Den antika ekonomin
 Första upplagan
| |
| Författare | Moses I. Finley |
|---|---|
| Serier | Sather klassiska föreläsningar; Vol. 43 |
| Utgivare | University of California Press |
Publiceringsdatum |
1973 |
| Mediatyp | Tryck (inbunden och pocketbok) |
| Sidor | 222 |
| ISBN | 0-520-02436-2 |
| OCLC | 765341 |
| 330,938 21 | |
| LC klass | HC31.F5 |
The Ancient Economy är en bok om den klassiska antikens ekonomiska system skriven av klassicisten Moses I. Finley . Den publicerades ursprungligen 1973. Finley tolkar ekonomin från 1000 f.Kr. till 500 e.Kr. sociologiskt, istället för att använda ekonomiska modeller (som till exempel Michael Rostovtzeff ). Finley försökte bevisa att den antika ekonomin till stor del var en biprodukt av status. Med andra ord var ekonomiska system inte beroende av varandra, de var inbäddade i statuspositioner. Analysen har en del skuld till sociologer som Max Weber och Karl Polanyi .
Sammanfattning
Finley representerade "primitivisternas" sida där han hävdade att det antika Greklands och Roms ekonomier skiljde sig mycket från hur västvärldens ekonomier fungerar idag. Modernisterna ansåg tvärtom att den antika ekonomin på många sätt liknar hur den fungerar i moderna västerländska demokratiska stater, där ekonomiska lagar som utbud och efterfrågan fungerade på samma sätt då som nu. För att visa hur det antika Greklands och Roms ekonomier skiljde sig från vår tid, undersöker han först hur de gamla saknade ens begreppet "ekonomi" på det sätt som vi refererar till det i vår egen tid. Ekonomi kommer från ett grekiskt ord, οἰκονόμος , "en som sköter ett hushåll". Hushållet var den viktigaste ekonomiska enheten. Naturligtvis bröt de, beskattade och handlade, men vad de gamla inte gjorde var att kombinera all sin kommersiella verksamhet till ett övergripande delsystem av samhället, en gigantisk marknadsplats där produktions- och distributionsmedlen svarade mot marknadskrafter som t.ex. kostnaden för arbetskraft, utbud och efterfrågan, handelsvägar etc. Dessutom tar Finley det faktum att de antika grekerna och romarna inte hade ett sofistikerat redovisningssystem samt hur oprecisa eller sorglösa de är när det gäller numeriska data för att antyda bristen på en ekonomi som liknar västerländska moderna som ställer orimliga krav på numeriska beräkningar och exakta bokföringsuppgifter.
Han sysslar också med rollerna som beställningar och status. Han hävdar att eftersom de gamla la så mycket tonvikt på status, som kraftigt reglerade vilken kommersiell verksamhet som var acceptabel för dem i de övre och lägre, skilde sig deras ekonomi från alla moderna ekonomi där alla var fria och kunna delta i vilket juridiskt företag som helst. Finley diskuterar också slaveriinstitutionen som var mycket framträdande i den antika världen. Relationen mellan herre och slav var komplex och även bland slavar fanns det en mångfald av samhälleliga rangordningar. Men trots denna komplexitet visar Finley hur slaveriet gav gratis arbetskraft som ibland måste inskränkas för att ge arbete åt de infödda hantverkarna. Slaveriet påverkade i hög grad värdet på arbete och vissa jobb. Såväl arbetsfördelningen som produktionsmedlen som man ser i den antika ekonomin skilde sig från hur moderna ekonomier fungerar där humankapital spelar en roll för att bestämma priset såväl som på utbudet.
Ett annat förhållande Finley diskuterar är hur de gamla såg på värdet av mark. Ägandet av en bit mark för de gamla grekerna och romarna sågs inte som en kapitalinvestering där vinster kunde erhållas från odling och försäljning av grödor, utan användes som skyltfönster för att höja ens status såväl som något som i sig var önskvärt från en traditionell ståndpunkt där ekonomi inte spelade någon roll. För att illustrera detta vänder sig Finley till ett av Plinius brev där han skriver att han kommer att behöva låna pengar för att köpa mer mark. I brevet diskuterar Plinius inte om detta nya köp är ekonomiskt klokt när det gäller de vinster som kan hämtas från det. Den sista delen av boken diskuterar Finley skillnaderna mellan livet i städerna och på landsbygden. Han skriver också om hur regeringsstyrkor inte spelade en roll i att hantera ekonomin och finansförvaltningen på samma sätt som moderna regeringar förväntas göra i de flesta västerländska ekonomier.
Reception
Boken har haft en sådan inverkan på klassisk vetenskap att de åsikter som fördes fram i The Ancient Economy har betecknats "the Finley/Polanyi-ortodoxin". Finley täcker både forntida ekonomiskt tänkande , rikedom, regeringens roll, användningen av slaveri och skattesystemet. "Ingen enskild författare (...) har faktiskt försökt en heltäckande ekonomisk överblick av hela den klassiska världen sedan Finley, även om periodspecifikt, regionalt eller tematiskt arbete har funnits i överflöd."
Anteckningar
Vidare läsning
- Morris, Ian. "Den atenska ekonomin tjugo år efter den antika ekonomin ", Classical Philology , Vol. 89. (1994), s. 351–366.
- Morris, Ian. "Förord [till den uppdaterade utgåvan]", The Ancient Economy av Moses I. Finley. Berkeley; Los Angeles; London: University of California Press, 1999 (paperback, ISBN 0-520-21946-5 ), s. ix–xxxvi.
- Derks, Hans, The "Ancient Economy": the problem and the fraud, i: The European Legacy , 7:5 (2002), sid. 597-620.