2012–2015 (COM(2012) 6 final av den 19 januari 2012) drivkraft för ytterligare utveckling. [ behöver uppdateras ]
Obligatoriska etiketter
Europeiska unionens koder för äggvärpande höns
Den enda obligatoriska djurskyddsmärkningen för produkter som säljs i EU är äggkodningssystemet. För att sälja ägg i EU måste producenterna skriva ut äggmärkningskoder på dem. Koden anger hönsens levnadsförhållanden (0, 1, 2 eller 3). Österrike och Tyskland har förbjudit bursystem (kod 3). :18
Tysk djurhållningsmärkning (2022 utkast)
Enligt ett regeringsutkast från 2022 skulle det obligatoriska tyska djurhållningsmärket ange levnadsvillkoren för animaliska produkter som har sitt ursprung i Tyskland och som också är avsedda för den tyska marknaden. Utkastet planerar ett gradvist genomförande, med början på griskött.
Frivilliga etiketter
Frivilliga djurskyddsmärkningar krävs inte enligt lag. De inkluderar KRAV -märket i Sverige och RSPCA Assured i Storbritannien. Många etiketter är av låg kvalitet. Förenta staternas välgörenhetsorganisation Animal Welfare Institute bedömde 38 frivilliga djurskyddsmärkningar, främst från USA. De fann att endast 4 av dem har både "höga" standarder och överensstämmelseverifiering av en tredje part. Välgörenhetsorganisationen sa att de flesta märkesanspråk görs "bara i marknadsföringssyfte".
Se även
externa länkar
- A Consumer's Guide to Food Labels and Animal Welfare av Animal Welfare Institute (senast uppdaterad i oktober 2020)