DiVA (öppet arkiv)
Diva (stiliserad DiVA) står för Di gitala V etenskapliga A rkivet (engelska: Digital Scientific Archive) och är ett digitalt arkiv som gör det möjligt för svenska universitet, högskolor, myndigheter, forskningsinstitut och museer att samla in och göra publikationer öppet tillgängliga.
DiVA är Sveriges mest använda system för registrering och spridning av forskningspublikationsdata med sina nästan 50 anslutna organisationer. När forskningsdokument publiceras i DiVA kan de sökas från det gemensamma sökverktyget DiVA-portalen och även bli tillgängliga och sökbara i ett stort antal andra nationella och internationella sökverktyg, såsom OpenAire , Swepub, Libris , Google Scholar , WorldCat och BASE . Alla tjänster i DiVA är försedda med en permanent identifierare i form av ett URN:NBN, en lösning som tillhandahålls av Nationalbiblioteket . Det innebär att alla publikationer är försedda med stabila länkar och kan nås via den nationella referenstjänsten. URN står för Uniform Resource Name och NBN för National Bibliography Number .
Webbstatistik från DiVA visar på hög användning med cirka 50 miljoner nedladdningar per år, vilket motsvarar över 130 000 per dag och i snitt 95 nedladdningar per minut.
DiVA utvecklas i samarbete mellan alla associerade medlemmar som ett konsortium . DiVA-medlemmar fattar gemensamma beslut om budgetar, strategier och utvecklingsmål. Ledning och systemutveckling finansieras genom fastställda avgifter. Systemet ägs av Uppsala universitet och ansvaret för dess förvaltning och support ligger på Uppsala universitetsbibliotek . Alla intresserade kan följa DiVAs utveckling via DiVAs wikisidor eller DiVAs blogg (på svenska).
Funktionalitet
DiVA gör det möjligt för forskare och andra anställda i de deltagande organisationerna att lagra, administrera och publicera information om sina publikationer i ett system. Datainsamling kan ske på olika sätt från både interna och externa källor och publikationer kan läggas in manuellt eller importeras från källor som Scopus , Web of Science , arXiV och Mendeley . Varje medlemsorganisation äger och ansvarar för innehållet i sin egen databas och har ett lokalt sökgränssnitt utöver det gemensamma.
DiVAs kärnfunktionalitet är registrering och digital spridning av metadata och fulltexter för publikationer. Det finns ett tjugotal olika publikationstyper i DiVA som är anpassade till sitt specifika innehåll, t ex artikel i tidskrift, avhandling, bok, kapitel i bok, konferensbidrag, konstnärlig produktion, rapport och studentuppsatser. Det är också möjligt att lägga till projektinformation i DiVA, antingen genom att importera projektposter från Vetenskapsrådets databas SweCris eller genom att manuellt lägga till information om lokala projekt. I DiVA kan även en länk göras mellan projektet och dess publikationer. Funktionen för att lägga till projektinformation i DiVA är valfri och måste aktiveras av medlemmen. Det är också möjligt att ladda upp och publicera fulltexter och andra filer i en mängd olika format tillsammans med metadata.
Information från DiVA kan visas i publikationslistor på webbsidor och spridas till andra databaser och sökmotorer , t.ex. Libris och SwePub. Förutom att DiVA är en bred plattform för öppen tillgång till publikationer, är den också en datakälla för statistik och utvärderingar.
Historia
Det första initiativet till DiVA togs 1998, då rektor vid Uppsala universitet lät göra en studie i syfte att utarbeta förslag till övergripande regelverk och arbetssätt för universitetets vetenskapliga publicering på www. Den första versionen av DiVA lanserades tre år senare. I början var huvudfokus att publicera doktorsavhandlingar och att implementera ett arbetsflöde för att lägga upp avhandlingarna. DiVA-samarbetet startade 2003 med 5 medlemmar och DiVA-konsortiet grundades.
Kravet på bibliometri och utvärdering av svensk forskning ledde till nya krav på publikationsdatabaser. Därför vidareutvecklades DiVA och en helt ny version lanserades 2008. Med den nya versionen av Diva blev systemet inte bara en plattform för fulltextpublikationer utan även ett institutionellt arkiv och en bibliografisk databas för alla typer av forskningspublikationer. Med den nya versionen av DiVA har antalet medlemmar successivt ökat, även med nya typer av organisationer som forskningsinstitut, myndigheter och museer. Nyligen har ett nytt arbete påbörjats för att utveckla DiVA till en ny egenutvecklad plattform Cora.