Dar Sila
Dar Sila är namnet på det vandrande sultanatet i Dar Sila Daju , en etnisk grupp med flera stammar i Tchad och Sudan . Antalet personer i denna grupp överstiger 50 000. De talar Sila-språket , ett Nilo-Sahara-språk. De flesta medlemmar av denna etniska grupp är muslimer .
Plats
Geografiskt ligger Dar Sila i sydöstra territoriet av republiken Tchad. Det gränsar till Salamat-regionen i Tchad i sydväst, Ouaddaï-regionen i norr och Assoungha -avdelningen i Tchad i sydost och Darfur -regionen i Sudan i öster.
Huvudstad
Dess huvudstad är Goz Beïda som betyder på arabiska "den vita sanddynen".
Historia
Dess historia går tillbaka till Darfur när Sultan Omar Kasefroge, den siste sultanen av Darfur under Daju-styret i detta område, som beordrade avlägsnande av Jabel Daju för att ansluta sig till de andra 99 Daju Jabels. Följaktligen dog många vuxna och krigare.
Enligt överste Largeau, överbefälhavare för Goz Beida under den franska invasionen av Dar Sila , hittades ett manuskript vid Sultan Moustafa walad Sultan Bakhits palats som spårar ursprunget till Daju. Det står att Daju kom och styrde Darfur för länge sedan från Jemen 619 till 892 fram till 1212 e.Kr. sedan lämnade Jabel Marra till Hajar Kadjano 1417 till 1612 e.Kr.
Ovanstående datum tyder på att de kan ha nått Dar Sila 1613 till 1614 e.Kr
Kronologi av sultaner
Kronologin för sultanerna i Dar Sila började med en av Kaseforges söner, Sultan Ahmed al-Daj. Han följdes av Sultan Ibrahim, Sultan Adam, Sultan Hassaballah, Sultan Habib, Sultan Shuaeib, Sultan Salih, Sultan Issa Hajar, Sultan Abd el-Karim, Sultan Abd el-Latif, Sultan El-Haj Bolad, Sultan Ishaq Abu-Risha, Sultan Mohamed Bakhit och hans son Sultan Moustafa.
En bror till sultan Ahmed el-Daj kallad Farouk "Ferne" vägrade att bo i ett sultanat i Dar Sila. Därför ledde han sina klaner och soldater att bosätta sig i Mongo där han etablerade ett annat litet sultanat känt som Dar Daju i Guera -provinsen väster om Dar Sila.
Se även
- LARGEAU, (överste), Instructions au capitaine Gillet, commandant du poste de Goz Beida : 3 javier 1912 (Arkive Goz Beida).
- LARGEAU, (överste), La situation du Territoire militaire du Tchad au d'ebut de 1912: Bulletin du Comit'e de l'Afrique francaise. Renseignements coloniaux, 1913.